Inte vettlöst den nionde dagen

 

Anteckningar från havet.

Skivor snurrar. Min första LP, den med Jormas, skaffade jag 65. Var väl runt 11 då. Trettionde blev Abbey Road och då var det redan 68. Snurrade Obla-di-obla-da på Lusse-konvent. Sen blev det blues och Aladdin Sane på Club Victor. Fick jobb som DJ på Arken 73. För långa timmar, för lite betalt. För mycket När farfar var ung. Sade upp mig i protest. Bättre att jobba på Posten då, dit skivor kom från Tandy´s i Birmingham. Inko beställde Fugs och Zappa, jag hakade på med The Move. Progg blev det på Bastun. Majakovskij - För full hals med Nynningen. Reed, Eno och Patti dök upp hos Janne i Uppsala. Det enda som jag släpade med mig till Helsingfors var en grammofon och ett antal skivor. Det var väl Miles och Coltrane. Blev många fler när jag börjat recensera somt i Husis. Men skivor skall man inte bara skriva om. Hellre då berätta om och låta lyssnaren avgöra själv vad som passar bäst. Blev Rundradion (YLE) från 80 till 97. Höll ännu på till millennie-skiftet i ÅRT. Men då var då och nu är nu. As a matter of fact the wheels have stopped. Hjul, fjädrar och remmar får skivorna att snurra. Allt dyker upp på nytt. Gräver i garderoben, ser vad som finns kvar. Obskyra singlar som få har hört förut. Nåt att dela med sig av kanske? Längtar efter att få sitta bakom en mikrofon och berätta, låta tallriken snurra. Är jag månne en gamyl, som vill dela med sig av vinyl?

Kusten randas. Kaffet uppdrucket. Ger mej av igen när färjan landat. Bussen väntar.

Inte vettlöst

Hade tydligen en dröm

Om att förstå 

Att störta betyder rädsla

En otvetydig dröm om

Att något betyder nåt

Även det otydliga

Det vi drömde vaket

En eftermiddag på rygg

I den fallande solen

Vågar vi drömma

Att det verkliga

Betyder något annat

Kan inte låta bli att be

Brännmärkt och bestört

Ner i leran ibland träden

Bestörtelse över

Landningen nära 

Inte vattnet nej 

Ute är det rått. Dagarna går. Från fredagskvällens kryssning med Eckerö till gårdagens spelning på Medis. Förberedelser hela tiden.  Ligger och tänker på vad jag skall säga till tidningarna. Vad jag skall komma ihåg. Kryssningen var lyckad och spelningen också. Även så begravandet av Nisse på fredagen. Refererade för mor som inte var där med sin bror. Småkusin Åkes bravader i samband med akten och bilen som krånglade. Herreje. Berättade om tokmössan som får folk att undra och le. Idéer. Borde rota efter $$ i låda, packa, skriva lista. Vad behöver jag, vilka kläder, vilka dokument och vilken apparatur? Mediciner. Skor? Passfoton. Solbrillor. Huvudbonad. Fixa räkningar och transaktioner. Lås? Kamera. Minneskort. Laddare! Biljetter. Hotellbokningar.

GRELD

Beyoncé späker ut sig på DVD och jag har svårt för att ta det lugnt. Måste egga ändå upp med vitt vin och banan. Hyperventilerar och faller ner i apati. Men vet att jag måste gå, gå på. Hämta kappsäck på vinden, packa, planera, växla och läsa på. Göra mig beredd att gå. Måndagar följer söndagar. Nacken stelnar till, det kliar i ögonvrån. Hungern breder ut sig, men det är ingen nöd. Tappar koncepten, men går vidare. Dägä dägä do.

American 80s

Måndag morgon med tankar på oförmågan att få nåt vettigt gjort. Dagarna flyter förbi utan att göra nåt större väsen av sig. Förkylningen sitter hårt åt och nacken värker. På underläppen har ett utslag uppenbarat sig. Kanske bevis på undernäring eller alltför ensidig kost. Låter dagarna flyta förbi mot ljusare tider med längre dagar och mindre snö.

Skall iväg på proseminarium i amerikansk litteratur. Vi skall diskutera Baldwin’s ”If Beale Street Could Talk”. Tror inte jag har så mycket att komma med. Orkade inte läsa om den igår kväll, utan läste istället en längre novell av egyptiern Idris. Nu har kaffet påverkat tarmarna så jag får ta och gå ut i kylan, klämma ur mig skiten, som växer på hög. 10:40   /81

Det var ett tag sen nu som jag orkade engagera mig i musik, når mig inte. Lyssnar bara på arabisk språkkurs i lurar där jag rör mig utmed linjerna i livsnätet. Säger till mig själv att det är dags att satsa på nåt större, ge sig in i nåt med frenesi och skapa tillfredsställelse. Kräver väl mod, men vem har sagt att jag inte skulle ha det. 

Idag anmälde jag mig som frivillig att översätta nåt ur ”Tusen och en natt”, som jag inte riktigt hade grepp om. Men jag vågade försöka och tror att det blir lättare och bättre nästa gång. Grön är Herr Gurka, grön är hans bror.   /89