Amok 10
På Himmelska fridens torg råder stiltje. Ingen kommer in. Man får bara gå runt det. Det hålls partikongress i stan och alla tânkbara krafter samlas för att bevaka ordningen. Allt från militär till frivilliga. Otäckt vaktande. Investerare välkomnas. Egna investeringar fortgår oroväckande. Kraftfält förskjuts. USAs militärbudget utgör 47% av den totala i världen. Förändras tiderna och hur? Maskineriet slipas. Dom är så många, så identiska. Hur hitta en balans när makten korrumperar och inte bryr sig? När tar historien slut? Vänder det, eller har det redan gjort det? Det produceras oegentligheter. Men musiken har fått sitt palats, sin opera, i klass med Sydney. Imponerande. Skall man få den att löna sig, frågas det. Det är kaos i trafiken, man kör mest som man vill, så det gäller att se upp, akta sig. Raggen reser sig, hundarna är få, springer fritt. Våren är på kommande. Kamelian slår sakta ut, sprider sin doft i den blytyngda luften. Än en gång. Nä nu orkar jag inte mer...
På Sjöfartsmuseet i Sydney träffade jag Dana som kom rusande efter mig då jag redan gått ner från biblioteket och stod och fotade en galjonsbild som fått färgglada aboriginfläckar på sig. Hon hälsade till Hanna och undrade om jag kände företrädaren Henrik. Vi gick i kindergarden tillsammans, sa jag. En fin utställning om Asmundsens arktisexpeditioner visades. Intressant och något att som nordbo vara stolt över. Min mission var att överlåta två engelska versioner av Bolles filmer om Pommern och Herzogin.
Vilken dag det varit. Har bl.a. träffat en optiker, Tiina Lindfors, Marjaan Raar, Niklas Winter, unge herr Ekholm, Carlos D´l Puerto. Och min kommande kollega Pekka Timonen. Han tyckte att Mariehamn visst hör hemma i kulturhuvudstaden Åbo. Gjorde gediget intryck. Pustade ut och tänkte att tur var det att jag inte orkade söka hans tjänst som kulturboss för Helsingfors, det som Riitta låg på mig om att jag skulle göra i november när det var aktuellt. När jag var under isen. Kravet på fullständiga kunskaper i finska skulle nog ha legat mig i fatet. Pekka snackade dessutom bra svenska ...
Kära M.
Sitter under en smått sönderrostad båt vid Vita Nilens östra strand. Det regnar i Bor. Förkänningar av regnperioden april – november. Jag småfryser. Det var det länge sen jag gjorde kl. 1 på dan. Det brukar vara 40 C i skuggan och det enda man kan göra är att ligga på rygg och flåsa. Det var ett tag sen jag senast skrev, nångång i Egypten måste det ha varit. Har varit i Sudan över en månad nu. Sudan är stort, 1/3 av Europa. Jag har åkt från norr till söder. Vändpunkten var Juba på 4:e breddgraden. Åkte lastbil hit i förrgår. Satt på lasset med 8 andra, alla svarta. Detta är den svarte mannens land. Den svarta kvinnans, den svarta människans land. Sov över på polisstationen. Ligger på cementgolv. Det finns många poliser här, suspekt många.
Stannar några veckor till i Sudan. Åker upp till huvudstaden Khartoum om några dagar. Finns två möjligheter att ta sig dit upp. Det går ångare på Nilen och jag skulle gärna ta en sån, men det innebär lång väntan innan den går. Den andra möjligheten är att skumpa på lastbil i 3 dygn, vilket inte är inbjudande, men snabbare. Snabbare till dusch och WC-möjligheter, snabbare till en mjuk säng.
Jag bidar min tid och låter allt ske långsamt, har ingen speciell brådska. Har tänkt vara tre veckor i Egypten innan lyftet över till kära Europa. Har många vänner att träffa i Kairo. Troligen hinner inget brev fram till dess, så om du skriver, skriv till c/o Farhi, Rue des Vollandes, 1207 Geneve fram till maj.
Det finns många underbara frukter här, bl.a. en som heter mango. Gräset heter bango. Det är mango-bango dagarna i ända.
Att fotografera här är nästan lika svårt som att försöka sälja kylskåp till eskimåerna. Har haft flere problem. Som tur är skaffade jag fototillstånd i Khartoum när jag var där en vecka i början på februari. Goda tider i Khartoum; hästkapplöpningar och ölfabrik.
Regnet har upphört och eftersom jag har lite kallt så ger jag mig iväg till snutstationen och fiskar upp en tröja ur din ryggsäck, som stått stötarna bra. Tar en promenad och försöker komma över en pipa. De är ivriga på att sälja sina pipor och har jag lite tur kanske jag kommer över en skönhet.
På Sjöfartsmuseet i Sydney träffade jag Dana som kom rusande efter mig då jag redan gått ner från biblioteket och stod och fotade en galjonsbild som fått färgglada aboriginfläckar på sig. Hon hälsade till Hanna och undrade om jag kände företrädaren Henrik. Vi gick i kindergarden tillsammans, sa jag. En fin utställning om Asmundsens arktisexpeditioner visades. Intressant och något att som nordbo vara stolt över. Min mission var att överlåta två engelska versioner av Bolles filmer om Pommern och Herzogin.
Inte mycket till uppkoppling här på Rosella. Skumt är det också, men tar och skriver ett dokument som sedan kan kopieras in från sänd post. Helgen i Stockholm är över och vi skakar över havet. Köpte Mojo i Pressbyrån så hade jag lite att läsa på bussen.
Söndagen gick åt till att diska upp och dammsuga och läsa lite Live in Finland, där jag har foton med; Tom Waits, Ramones, Clash.
Vi kom oss sedan iväg i det råkalla vädret. Åkte till Slussen och åt Mellanöstern-buffet på Hermans vid Hälsans hus. På väg därifrån tittade vi in på Kapsylen på Tjärhovsgatan. Det var utställning på Studio 44. ÄLD. Gick till Medborgarplatsens bibliotek och lämnade tillbaks och lånade böcker. Hade tänkt ta en promenad till Kulturhuset, men Ludde ringde när vi var på Designtorget och lovade komma in till stan från Alvik. Så vi väntade vid St Paulsgatan och gick sedan på jakt efter fik. Det var packat överallt och vi fick vandra hela Hornsgatan ut och lite till runt i kylan innan vi gav upp och slog oss ner på ett oansenligt kafé. Blev vanligt bryggkaffe innan det var dags att hämta bagaget på Gärdet och ta mig till Cityterminalen. Ludde hade strul med E för barnen, främst Elsa hade trilskats. Kändes bra att träffas men inte bra att det var tungt och tjatigt hemma förstås.
Igår när jag nyvaknad cyklade ner till hamnen var det rimfrost. Mer än det. Mycket folk på båten. Fick inte plats i frukostbuffén. En Salmiakskossu underlättade bussresan. Köpte varor för 55 € för att få fribiljett tillbaka. En Gammeldansk och en Black Grouse i kvartingformat, nä halvflaskor, ligger i resväskan och väntar. Hoppas den blå Ponin finns kvar i hamnen. Vi var ut till IKEA Skhlm sen och köpte växter och frön, krukor och färdiga förpackningar med koncentrerad jord.
På kvällen gick vi till Elefantpojken där även Annis kompis Rebekka var. Jag blev bjuden på födelsedagsmiddag och snattrade om utter flera gånger under dan. En utter som följt med från samtalet med Leif som jag väl snart skall fortsätta att skriva ut, så jag har nåt att fylla gårdagens bloggpost med. Till slut var vi på hotellbaren vid Scandic Medborgarplatsen och kollade in folk och DJn. På Folkungagatan stod två Streeptease-bilar uppradade och gjorde reklam för Club Privé. Arvingarna spelar på Rosella den 23 mars. Då blir väl nästa resa till Stockholm. Jag skulle nog hellre gå på Jambo-festival i Vällingby men man kan väl inte göra allt. Får väl va eskort då.
Söndagen gick åt till att diska upp och dammsuga och läsa lite Live in Finland, där jag har foton med; Tom Waits, Ramones, Clash.
Vi kom oss sedan iväg i det råkalla vädret. Åkte till Slussen och åt Mellanöstern-buffet på Hermans vid Hälsans hus. På väg därifrån tittade vi in på Kapsylen på Tjärhovsgatan. Det var utställning på Studio 44. ÄLD. Gick till Medborgarplatsens bibliotek och lämnade tillbaks och lånade böcker. Hade tänkt ta en promenad till Kulturhuset, men Ludde ringde när vi var på Designtorget och lovade komma in till stan från Alvik. Så vi väntade vid St Paulsgatan och gick sedan på jakt efter fik. Det var packat överallt och vi fick vandra hela Hornsgatan ut och lite till runt i kylan innan vi gav upp och slog oss ner på ett oansenligt kafé. Blev vanligt bryggkaffe innan det var dags att hämta bagaget på Gärdet och ta mig till Cityterminalen. Ludde hade strul med E för barnen, främst Elsa hade trilskats. Kändes bra att träffas men inte bra att det var tungt och tjatigt hemma förstås.
Igår när jag nyvaknad cyklade ner till hamnen var det rimfrost. Mer än det. Mycket folk på båten. Fick inte plats i frukostbuffén. En Salmiakskossu underlättade bussresan. Köpte varor för 55 € för att få fribiljett tillbaka. En Gammeldansk och en Black Grouse i kvartingformat, nä halvflaskor, ligger i resväskan och väntar. Hoppas den blå Ponin finns kvar i hamnen. Vi var ut till IKEA Skhlm sen och köpte växter och frön, krukor och färdiga förpackningar med koncentrerad jord.
På kvällen gick vi till Elefantpojken där även Annis kompis Rebekka var. Jag blev bjuden på födelsedagsmiddag och snattrade om utter flera gånger under dan. En utter som följt med från samtalet med Leif som jag väl snart skall fortsätta att skriva ut, så jag har nåt att fylla gårdagens bloggpost med. Till slut var vi på hotellbaren vid Scandic Medborgarplatsen och kollade in folk och DJn. På Folkungagatan stod två Streeptease-bilar uppradade och gjorde reklam för Club Privé. Arvingarna spelar på Rosella den 23 mars. Då blir väl nästa resa till Stockholm. Jag skulle nog hellre gå på Jambo-festival i Vällingby men man kan väl inte göra allt. Får väl va eskort då.
Fläktarna har stannat i avbrott
Janeesha med sitt elefanthuvud sitter och
Tittar på oss från bilder och stoder i bilar
2019-03-10 Deep Sleep. Tar mig ner till hamnen i Åbo. Går ett tag men hoppar sedan på buss nr 1. Väl ombord så sover jag vidare. Vaknar vid halv två och stiger av trekvart senare. Köper en Makers Mark, en kopp kaffe och kanelbulle. Tar mig till bibban och hjälper till med att fixa för Slipsen svider. Går hem via butiken lagar mat och ser på TV. Somnar visst in. Telefonen ringer, jag orkar inte svara. Det är väl Boubacar igen. Att han inte fattar att jag inte orkar och anser mig ha råd.
MAARIANHOMEBREVEN # 4
Babylon by bus – Isabella by night.
Vilken dag det varit. Har bl.a. träffat en optiker, Tiina Lindfors, Marjaan Raar, Niklas Winter, unge herr Ekholm, Carlos D´l Puerto. Och min kommande kollega Pekka Timonen. Han tyckte att Mariehamn visst hör hemma i kulturhuvudstaden Åbo. Gjorde gediget intryck. Pustade ut och tänkte att tur var det att jag inte orkade söka hans tjänst som kulturboss för Helsingfors, det som Riitta låg på mig om att jag skulle göra i november när det var aktuellt. När jag var under isen. Kravet på fullständiga kunskaper i finska skulle nog ha legat mig i fatet. Pekka snackade dessutom bra svenska ...
1997
Tre dagar sen sist och oj vad det hunnit hända. På radion spelar Bob Marley ”No woman, no cry”. Grät själv fredagen över att allt var så svårt och lite aggressivt och för att jag saknar Anni. Separationstårar, bitterljuva, att kunna släppa ut livets konflikter och komma igen.
Musik. Musik. Presskonferens på Melia Cohiba på internationella kvinnodagen. Gjorde intervjuer, fick skivor, t-skjortor, och en blomma. En svart och röd ros. Gick till hörnet vid UNEAC för att dricka kaffe och gå till Instituto Cubano de la Musica. Var krångel med ackreditering. Hitta "hem". Bö och Pedro kom så småningom.
Första kvällen av El son Mas Largo del Mundo. Otra dia. 24 dias sin vivir. 24 noches sin dormir. Yo te queiro te sentir. Blev en het tillställning med Los Van Van, Alberto Alvarez och NG La Banda. Preparate! En kväll som säkert i en nordbos liv går till historien som ”Lo ultima locura”. Het myrstack, explicit dans. Oj vilken natt. Söndagen gick i arbetets tecken. Intervjuer för Radio Metropolitano och argentinsk tysk promo cd jobb. Kvällen var vikt åt Charanga Habanera på Pabellon. Det var tryck men även lite aggressivitet. Finns på film. Use condon! Idag var vi ut till promotorn Francis Cabezas som bjöd in oss igår. Vi for dit och väntade oss stortpartaj, men det var intimt fint. Dom drog linor. ”Dame mas de tu apuyo” sjunger dom på radion och jag förstår. Jag förstår mer och mer. Me mandas un fax urgente. Min förmåga att uttrycka mig är lite krånglig. No me la llames, no me la molestes. Nu sitter vi och väntar på att åka tillbaks till Salon Rosado de Beny Moré. Brindando con alma, estoy enamorado. Skall se Bamboleo, som lär va poppigt bra. Vilken tur vi har som träffat alla dessa människor; Pedro, Yumuris, Francis och dom blir väl fler. No me molestes mas.
1978
Bor 10.3.1978
Kära M.
Sitter under en smått sönderrostad båt vid Vita Nilens östra strand. Det regnar i Bor. Förkänningar av regnperioden april – november. Jag småfryser. Det var det länge sen jag gjorde kl. 1 på dan. Det brukar vara 40 C i skuggan och det enda man kan göra är att ligga på rygg och flåsa. Det var ett tag sen jag senast skrev, nångång i Egypten måste det ha varit. Har varit i Sudan över en månad nu. Sudan är stort, 1/3 av Europa. Jag har åkt från norr till söder. Vändpunkten var Juba på 4:e breddgraden. Åkte lastbil hit i förrgår. Satt på lasset med 8 andra, alla svarta. Detta är den svarte mannens land. Den svarta kvinnans, den svarta människans land. Sov över på polisstationen. Ligger på cementgolv. Det finns många poliser här, suspekt många.
Stannar några veckor till i Sudan. Åker upp till huvudstaden Khartoum om några dagar. Finns två möjligheter att ta sig dit upp. Det går ångare på Nilen och jag skulle gärna ta en sån, men det innebär lång väntan innan den går. Den andra möjligheten är att skumpa på lastbil i 3 dygn, vilket inte är inbjudande, men snabbare. Snabbare till dusch och WC-möjligheter, snabbare till en mjuk säng.
Jag bidar min tid och låter allt ske långsamt, har ingen speciell brådska. Har tänkt vara tre veckor i Egypten innan lyftet över till kära Europa. Har många vänner att träffa i Kairo. Troligen hinner inget brev fram till dess, så om du skriver, skriv till c/o Farhi, Rue des Vollandes, 1207 Geneve fram till maj.
Det finns många underbara frukter här, bl.a. en som heter mango. Gräset heter bango. Det är mango-bango dagarna i ända.
Att fotografera här är nästan lika svårt som att försöka sälja kylskåp till eskimåerna. Har haft flere problem. Som tur är skaffade jag fototillstånd i Khartoum när jag var där en vecka i början på februari. Goda tider i Khartoum; hästkapplöpningar och ölfabrik.
Regnet har upphört och eftersom jag har lite kallt så ger jag mig iväg till snutstationen och fiskar upp en tröja ur din ryggsäck, som stått stötarna bra. Tar en promenad och försöker komma över en pipa. De är ivriga på att sälja sina pipor och har jag lite tur kanske jag kommer över en skönhet.
För att försäkra mig om situationen tittar jag ut under båten och frågar en kille under ett träd: Fi mattar? (Finns regn?) - Mafi. (Finns inte.) - Kwais! (Bra!). Arabiskan har lossnat en smula.
Kommentarer
Skicka en kommentar