Ser på min själ och dess svans mitt i mån
En dag kommer det mer - mer om vår historia. Från det du föddes i april 2004 vid vårt hus i Östernäs till avskedet 13 år senare. Citerar A som sa "Pappa, fattar du hur mycket den katten älskar dej?".
Tänkte ta mig till Addis redan 1978 men vägarna ville nåt annat.
Skrev om färden fram till Kreta i en reseberättelse per brev:
Behöver man... Kom sedan vidare till Kairo, Luxor och Assuan, till Wau och Juba i Sudan, 4 grader från Ekvatorn.Vad skulle jag egentligen dit och göra 37 år senare tänkte jag när jag äntligen landade i Addis Abeba, på Bole International. Jo, jag var beredd att gå vilse och försöka hitta mig själv i Addisinia.
På Blues Café vid Mexico-knutpunkten
Skriver ner något för att komma igång. Det har varit trögt men ändå stadigt. Klockan är bara 15.13 och jag har undrat en och annan gång över vad jag har här att göra egentligen. Och vad jag skall göra. Ansätts av tvivel. Men då ska man vila upp sig och leva vidare. Det finns säkert något där ute att leva för, även om det inte känns så inspirerande just nu att göra nåt alls. Varken läsa eller skriva. Var ute en kort tur, köpte öl och bröd. Blev förföljd av en drogad dam. Tog tillflykt till hostellet. Ungarna pladdrar i korridoren. En fågel kraxade. Är långt ute i förorten, verkar det som. Chaffisen hade svårt att hitta hotellet. Det blev att köra runt till uppgivenhet. Då stod det där i backen. Expedia hade för tusan inte uppgett telefon till stället. Men det ordnade sig, även om ögonlocken svider och uppkopplingen inte fungerar. Verkar vara mycket som inte fungerar, men det får man vara beredd på.
Aching 80s
1988 var vi i Sousse. Kan kanske utvecklas vidare nångång, men här är vad jag skrev då: Kroppen värker, benen mest, men även under revbenen. Sprang min tur idag på 31 minuter men var helt slut då jag lade mig i poolen. Dagen började inte så bra för R berättade drömmar, att jag knullat Mattis Riitta. Inge kul. Jag ville vara för mig själv, men det hade hon svårt att fatta. Hon gick ner för att sola medan jag var för mig själv, snackade med städkvinnan, försökte mig på arabiska, men det gick knaggligt. Kvinnan i receptionen snackade bara arabiska så det gav mig kick att försöka. Annars ignorerar de mest mina försök. Skulle byta rum och det lyckades så nu sitter jag alltså på en annan balkong med utsikt över stan och störande billjud. Ser även en del av viken, några ljus från en båt på väg ut. Luften i magen har återkommit. Jag dricker whiskey och det är skumt att skriva här. Några stjärnor lyser på himlen och lampa på höjden snurrar runt runt. Vi var på en promenad längs stranden och iglarna klistrade sig fast. En karl låg och runkade diskret när vi gick förbi. Att umgås här på hotellet medför inga problem, men det är ju inte det jag vill. Ute på gatorna har man en hel del oönskade typer efter sig, så det är ändå bäst att hålla sig på rummet så får man i vart fall vara i fred. ”Lilla kaninen” var det nån som skrek efter oss när vi snabbt hastade förbi hans butik...
|
| På Blues Café vid Mexico-knutpunkten |
Skriver ner något för att komma igång. Det har varit trögt men ändå stadigt. Klockan är bara 15.13 och jag har undrat en och annan gång över vad jag har här att göra egentligen. Och vad jag skall göra. Ansätts av tvivel. Men då ska man vila upp sig och leva vidare. Det finns säkert något där ute att leva för, även om det inte känns så inspirerande just nu att göra nåt alls. Varken läsa eller skriva. Var ute en kort tur, köpte öl och bröd. Blev förföljd av en drogad dam. Tog tillflykt till hostellet. Ungarna pladdrar i korridoren. En fågel kraxade. Är långt ute i förorten, verkar det som. Chaffisen hade svårt att hitta hotellet. Det blev att köra runt till uppgivenhet. Då stod det där i backen. Expedia hade för tusan inte uppgett telefon till stället. Men det ordnade sig, även om ögonlocken svider och uppkopplingen inte fungerar. Verkar vara mycket som inte fungerar, men det får man vara beredd på.
Aching 80s
Kommentarer
Skicka en kommentar