FEBRUARI summerat (REMIX1)
*HEMMA DEN FÖRSTA*
Kom hem igår.
Idag gick jag till Hemmet.
Hade klockan att surra 20 i tolv.
Skulle väl annars ha sovit bort dagen…
För det blev ingen sömn på planet, tror jag.
Skönt att vara i Bryssel, att läsa, Homegoing.
Men sen så snubbla jag på mina egna boots.
I Kapellskär kom snöstormen emot.
Det gungade på havet.
*DEN ANDRA 1977*
Domaren slår till
Åklagaren klagar
Den dödsdömde smet
Det rasslar förbi som film
Rod rosslar ur sig daglig dos
Medan kören kör unisont
1977
Alberga 2.2.1977.
Hej Mamma.
Det är onsdag kväll och klockan närmar sig tolv. Idag jobbade jag kvällstur så kom hem lite över 8. Åt och har sen läst lite och umgåtts med människorna här i ko9llektivet. Före jag satte mig ner och började skriva lekte jag med vår katt Rune. Han är nästan som en hund, hämtar saker man kastar, små plastbitar som har ljud för sig tycker han speciellt om.
Det är synd att du oroar dig så mycket för min hälsa...
*SOLOMON DEN TREDJE*
Nattnöje ovan
Sätter i mig lite salta nötter, Original snacks från Åland. En morgon i Sörnäs, Helsingfors. Vaknade 4:30. Vände och vred. Publicerade ett omslag, Song of Solomon Mboob, med tillhörande poesi.
Solomon var från Gambia. Hamnade på Sottunga. Bodde sedan i Mariehamn. Jag hämtade 2litersflaskor med "lervatten" från Gambia åt honom, för att hela hans lungor. Det hjälpte inte. Han dog. Hade hunnit få en son med en lettiska. Ser dem ibland. En plakett finns i minneslunden på gravgården. |
| R.I.P |
*SKIVOR DEN FJÄRDE*
Igår på väg ut till Medimar funderade jag på att sammanställa listor med mina 10 bästa LPn. Sampo Sauri föreslog på Facebook att man skulle lista 10 album som gjort intryck, varit personligt viktiga, utan någon längre betänketid. Kom på att jag nog får dela upp albumen före och efter 1984 (då jag var 30).
Vilka 10 album kom jag då på så där direkt, i alfabetisk ordning?
PRE 30:
The Beatles: Revolver (1966)
Cream: Disraeli Gears (1967)
Miles Davis: Basic Miles (1973)
Bob Dylan: Blood on the Tracks (1975)
Bob Marley: Exodus (1975)
Joni Mitchell: The Hissing of Summer Lawns (1975)
Nationalteatern: Livet är en fest (1974)
Pink Floyd: Dark side of the moon (1973)
Patti Smith: Horses (1975)
Bruce Springsteen: Greetings from Ashbury Park (1973)
POST 30:
Johnny Cash: American III: Solitary Man (2000)
Nick Cave: Your Funeral, My Trial (1986)
Salif Keita: Folon (1995)
Ulf Lundell: Den vassa eggen (1985)
Veronica Maggio: Satan i gatan (2011)
Youssou N'Dour: The Guide (1994)
Thåström: Skebokvarnsv. 209 (2005)
Timbuktu: Full ära (2013)
Los Van Van: Amparamé (1997)
Cassandra Wilson: Harvest Moon (1995)
 |
| FRIENDS |
*DEN FEMTE FEBRUARI*
Ännu en dag klarade jag av. Dagarna går, jag kämpar på. Försov mig. Orkade inte upp till klockan 7:50, somnade om. Steg upp vid 10. Tittade in till Lisco där det var REA. Var till Park på vege-lunch. Köpte Runebergstårtor på City-Livs i sista stund. Fastnade med Barbro Jansson utanför Sittkoff. Kjell Frisk var in och tog hand om musikböcker som Bertil Andersson tipsat om. Träffade Komorovski utanför Hallen. Han hade blivit förd till andra våningen av Leena O. Det blev fel, men hon ringde. Jag var hos mor, som var arg. Kvart i midnatt. Dags att koppla av, bort.
*MATTI DEN SJÄTTE*
Var ut till lunglabbet och hämtade apparat. Snart skall jag fästa apparaten på bröst, navel, handled och näsborrar. Får se om det blir nån sömn. Trött är jag. Känns inte som jag fick så mycket gjort på jobbet, men det behövs egentligen inte.
Inväntar ledighet.
FOTON FRÅN FÖRR
Den första semin mellan Nigeria och Mali. Nigeria ledde 3-0 efter första halvlek så jag gav mig tid till att kolla in Rulle som huserar hos M i veckorna två. Hon sa att jag såg 20 år äldre ut med skägg. Snart ryker det nog. På vägen hem fortsatte jag till Select och bibban. Satte 90 minuter på att fila på videon Making of Mates. Snart kanske den sitter. Överför till skiva imorgon. Ska kanske visa den för Gäddan Simon Cim och Tom. Det blir filmklubbsfilm imorgon, komedi av Ken Loach.
Tidningarna från 1963 är fixade, med allt från flygolycka i Sviby och mordet på Kennedy. Jag minns båda två. Var 9 år då.
Nånstans att gå sjunger Peter och spelar gitarr långsamt. Jag mixar både snabbt och långsamt och låter elden brinna. Blir knappast helt nöjd, det finns alltid nåt att fila på. Konstant under arbete, kallar jag gesällprovet. My Morning Jacket hörs nånstans ifrån. 8. mars är det Peace & Love Havanna igen. Frestar förstås, men är inte läge just nu, tyvärr. Nästa vinter, nästa vår...
 |
| Med Magnús Trygvason på Indigo FEB 2010 |
*BRL DEN SJUNDE*
Igång igen efter lång vila i sängen med värk och funderingar. Funderingar och bekymmer om mor, jobb och resa. Boende och ekonomi. Bra att komma sig upp och igång. Hålla igång livet, pusha på. Kanske röja upp lite smått, men också vila opp och läsa. No Panic. Vajs med magen. Inte blev dagen som jag tänkt mig. Det blev varken löpning eller konsert. Men jag kom igång, gick till Hemmet via Mjuk & Len och införskaffade lite grejer till resan och hårspray till mor. Blev gjort och jag på gott humör. Men sedan slog ledan till. Ledan och tröttheten. Låg på soffan, led och kände mig sjuk. Lyssnar på skivor jag köpt in och funderar på allt jag skall få gjort innan avresan om 6 dagar. Ikväll försöker jag varva ner.
Noll koll, eller tre nollor på rad: 000
oooooooooooooo
oooooooooooooo
oooooooooooooo
oooooooooooooo
ooòoóoo
ōõōō
(moi non plus)
*HATTAT DEN ÅTTONDE*
Har hattat fram och tillbaka idag. Först till jobbet efter en natt som det var segt att stiga upp ur. Men kom mig in i duschen och vidare på jobb. Hade glömt telefonen hemma, så fick gå via hem sen. Traskade vidare norröver och träffade först L och sedan mor, som ville ha vichy. Var bara att gå över till kantinen fram och åter innan bussen gick till Norragatan där jag hoppade av. På Röda Korsgården serverades flundra och på Uncan hade man lagt upp ljud och ljus och sedan gått på lunch. Gick till Kadi och frissa mig innan promenad ner till Biblioteksplatsen. Tog två turer hem med flyttgods. Så var det dags att gå ända till korsningen Storagatan - Ålandsvägen för att få iPaden på grej. City-Livs och hem. Till Lisco för att köpa reabok som present åt Bö, som kommer ikväll. Och hem. Vid ytterdörren kom jag att tänka på att jag borde hämta ut medicinen som jag fått recept på i ÅHS info. Blev gjort. Skrivit har jag också gjort. Spelat in ännu ett samtal som skall dechiffreras. Blev tal om hälsa och flås idag. Och om morsans ekonomiska sinne. Tänk att det skall vara så svårt att tala om det. Kanske hon borde tala ut. Gäsp. Försökte få ut reglerna för Unga band utan att lyckas. Skall se om jag får upp dom på Paddan...
*NIONDE FRÅN HAVET*
Anteckningar från havet.
Skivor snurrar. Min första LP, den med Jormas, skaffade jag väl 1965. Var runt 11 då. Trettionde blev Abbey Road och då var det redan 68. Snurrade Obla-di-obla-da på Lusse-konvent. Sen blev det blues och Aladdin Sane på Club Victor. Fick jobb som DJ på Arken 73. Långa timmar, för lite betalt. För mycket "När farfar var ung". Sade upp mig i protest. Bättre att jobba på Posten då, dit skivor kom från Tandys i Birmingham. Inko och Leo beställde Fugs och Zappa, jag hakade på med The Move. Progg blev det på Bastun. Majakovskij - För full hals med Nynningen. Reed, Eno och Patti dök upp hos Janne i Uppsala. Det enda som jag släpade med mig till den andra studieorten Helsingfors var en grammofon och ett antal skivor. Var väl Miles och Coltrane. Blev många fler när jag börjat recensera somt i Husis. Men skivor skall man inte bara skriva om. Hellre då berätta om och låta lyssnaren avgöra själv vad som passar bäst. Blev Rundradion (YLE) från 80 till 97. Höll ännu på några år fram till millennie-skiftet i ÅRT. Men då var då och nu är nu. As a matter of fact the wheels have stopped. Hjul, fjädrar och remmar får skivorna att snurra. Allt dyker upp på nytt. Gräver i garderoben, ser vad som finns kvar. Obskyra singlar som få har hört förut. Nåt att dela med sig av kanske? Längtar efter att få sitta bakom en mikrofon och berätta, låta tallriken snurra. Är jag månne en gamyl, som vill dela med sig av vinyl?
Kusten randas. Kaffet uppdrucket. Ger mej av igen när färjan landat. Bussen väntar.
Hon säger jag skall skriva en roman, en bok. Säger att det gör jag. Ett dramatiskt mästerverk som aldrig riktigt vill ta slut. Kanske man kan säga att vi kommit in i andra akten. Eller så inte. Dramat skall ha en höjdpunkt värd att vänta på. Finns kanske skäl att vika undan redan. Gå hädan. Skriva avskedsbrevet färdigt, men ändå lämna alla trådar lösa.
*CECIL TAYLOR DEN ELFTE*
Skummare än någonsin. Tiden e slagen. Cecil Taylor sitter på Vita husets gräsmatta. Konstiga meddelanden droppar in. Jonathan håller utkik efter mirakel. Spotify spottar ur sig sånger. iMovie-symbolen hoppar iKring, säger att filmen klar. Ingen fattar nada. Tza, det var väl också en tisdag. Slirade iväg till ÅHS med två gula kassar böcker. M kom på besök med paket. Mat blev det oxo. Panerad fisk. Trögade på bäst jag kunde och dagen tog slut. Det jobbiga får återupptas i morgon. Imorgon är en annan dag. Imorgon är egentligen idag! Idag blev till kväll till natt. Vaccination mot gul feber och undran över vad det finns för bot mot resfeber. Bara att stå ut, sa sköterskan. Efter orolig sömn blev det sammanfattning av musikens varande på bibban. Thåström stirrade ut från annons för Den morronen (Metro Records). MJ flummar på, det blir för mycket. För mycket flum och galenskap. Vansinne. Står knappt ut. Vandrar oroligt omkring. Kusinerna kommer in på jobbet. Blir kramkram och pratprat. Maja och Ulla. Rediga kvinnor.
*TOLFTE / EFTERDYNING*
Efterdyning. Hela livet är en enda lång efterdyning. Eller det mesta. Måndagen började balanserat efter weekend västerut. Fick besök österifrån. Det skall bli Kulturkarneval. Efter lunch på Kvarter 5 hann jag in till Trobergshemmet. Där var det sittgympa. Fixade affisch åt X. Hann med franska. Ukulelelektionen var inställd. AS ringde sa att hon kommer på torsdag. Jag var rätt kort i tonen. Gick ut på promenad 1/2 9. Hann till Varuboden-City, köpte öl och bröd, bananer. Och en glödlampa. Fortsatte promenera och stötte på Jonnie vid torget. Vi gick på hundpromenad. Trefligt. /2018
-(man kan visst hoppa fram och tillbaka med pilarna på datorn för att se foton, som jag tycks ha ansett vara värda att sätta ut på FB-sidan min)-
*ÖRONGODIS DEN TRETTONDE*
Dagarna flöt på, flöt undan som vattnet, under Paris broar, i ett dis, så fort man kommit hem, från jobbet, de sista dagarna. Somnar, domnar bort vid 18.00. Ligger avslagen hela natten. Tog en Triptyl i måndags så var utslagen igår. Försökte dela med mig tankar om vad en kommun-sekatör skulle kunna va. Sa inte Kalle Anka-tjänst, även om det alltmer börjar likna nåt sånt, för min del. Orkar inte. Somnade in tidigt igår kväll, vakade in-å-ut sen. Gav upp på morgonen. Blir inget jobb idag. Men med lite skärpning skall jag väl ändå orka städa upp så smått och hitta papper till kvällens bolagsstämma, trots att det vrider sig i magen. Inte tillräckligt trött för att ligga raklång. Får väl ta och läsa och städa lite. Att skriva tar på...
...och så lite örongodis då, för 9 år sedan:
Börje är ju bara så bra.
 |
Innan nu blir då |
natten orolig
avmätt efter bastu
rogivande te
klockan ringde
somnade om
sen full aktion
33 minuter senare
tröttheten sitter i
snart köra igen
man kan aldrig ta igen
en förlorad dag
men man kan
minnas
delar av den
minnas
att natten varit sömnlös
att man släpade sig på jobb
fick nåt gjort
innan ångesten tog över
så var bara att
gå hem o lägga sig
vrida sig i sängen
mata maskin
på maskin
låta dagen gå
tömma tomflaskor
köpa kattströ mat
vila igen
somna in
sova mest
hela natten
till ny dag igen
ringer runt till allan
till kasper till anders
till kjell
jack svarar inte
på mitt mess
är väl i Brasilien
skall själva till Indien
få allt i ordning
före det
packar fixar
laddar opp och ur
k var är du nu?
*MIN FEMTONDE SJÄL*
En dag kommer det mer - mer om vår historia. Från det du föddes i april 2004 vid vårt hus i Östernäs till avskedet 13 år senare. Citerar A som sa "Pappa, fattar du hur mycket den katten älskar dej?".
Tänkte ta mig till Addis redan 1978 men vägarna ville nåt annat.
Skrev om färden fram till Kreta i en reseberättelse per brev:
Behöver man...
Kom sedan vidare till Kairo, Luxor och Assuan, till Wau och Juba i Sudan, 4 grader från Ekvatorn.Vad skulle jag egentligen dit och göra tänkte jag 37 år senare när jag äntligen landade i Addis Abeba, på Bole International. Jo, jag var beredd att gå vilse och försöka hitta mig själv i Addisinia.
Blues Cafe - Knutpunkten Mexico - Addis Abeba
Sista kvällen med Alma, min själ
15 FEB 2017
Vaknar av att det är ljust, att den etiopiska popmusiken dånar ut över bygden. Känner efter. Hur skall denna dag bli? Lite täppt i näsan, trött i kroppen. Inte oävet. Ingen löptur ännu denna morgon.
Kollar in den kontinentala frukosten; torra kakor, äggröra, sirapsplättar, kaffe. Kakel. Amerikanska par pratar Montana och South Dakota. Kommenterar nattens hund.
En hel dag framför mig, 18 dagar här i detta land. Önskar jag vore piggare. Inte så surmulen. Känner mig inte så väl förberedd. Märker emellanåt att jag glömt saker som jag tänkt ta med. Extra laddningsbatteri. Gaffel. Nagelsax, tunna byxor. Har med mig en hel del överflödigt onödiga kläder. Men vad gör nu det, egentligen. En del har jag tänkt ge bort. Men har tappat totalkontrollen, det blir bara på ett när.
På dammplanen spelar pojkarna fotboll i kostym. Ljudanläggningen är skraltigt burkig och basen bullrar otydligt. En man i rosa finkostym kastar tombackar på flaket. Tar sig sedan upp och radar. I finkostym.
Där ute säger mannen i anläggningen: How are you today? Verkar vara nån kurs, nån klass. På bar backe. Musiken har tystnat. Dåligt ljud kontaminerar atmosfären med budskap av något slag.
Beijing
*SJUTTONDE PÅ VÄG*
Så sätt igång då. Skriv. Dagen flyr undan. Den dag som började i MHQ på Ålandsvägen 23 och slutar i Sibiriens luftrum, måhända. Skrev början på en roman på bussen till Stockholm, sa jag till A när vi gick till Västertorp T-banestation. Sa att den skulle bli symfonisk med Allegro - Allegretto - Scherzo och Coda. Hon kände inte till begreppen.
Nu ligger jag på ett billigt hotellrum vid Dong Si-stationen i Peking och låter LC inspirera mig till Poesi.
Voivoiar mig och uschar mig i Addis. Kan inget annat. Är förbenat trött på mig själv. Snarkar och stör. Vakar. Ont i sidan så måste vända mig. Så här kan det inte fortsätta...
*B-DAY FEB 18*
Addis
|
| Blues Cafe - Knutpunkten Mexico - Addis Abeba |
|
| Sista kvällen med Alma, min själ 15 FEB 2017 |
Vaknar av att det är ljust, att den etiopiska popmusiken dånar ut över bygden. Känner efter. Hur skall denna dag bli? Lite täppt i näsan, trött i kroppen. Inte oävet. Ingen löptur ännu denna morgon.
Kollar in den kontinentala frukosten; torra kakor, äggröra, sirapsplättar, kaffe. Kakel. Amerikanska par pratar Montana och South Dakota. Kommenterar nattens hund.
En hel dag framför mig, 18 dagar här i detta land. Önskar jag vore piggare. Inte så surmulen. Känner mig inte så väl förberedd. Märker emellanåt att jag glömt saker som jag tänkt ta med. Extra laddningsbatteri. Gaffel. Nagelsax, tunna byxor. Har med mig en hel del överflödigt onödiga kläder. Men vad gör nu det, egentligen. En del har jag tänkt ge bort. Men har tappat totalkontrollen, det blir bara på ett när.
På dammplanen spelar pojkarna fotboll i kostym. Ljudanläggningen är skraltigt burkig och basen bullrar otydligt. En man i rosa finkostym kastar tombackar på flaket. Tar sig sedan upp och radar. I finkostym.
Där ute säger mannen i anläggningen: How are you today? Verkar vara nån kurs, nån klass. På bar backe. Musiken har tystnat. Dåligt ljud kontaminerar atmosfären med budskap av något slag.
Kollar in den kontinentala frukosten; torra kakor, äggröra, sirapsplättar, kaffe. Kakel. Amerikanska par pratar Montana och South Dakota. Kommenterar nattens hund.
En hel dag framför mig, 18 dagar här i detta land. Önskar jag vore piggare. Inte så surmulen. Känner mig inte så väl förberedd. Märker emellanåt att jag glömt saker som jag tänkt ta med. Extra laddningsbatteri. Gaffel. Nagelsax, tunna byxor. Har med mig en hel del överflödigt onödiga kläder. Men vad gör nu det, egentligen. En del har jag tänkt ge bort. Men har tappat totalkontrollen, det blir bara på ett när.
På dammplanen spelar pojkarna fotboll i kostym. Ljudanläggningen är skraltigt burkig och basen bullrar otydligt. En man i rosa finkostym kastar tombackar på flaket. Tar sig sedan upp och radar. I finkostym.
Där ute säger mannen i anläggningen: How are you today? Verkar vara nån kurs, nån klass. På bar backe. Musiken har tystnat. Dåligt ljud kontaminerar atmosfären med budskap av något slag.
|
| Beijing |
*SJUTTONDE PÅ VÄG*
Nu ligger jag på ett billigt hotellrum vid Dong Si-stationen i Peking och låter LC inspirera mig till Poesi.
Voivoiar mig och uschar mig i Addis. Kan inget annat. Är förbenat trött på mig själv. Snarkar och stör. Vakar. Ont i sidan så måste vända mig. Så här kan det inte fortsätta...
*B-DAY FEB 18*
Addis
Tar sig ut så sakteliga så
När man förpackad är
Med lås man kan försegla
Har kastat i för mycket
Nånting har jag glömt
Tar tid ordna fixa
Mer skall bli gjort idag
Imorgon och så vidare
I en långlång väntan bort
Förskräckt och duschad
Kuschad och förskräckt
Årsdagen kommer går
Tills imorgon är igår
Får dagen tas om hand
Likt en herdinna skön
Försluter sitt hemliga leende
Nya blomman spricker ut
Väntar in nytt regn
Beijing
Hur kunde du sänka dig
Lägre än en fallen i saknad
Fattningslöst förbi
Försvunnet
Vän kan du inte
Längre kalla dig
Kanske aldrig vilja
Hur kunde du bli
Känslolöst förvirrad
Avrespekterat naken
Rakt på utan grund
Grymt missriktad
Galet förlorad
Försjunken
Så lågt
*IL GATTO DEN NITTONDE*
https://vimeo.com/220509434
På Il Gatto, vid Hotel 161, spelas skön pigg pianojazz. Var här igår kväll också....
Vincent med McLean och sedan nåt på franska. Låter lite som Les feuilles morts. Kvinnlig solist och bongós. Solen tittar fram. Börjar bli dags att ta sig tillbaka till hotellet och se om lillbrorsan vaknat. Och dags att kolla resa till Sydney. Men först min andra potta svart kaffe. Imorgon lär det bli muren, den längsta.
TJUGONDE (REMIX)
Dom står säkert där ute och säljer bananerEn sån skulle sitta bra att ha att stoppa ner iSvalget och njuta av till frukost denna nya dagHo, let's go!
Och bananer fanns och byken blev tvättadNere i Colaba gick en råtta omkring och rösOch en hel del annat också men tröttheten Tog över, över.
Ett mål i varje fall efter middagen på Durga därMan som europé blir extra uppassad medExtra bröd och servering av Tikka masala tillTackanden och rupier.
Och inte skall man väl ta till sig eländet fulltUt men lite tär det nog och istället för SlumdogBlir det Midnattsbarnen på sidor 647 och ännuFler har Shantaram.
På Leopolds satt han visst och film skall det bliI Bollywood med Johnny Depp säger såna somVet och Highway är enbart på hindi med musik avA.R. Rahman.
Får ta och kolla upp och titta om inte något kundeFås ut från nätet men inte det som fiskarna reddeUpp på strandpromenaden vid Taj Mahal hotell ditVi gick in glodde.
*TJUGOFÖRSTA*
Sitter på en flygstation med en biljett till Sydney i min hand. Har en eländigt lång resa framför mig. Är framme om ett dygn, imorgon på förmiddagen. Lämnar Beijing Capital om en timme efter fyra dagar i stan, varav en på muren. Har varit laggad. Nu ger jag mig av om ett tag. Är tillbaka här i Kinas huvudstad om två veckor igen, efter Australien.
Vänskap är väl alltid bäst. Och infall. Att gå vilse. Men ändå hitta ut. Stöta på något nytt, hitta riktning. Tappa tråden men nysta upp ånyo.
***
Hon sa, att jag lever i det förgångna, bland minnena. Men jag lever nu, står inför döden, känner att jag kunde vara redo redan. Känns som jag ofta varit redo. Men kanske inte när det gäller. När nerverna kittlas av turbulens och skräck för stannande maskiner. Visst finns minnena där, men det kändes som ett dåligt argument att ge upp, göra slut. Ett påhitt. Men kanske jag inte kunde leva mig in i hennes känslovärld. Inte ge upp mitt. Inte underkasta mig, till ingen nytta. Och ingen vet hur länge vi har kvar och all djävulskap som väntar oss, där vi föses runt som djur, dom djur vi är.
Minns mannen på matstället invid hotellet. Han som hade födelsedag den nittonde. Bekantskapen började med att jag gick och kollade vad han hade i flaskan på sitt bord. Funderade om det kunde vara en stor flaska öl, för det behövde jag och hittade inget i disken. Men det visade sig vara kryddad sprit på 52 %. Han bälgade i sig och blev glad över att få en supkamrat. Rentav överivrig.
Nār jag kopplar upp iPaden finns det bilder av Alma-katten på skärmen. Förde henne till avlivning onsdagen den femtonde. Det var tungt och värkte. Grät förtvivlat. Men avskedet blev fint. Kändes bra att hon fick spendera sin sista kvart på min axel, på mitt bröst medan giftet verkade, sömnen sakta smōg sig in. Klarade inte av att stanna ända till den sista definitiva sprutan. Hon sov redan dödsdjupt när jag skyndade mig ut genom en bakdörr helt stel. Blir tomt att inte ha henne hemma. Nu lipar jag igen som en sill. Jag tog mitt ansvar. Gjorde rātt, āven om det tog på. Nynnade Vem kan segla och pajade. Och min sömn kommer inte. På detta flyg. Tog inga tabletter. Dumt kanske.
*ANDHERI DEN TJUGOANDRA*
Fotograferar mycket, dricker vätskor, temperaturen är sisådär 28 grader på eftermiddagen. Stället vi bor på har både fläkt och AC. Inte så flott, men duger åt oss. Vi har varit runt i environgerna, sett oss kring. Har hittat ett hyggligt matställe här i närheten, Durga, Varit i en skola. Fick se filmen Highway på Big Cinema själv. Affischen var snygg. Trafiken helt galen. Dom kör på vänster sida och dom kör som galningar. Man får verkligen se upp! Lütfen, som dom sa i Istanbul.
Fixa greja fixa denna lördag morgon uti de norra delarna Uti Mumbai på väg till Cochin mot uppsökande av nytt Boende och ny horisont och flyget borde va fixat men Man kan aldrig så noga veta innan det går i lås och Feta damer sjunger sina serenader runt fortet
Ute nära havet får det kanske bli bli bliva Det återstår att se, att greja till, när det ögonblicket är Här eller där nu när det drar ihop sig till ytterligare Förberedelser med betalning och pick ock pack Denna lördagsmorgon på Anjali International Inn I Adheri norra Mumbai
Hey ho! Snart åker vi Från Bombay City Till Cochin Bay
I Cochin samlas turisterna utan att mötas eller Ändå inte men visst smakar fisken bra även om Den kan va ful och död med stirrande gula ögon eller Röda medan katterna stryker som hundar och är Magra som sju långa år av blåa horn och annat i Trafiken som är så mycket lugnare här även om Kön av motorcyklar och vespor är lång till färjan Norröver dit man skall ta sig sen senare men inte nu Utan då tiden är inne och inte är just nu Jo fiskarna finns och näten också dom kinesiska Skall vara nåt att uppleva och det ligger Runt hörnet nere vid stranden Låtom oss se vad det har att ge
Gus Gus drar till sig uppmärksamheten så att jag inte kan skriva. Tänkte som så i den klara morgonen: dags att skriva poesi, med stil som jag saknar. Det var ett tag sedan nu. Men gör poetiska filmsnuttar istället, lyssnar till
Kaskader
Fingrarna gnistrar medanTänderna blänkerLyckligt leendeI ett massivt stjärnfallKaskader av sprittTinande tonandeSkum och beska medMedan det skymde redan
*FAN DEN TJUGOTREDJE*
Fort Cochin 23/2 2014
Klockan blev just 17 här på hotellet i Fort Cochin i Indiens södraste delstat Kerala. Det är tre och en halv timmars tidsskillnad så den torde vara halv två på söndag eftermiddag hos er. Ni verkar ha lite trist väder där, några plusgrader och molnigt. Här har vi dis och 31. Lite väl varmt så jag gick och vilade upp mig vid tolvtiden, läste lite om staden och planerade hur vi kunde fortsätta tillbaka norrut. Simon blev kvar på terassen och funderade på sitt.
Ja, stan sägs påminna om Sveriges huvudstad med sina olika öar. Nåja. Tog oss en promenad ner till stranden och tittade efter vad fiskarna hade att erbjuda och det var mycket. Fiskar i olika storlekar och färger och kräldjur som krabbor och räkor. Och tilltäppta musslor. Mycket intressant. Var sedan och åt räkor på en restaurang som serverade öl som "svart kaffe" i stora muggar. Dom hade inte tillstånd att servera öl. Fortsatte till haket på hörnet och pratade musik och foto med killarna där. No 18 hette stället. Går väl dit igen ikväll, för Simon vill spela.
*SEEFELD TJUGOFJÄRDE FEB*
Så gick det till när farfar var yngre
Ligger i soffan. Kollar sprintstafett från Seefeld. Söndagen glider vidare. En vitryss faller. Däst och konfunderad. Full av mat och vin. Det är finfint men täppt. Tjockt och mer därtill. Tar en kaffe till. Lär pigga opp-å-poppa. Svenskarna vann skid-skytte-stafetten. Det hörs. Alla är gamla. Eller dom flesta. Urskiljer röster som säger att det var väldigt bra. Bra. Tappar kontrollen. Snubblar på. Det var gott men blev spänt. Det kunde man förstå. Men vafför? Dom ringde och sa att jag vunnit en läsplatta. Plockar upp den då på måndag.
På Palace Hotel händer nästan ingenting.
På tåget kom en sluddrande man fram och slog sig ner. Störde så till den grad att vi måste flytta på oss innan stubinen hann brinna längre än till undanflykt och ändalykt!
*HETTA DEN TJUGOFEMTE*
Hettan knockar en. Man borde ha varit uppe tidigt för att uppleva mer. Nu blev det ändå en rätt lång promenad. Fick lov att vända i tid för att inte smälta bort eller torka ut. Tog mig en titt i gränderna på vägen tillbaka och blev inbjuden att sitta ner på en minimal träpall och inta kaffe. Etiopiskt kaffe serverad ur panna med lång pip i liten kopp. En störig man i rullstol kom och försökte va med och ville ha kaffe.
Den här reseskildraren ger upp och tar sig en dusch.
Här har kvinnorna saft i köttet. Ja var har dom inte det? Men här syns det. På ett mörkt hak in från huvudgatan i Adama, Etiopien, ljuder musiken högt. Det är onsdag kväll. Knappast bonnlördag, eller vad vet jag. Dom festar till. Frågar mig hur dom har råd?. Men kanske inte finns nån annan råd när man är ung och ute på span. Känns rätt fritt här, inget muslimande. Flörtas friskt. Svårt att veta manér och gränser. Bäst att hålla sig.
Svart hud glänser i mörkret. Svarta ögon skiner i vitorna. Leende tänder lockar, eller. Musiken dunkar på. Det är titt som tätt i bussar, på gator, på cafén. Är detta en sylta, eller? Ölen flödar. Smyckena glänser, bling bling. Svårt att utskilja detaljer. Ett krulligt hår pryder hjässan. Är det äkta? Jag gillar ju krull. Kåt. Tjocka sensuella läppar. African Queens. Spelar på. Dominans. Don't Bother with The Local Girls.
*BANANAS DEN TJUGOSJÄTTE*
 |
| https://vimeo.com/220509434 |
På Il Gatto, vid Hotel 161, spelas skön pigg pianojazz.
Var här igår kväll också....
Sitter på en flygstation med en biljett till Sydney i min hand. Har en eländigt lång resa framför mig. Är framme om ett dygn, imorgon på förmiddagen. Lämnar Beijing Capital om en timme efter fyra dagar i stan, varav en på muren. Har varit laggad. Nu ger jag mig av om ett tag. Är tillbaka här i Kinas huvudstad om två veckor igen, efter Australien.
Hon sa, att jag lever i det förgångna, bland minnena. Men jag lever nu, står inför döden, känner att jag kunde vara redo redan. Känns som jag ofta varit redo. Men kanske inte när det gäller. När nerverna kittlas av turbulens och skräck för stannande maskiner. Visst finns minnena där, men det kändes som ett dåligt argument att ge upp, göra slut. Ett påhitt. Men kanske jag inte kunde leva mig in i hennes känslovärld. Inte ge upp mitt. Inte underkasta mig, till ingen nytta. Och ingen vet hur länge vi har kvar och all djävulskap som väntar oss, där vi föses runt som djur, dom djur vi är.
Minns mannen på matstället invid hotellet. Han som hade födelsedag den nittonde. Bekantskapen började med att jag gick och kollade vad han hade i flaskan på sitt bord. Funderade om det kunde vara en stor flaska öl, för det behövde jag och hittade inget i disken. Men det visade sig vara kryddad sprit på 52 %. Han bälgade i sig och blev glad över att få en supkamrat. Rentav överivrig.
Nār jag kopplar upp iPaden finns det bilder av Alma-katten på skärmen. Förde henne till avlivning onsdagen den femtonde. Det var tungt och värkte. Grät förtvivlat. Men avskedet blev fint. Kändes bra att hon fick spendera sin sista kvart på min axel, på mitt bröst medan giftet verkade, sömnen sakta smōg sig in. Klarade inte av att stanna ända till den sista definitiva sprutan. Hon sov redan dödsdjupt när jag skyndade mig ut genom en bakdörr helt stel. Blir tomt att inte ha henne hemma. Nu lipar jag igen som en sill. Jag tog mitt ansvar. Gjorde rātt, āven om det tog på. Nynnade Vem kan segla och pajade. Och min sömn kommer inte. På detta flyg. Tog inga tabletter. Dumt kanske.
Vincent med McLean och sedan nåt på franska. Låter lite som Les feuilles morts. Kvinnlig solist och bongós. Solen tittar fram. Börjar bli dags att ta sig tillbaka till hotellet och se om lillbrorsan vaknat. Och dags att kolla resa till Sydney. Men först min andra potta svart kaffe. Imorgon lär det bli muren, den längsta.
TJUGONDE (REMIX)
Dom står säkert där ute och säljer bananer
En sån skulle sitta bra att ha att stoppa ner i
Svalget och njuta av till frukost denna nya dag
Ho, let's go!
Och bananer fanns och byken blev tvättad
Nere i Colaba gick en råtta omkring och rös
Och en hel del annat också men tröttheten
Tog över, över.
Ett mål i varje fall efter middagen på Durga där
Man som europé blir extra uppassad med
Extra bröd och servering av Tikka masala till
Tackanden och rupier.
Och inte skall man väl ta till sig eländet fullt
Ut men lite tär det nog och istället för Slumdog
Blir det Midnattsbarnen på sidor 647 och ännu
Fler har Shantaram.
På Leopolds satt han visst och film skall det bli
I Bollywood med Johnny Depp säger såna som
Vet och Highway är enbart på hindi med musik av
A.R. Rahman.
Får ta och kolla upp och titta om inte något kunde
Fås ut från nätet men inte det som fiskarna redde
Upp på strandpromenaden vid Taj Mahal hotell dit
Vi gick in glodde.
*TJUGOFÖRSTA*
Vänskap är väl alltid bäst. Och infall. Att gå vilse. Men ändå hitta ut. Stöta på något nytt, hitta riktning. Tappa tråden men nysta upp ånyo.
***
Hon sa, att jag lever i det förgångna, bland minnena. Men jag lever nu, står inför döden, känner att jag kunde vara redo redan. Känns som jag ofta varit redo. Men kanske inte när det gäller. När nerverna kittlas av turbulens och skräck för stannande maskiner. Visst finns minnena där, men det kändes som ett dåligt argument att ge upp, göra slut. Ett påhitt. Men kanske jag inte kunde leva mig in i hennes känslovärld. Inte ge upp mitt. Inte underkasta mig, till ingen nytta. Och ingen vet hur länge vi har kvar och all djävulskap som väntar oss, där vi föses runt som djur, dom djur vi är.
Minns mannen på matstället invid hotellet. Han som hade födelsedag den nittonde. Bekantskapen började med att jag gick och kollade vad han hade i flaskan på sitt bord. Funderade om det kunde vara en stor flaska öl, för det behövde jag och hittade inget i disken. Men det visade sig vara kryddad sprit på 52 %. Han bälgade i sig och blev glad över att få en supkamrat. Rentav överivrig.
*ANDHERI DEN TJUGOANDRA*
Fotograferar mycket, dricker vätskor, temperaturen är sisådär 28 grader på eftermiddagen. Stället vi bor på har både fläkt och AC. Inte så flott, men duger åt oss. Vi har varit runt i environgerna, sett oss kring. Har hittat ett hyggligt matställe här i närheten, Durga, Varit i en skola. Fick se filmen Highway på Big Cinema själv. Affischen var snygg. Trafiken helt galen. Dom kör på vänster sida och dom kör som galningar. Man får verkligen se upp! Lütfen, som dom sa i Istanbul.
Fixa greja fixa denna lördag morgon uti de norra delarna
Uti Mumbai på väg till Cochin mot uppsökande av nytt
Boende och ny horisont och flyget borde va fixat men
Man kan aldrig så noga veta innan det går i lås och
Feta damer sjunger sina serenader runt fortet
Ute nära havet får det kanske bli bli bliva
Det återstår att se, att greja till, när det ögonblicket är
Här eller där nu när det drar ihop sig till ytterligare
Förberedelser med betalning och pick ock pack
Denna lördagsmorgon på Anjali International Inn
I Adheri norra Mumbai
Hey ho!
Snart åker vi
Från Bombay City
Till Cochin Bay
I Cochin samlas turisterna utan att mötas eller
Ändå inte men visst smakar fisken bra även om
Den kan va ful och död med stirrande gula ögon eller
Röda medan katterna stryker som hundar och är
Magra som sju långa år av blåa horn och annat i
Trafiken som är så mycket lugnare här även om
Kön av motorcyklar och vespor är lång till färjan
Norröver dit man skall ta sig sen senare men inte nu
Utan då tiden är inne och inte är just nu
Jo fiskarna finns och näten också dom kinesiska
Skall vara nåt att uppleva och det ligger
Runt hörnet nere vid stranden
Låtom oss se vad det har att ge
Gus Gus drar till sig uppmärksamheten så att jag inte kan skriva.
Tänkte som så i den klara morgonen: dags att skriva poesi, med stil som jag saknar. Det var ett tag sedan nu. Men gör poetiska filmsnuttar istället, lyssnar till
Kaskader
Fingrarna gnistrar medan
Tänderna blänker
Lyckligt leende
I ett massivt stjärnfall
Kaskader av spritt
Tinande tonande
Skum och beska med
Medan det skymde redan
*FAN DEN TJUGOTREDJE*
Fort Cochin 23/2 2014
Klockan blev just 17 här på hotellet i Fort Cochin i Indiens södraste delstat Kerala. Det är tre och en halv timmars tidsskillnad så den torde vara halv två på söndag eftermiddag hos er. Ni verkar ha lite trist väder där, några plusgrader och molnigt. Här har vi dis och 31. Lite väl varmt så jag gick och vilade upp mig vid tolvtiden, läste lite om staden och planerade hur vi kunde fortsätta tillbaka norrut. Simon blev kvar på terassen och funderade på sitt.
Ja, stan sägs påminna om Sveriges huvudstad med sina olika öar. Nåja. Tog oss en promenad ner till stranden och tittade efter vad fiskarna hade att erbjuda och det var mycket. Fiskar i olika storlekar och färger och kräldjur som krabbor och räkor. Och tilltäppta musslor. Mycket intressant. Var sedan och åt räkor på en restaurang som serverade öl som "svart kaffe" i stora muggar. Dom hade inte tillstånd att servera öl. Fortsatte till haket på hörnet och pratade musik och foto med killarna där. No 18 hette stället. Går väl dit igen ikväll, för Simon vill spela.
*SEEFELD TJUGOFJÄRDE FEB*
Så gick det till när farfar var yngre
Ligger i soffan. Kollar sprintstafett från Seefeld. Söndagen glider vidare. En vitryss faller. Däst och konfunderad. Full av mat och vin. Det är finfint men täppt. Tjockt och mer därtill. Tar en kaffe till. Lär pigga opp-å-poppa. Svenskarna vann skid-skytte-stafetten. Det hörs. Alla är gamla. Eller dom flesta. Urskiljer röster som säger att det var väldigt bra. Bra. Tappar kontrollen. Snubblar på. Det var gott men blev spänt. Det kunde man förstå. Men vafför? Dom ringde och sa att jag vunnit en läsplatta. Plockar upp den då på måndag.
På Palace Hotel händer nästan ingenting.
På tåget kom en sluddrande man fram och slog sig ner. Störde så till den grad att vi måste flytta på oss innan stubinen hann brinna längre än till undanflykt och ändalykt!
*HETTA DEN TJUGOFEMTE*
Hettan knockar en. Man borde ha varit uppe tidigt för att uppleva mer. Nu blev det ändå en rätt lång promenad. Fick lov att vända i tid för att inte smälta bort eller torka ut. Tog mig en titt i gränderna på vägen tillbaka och blev inbjuden att sitta ner på en minimal träpall och inta kaffe. Etiopiskt kaffe serverad ur panna med lång pip i liten kopp. En störig man i rullstol kom och försökte va med och ville ha kaffe.
Den här reseskildraren ger upp och tar sig en dusch.
Här har kvinnorna saft i köttet. Ja var har dom inte det? Men här syns det. På ett mörkt hak in från huvudgatan i Adama, Etiopien, ljuder musiken högt. Det är onsdag kväll. Knappast bonnlördag, eller vad vet jag. Dom festar till. Frågar mig hur dom har råd?. Men kanske inte finns nån annan råd när man är ung och ute på span. Känns rätt fritt här, inget muslimande. Flörtas friskt. Svårt att veta manér och gränser. Bäst att hålla sig.
Den här reseskildraren ger upp och tar sig en dusch.
Här har kvinnorna saft i köttet. Ja var har dom inte det? Men här syns det. På ett mörkt hak in från huvudgatan i Adama, Etiopien, ljuder musiken högt. Det är onsdag kväll. Knappast bonnlördag, eller vad vet jag. Dom festar till. Frågar mig hur dom har råd?. Men kanske inte finns nån annan råd när man är ung och ute på span. Känns rätt fritt här, inget muslimande. Flörtas friskt. Svårt att veta manér och gränser. Bäst att hålla sig.
Svart hud glänser i mörkret. Svarta ögon skiner i vitorna. Leende tänder lockar, eller. Musiken dunkar på. Det är titt som tätt i bussar, på gator, på cafén. Är detta en sylta, eller? Ölen flödar. Smyckena glänser, bling bling. Svårt att utskilja detaljer. Ett krulligt hår pryder hjässan. Är det äkta? Jag gillar ju krull. Kåt. Tjocka sensuella läppar. African Queens. Spelar på. Dominans. Don't Bother with The Local Girls.
*BANANAS DEN TJUGOSJÄTTE*
*TJUGOSJUNDE I PARRAMATTA* 
Åker upp och ner över kullarna. Stan är ofantligt stor. Innevånarmässigt en miljon mindre än Finland, hälften av Sverige,på ett ungefär. Det sägs 4,3. I centrum det finns kontorsskrapor. Annars är det mest villa, radhus och två våningar som gäller.
I left my heart in San Francisco, beträffande kullarna här, whatever det är. Men inga cable cars. How come, säger värden Kaveh. En sång jag spelat, säger jag och drar sedan igång med If you're going to SF.... Han har bott i Berkeley. Och så var det slut med ron. Säger att jag skriver en roman. Höjer knappast respekten.
Kommer ihåg Hany Hamdy som låg på vårt golv i Klemetskog och frös medan vi stred. Med Chri. Veckorna före uppbrottet. Han tänkte ta in på hotell i Helsingfors. Hörde aldrig av sig igen och har inte hittat honom på Linked In. Han och Bakr, som jag mötte i Assuan...
----Jag hade tänkt stanna en vecka på stranden men det blev bara en natt. Sedan blev det ensamt och jag tog mig tillbaka till Kairo och mumlade: Gotta. Keep. My. Sanity. Spelade munspel. Folk kände igen mig. Mannen med hjorten på ryggen. And nothing else matters.
*ADJÖ TJUGOÅTTONDE*
*TJUGOSJUNDE I PARRAMATTA*
Åker upp och ner över kullarna. Stan är ofantligt stor.
Innevånarmässigt en miljon mindre än Finland, hälften av Sverige,
på ett ungefär. Det sägs 4,3. I centrum det finns kontorsskrapor.
Annars är det mest villa, radhus och två våningar som gäller.
I left my heart in San Francisco, beträffande kullarna här, whatever det är. Men inga cable cars. How come, säger värden Kaveh. En sång jag spelat, säger jag och drar sedan igång med If you're going to SF.... Han har bott i Berkeley. Och så var det slut med ron. Säger att jag skriver en roman. Höjer knappast respekten.
Kommer ihåg Hany Hamdy som låg på vårt golv i Klemetskog och frös medan vi stred. Med Chri. Veckorna före uppbrottet. Han tänkte ta in på hotell i Helsingfors. Hörde aldrig av sig igen och har inte hittat honom på Linked In. Han och Bakr, som jag mötte i Assuan...
----Jag hade tänkt stanna en vecka på stranden men det blev bara en natt. Sedan blev det ensamt och jag tog mig tillbaka till Kairo och mumlade: Gotta. Keep. My. Sanity. Spelade munspel. Folk kände igen mig. Mannen med hjorten på ryggen. And nothing else matters.
*ADJÖ TJUGOÅTTONDE*
Väck mig när jag somnar
Väck mig när jag dör
Väck mig när jag domnar
Väck mig om jag stör
Väck mig väck mig väck
*****
Väck mig när jag somnar
Väck mig väck mig väck
Väck mig när jag dör
Väck mig när jag domnar
Väck mig om jag stör
*****
Försvann.Kommer aldrig tillbaka.Går vidare.Vem vet vart.Inte han hon henKnappast nån annan heller.Förlorad.Borta.Dōd.
Inget att sōrja ōver.Kanske har det rātt bra āndå.Kanske fōrtjänar det.Bjöd till, jobbade på.Ville inte nån illaMen.
Kānslor = kānslor.Vad gōra åtKānna efter.Konstatera:D var āndå inte just d.D var nåt annat.
Nu sānker sig mōrkret.Sveper in nu.
*****
Orkade mig upp när klockan ringde 7:55. Satte på vatten, rosten och datorn. Läste Nyan i två sektioner på toan, matade katten, spelade Songpop med de tre som tillkommit under natten. Sedan blev det Memory Lane igen.
Hittade bild från 34an norrifrån efter lite sök. Finns mer att skanna. Lade in en länk i Vi som delar med oss av Åland 2.
*29 FEBRUARI 2016*
DESKOTTEN
300 klipp - 300 dagar - från skottdag till nyårcut-ups - text - musik - poesi - pix & flix - imp kortfilmstrix
Filmer inspelade i USA - Cuba - SpanienStadsvandringar - Soundtracks - Filmpoesi Utkast till berättelser om hemliga ting. Kalla det pre-testamentalt.
Det finns inte längre kanske aldrig fanns Schismer chimär och Strömsö är allt Som kommer upp som ord i detta vanvettSjukt skönt sug äger tillvaron till slut
Skickat från min iPad
Försvann.
Kommer aldrig tillbaka.
Går vidare.
Vem vet vart.
Inte han hon hen
Knappast nån annan heller.
Förlorad.
Borta.
Dōd.
Inget att sōrja ōver.
Kanske har det rātt bra āndå.
Kanske fōrtjänar det.
Bjöd till, jobbade på.
Ville inte nån illa
Men.
Kānslor = kānslor.
Vad gōra åt
Kānna efter.
Konstatera:
D var āndå inte just d.
D var nåt annat.
Nu sānker sig mōrkret.
Sveper in nu.
*****
Hittade bild från 34an norrifrån efter lite sök. Finns mer att skanna. Lade in en länk i Vi som delar med oss av Åland 2.
*29 FEBRUARI 2016*
DE
SKOTTEN
300 klipp - 300 dagar - från skottdag till nyår
cut-ups - text - musik - poesi - pix & flix - imp kortfilmstrix
Filmer inspelade i USA - Cuba - Spanien
Stadsvandringar - Soundtracks - Filmpoesi
Utkast till berättelser om hemliga ting.
Kalla det pre-testamentalt.
Det finns inte längre kanske aldrig fanns
Schismer chimär och Strömsö är allt
Som kommer upp som ord i detta vanvett
Sjukt skönt sug äger tillvaron till slut
Skickat från min iPad
Kommentarer
Skicka en kommentar