Katten oxo den tjugotredje

 

Katten lägger sig framför datorn så att jag inte kan få fram vad som står i dagboken från 1989 (som jag digitaliserat). 

Tar istället och skriver att jag haft en diskussion kring om man kunde publicera One Flower Tribe-klippet från i förrförrförrgår offentligt, om kvaliteten är tillräckligt acceptabelt god. Det är främst ljudmästarn Alexander Lindberg som är tveksam. De andra är helt med på noterna.

Skickar Alex en länk, Live in Mariehamn 2012, som exempel på vad annat jag gjort för att dokumentera live-musik i staden.

Är ännu hemma från jobbet, har gått i ide så att säga, även om jag tungt funderar på vad jag borde göra. På Medicinska härjar vinterkräksjuka. Kanske det är en lättare släng av den jag råkat ut för. Hoppas det lättar till kvällen. Nu lite småsvettig. 

Katten försöker leka med mina dansande fingrar men jag morrar till, och nyser. Hon morrar tillbaka, ser hotfull ut, svänger med svansen.
Nä! Nu tar jag och lyfter henne bort.

Lederna värker i nacken. I natten ligger jag och väntar. Väntar på sömn eller gryning. Gryningen inträder om sisådär tio minuter. Och solen ska ner 16:16. Snart sju timmar dag. Indien dyker upp på tuben. Dagarna närmar sig. Nätterna är lika långa där, i öm sömn, ibland, men alltför sällan. Och inte ska man ta piller, för då blir man trött, för trött för att orka sig ut. Var ut på länk igår och idag är det snorigt. Men så sakteliga skall jag ta igen det jag förlorat den senaste månaden. Cykla på barmark så länge den finns.

På stigarna ligger is tidvis fläckvist.

Köper musikmagasinet Metal Hammer på Tips-Ettan på väg mot T-hemmet. Spatserar säkert fram skodd i broddar. Katten skall alltid med. Sonen ringer. Dottern likaså. Alma slickar mina saltgurkbesmittade fingrar. 

Jag hittar the Best of Metal på nätet. Klickar. Kan det vara Machine Head som slamrar med sina hamrar. På omslaget till tidningen: Dimebag. Skulle kunna ge den till Simon efter att ha forskat mig igenom den, så här på fredag kväll. Borde väl ta mig till bibban och blåsa sax. Ringa Robban om gitarrkurs. Vila. 

På hemmet hittade jag ramarna som var försvunna igår. Det retade gallfeber på mig, att de var försvunna, och att jag inte kom på vart jag lagt dem.

Dagarna passerar. Jag funderar kring musiken. Kunde kanske skanna in något till min utvärdering. Skriva min historia om musik på bibliotek. Nästa vecka finns det inte så mycket inprickat. Jag kan fortsätta och harva på tomgång. Tre veckor kvar till avfärd. Det lutar åt det nu, åt Etiopien. Vem vet. Nya batterin behövs i det trådlösa tangentbordet.

Slemmern ligger slät.

Tillbaka på Agoo. Till svetten och stressen. Måste se upp där man går. Var på promenad, upp genom Nima. Fick mina 10K. Annars mest bara resande idag. Vaknade av att magen inte var helt ok. Så nåt havsbad blev det inte. Men så småningom frukost och några sista besök innan avfärd. Bilar av olika slag. Taxin, trotro, minibuss och taxi. Kom fram till det bekanta efter nästan 10 timmar på vift med mellanlandning i Cape Coast. Vandringskvoten fylld. Så bara att gå och dra sig i 6-mannasalen.

Det är fan så svettigt här, trots stilla kvällsbris.

F-80s

Blev inget skrivet igår. Somnade bort under Macbeth. Låg raklång uppe på laverin och lyssnade till en skivversion. Dagen började med försovning och påföljande rusning. Det tog väl ut sin rätt, det och usel kondis.

Vaknade idag efter 12 timmar sömn och begav mig till Borgå via Unis blomkålssoppa. Hälsade på Janne innan han flyttar bort därifrån. Tänkte inbegripa ett besök hos Apsa i utflykten, men ändrade mig när uppvaknandet kom så sent. Skjuter upp det tills i vår då håret är ansat och snömodden försvunnen.

Nu är det råkallt i rummet och inget smakar. Elden knastrar i spisen och tankarna på bokrecensioner tynger, ingenting är klart och ingen flykt tillräckligt legitim. Ute har nysnön plötsligt förvandlats till kramsnö och skorna mörknar i spetsarna. 22:50    /81