Blues igen den 6tonde
Dags att värma upp med lite blues igen, med lite Matti på Pilsnermackan, innan det bär av till f. d. Alida, Floating Mollys, som hon nuförtiden lär heta. Borde kanske värma upp med lite whiskey och öl också, för det kan vara kallt där på skorven. Blev rejält kallt i natt då jag gick genom stan utan mössa, från bibban till Bastun. Glasögonen immade till sig och jag lockade till skratt. Hemåt var det lika illa, om inte värre. Känner värk i musklerna. En rejäl förkylning kan vara på väg.
Orkade inte gå till litteraturdagarna ikväll, låg på soffan och var låg.
mars 2014 (Filmfest + Bastun)
Lyssnar till kassetter från förr. På mina radioprogram Latinindiopilen och Vingslag över USA. Just nu spelas Downtown Train. Underbar video-version. Originalet. Här på ön finns inga tåg...
MAARIANHOME-BREVEN # 10
Torsdag här på jorden och temperaturen närmar sig noll. Det värker i mitt bröst. I dagens Nya Jåland står det att det iranska nyårsfirandet nawruz har inletts. Vi närmar oss vårdagjämningen, nytt år, ny vår...
Ja du Momi, det är inte som förr här på Jorden, inte som när du levde. Tekniken rusar iväg med oss och det är svårt att hinna med i informationsflödet.
Korna måste ha gula EU-lappar i öronen och det finns speciella hundtoaletter. Om hundar skiter på marken kan ägaren bli dömd för att ha brutit mot lagen. Tänk dig hur Måddan där i Nagu skulle ha sett ut med gula skinande plastörhängen. Hon skulle väl ha mjölkat lika bra förstås och skitit ur sig lallor som förr, men i dom kanske det skulle finnas ensilagerester och inte rent hö.
Jag kommer ihåg hur jag och katten satt och väntade på att Du mjölkat klart, så att vi kunde få oss spen-varm mjölk. Du silade den och bar sedan ner den tunga mjölk-konkan, ner till brunn för att kylas. Brunnen var djup och jag var rädd för att falla ner i den och det såg du till att jag inte gjorde. Jag fick inte titta in i luckan mer än en gång. Då för att se hur djup brunnen var ...
/Tom Eckerman, Havanna, Kuba 6.3.97
Brev till min dotter (Anni 6 år) a la Jose Martí*.
Jag sa idag att jag skulle skriva ett brev till dig för att du ska veta lite om bakgrunden till varför jag far till Amerika om en vecka. Det är mycket som jag skall hinna med innan dess, så jag skall inte ta och fördjupa mig så väldigt mycket i ämnet, för det tar sin tid och då blir jag nog tvungen att sitta uppe flere nätter i rad. Jag skall också försöka skriva ihop en överklagan till tingsrätten i Åbo nu under påsken, det ligger och trycker på. Jag gör helst något annat än just det. Måste få det klart senast om två dar helst och sätta mig in i de papper som rätten skickat mig. Fånig historia som jag inte alls skulle orka med just nu när mamma är sjuk och jag också har fullt upp med att försöka få nån ordning på tillvaron. Att mamma är på så dåligt humör och klagar på det mesta vi gör får man försöka ta. Idag sa hon att alla tycker att jag är grym som lämnar henne ensam här dödssjuk i två veckor. Hon bönar, ber, hotar och förbannar. Hon tar i väldeliga och jag står faktiskt inte ut med att ha henne hackandes på mig. I have to go...
*****
Bob Dylan sjunger i sin låt I Shall Be Released att han kommer ihåg ansiktet på varje människa som gjort honom illa och satt honom i fängelse, och det sjunger Paul Simon om också i The Boxer som minns varje slag som däckat honom, men han fortsätter att slåss. Jag fortsätter också, men måste kanske lära mig att förlåta och stolt vända andra kinden till även om jag är rädd för att bli straffad, stenad och korsfäst. Det är inte lätt att bara älska, man behöver visst hata också. Men ju djupare hatet är, desto mer kanske man också kan älska. Dig kan jag inte hata, bara försöka styra dig in på en väg som jag hoppas och tror är rätt. Hoppas att Du sover gott och att dåligt samvete inte plågar dig. Såsom jag sa idag om låten The End på Beatles ”Abbey Road”;
Sist och slutligen är den kärlek Du ger precis lika stor som den Du får.
Nu kommer solen igen, vintern är över, det var ett tag sedan solen sken, men här kommer den igen, little darling. Livet ligger framför oss och vi måste ta emot det som en gåva, och vårda det väl.
* "Go, quiet, among the vain people. Your soul is your silk. Hug your mother, and love her, because it is a great honor to have come from that woman into the world. That, when you look inside yourself and inside what you do, you could find yourself like the earth in the morning, bathed in light. Leave the frivolous world to others ladies: you are more valued. Smile, and go. And if you do not see me again, do like the kid when burying Frank Sorzano: put a book, -the book that I ask you-, over the grave. Or on your breast, because there I will be buried if I die, where men do not know it. You, work. I send you a kiss. And wait for me.
Your, J. Martí
*****
80s
16.3. var den dag Erik Tawaststjerna fick Fakta-Finlandia-priset för sitt verk om Sibelius. Skulle väl inte ha kommit att tänka på att även den informationsbiten tog jag in idag, om inte dagen då Ågren fick sitt Finlandiapris skulle ha fallit upp när jag öppnade denna skrivbok för dagen. Javisst tar man in och släpper ut omärkligt. Ågren, ja han gör sig visst lite påmind igen. Och magen då? Tilltäppt som näsan. Istället för att gå till Park (Western) på irländsk afton, istället för att fara på länk, istället blir vi liggande i sängen. Spelade ett schackparti och jag vann. Har fortfarande inte hittat min Teosto-lista och det irriterar. Tirriterar sade visst Karlsson, som jag stötte på både i Bokuppslaget och i en BTJ-recension som gällde Reuters Oskarbok. Och Jorma slår slag för Pippi Långstrump och säger att det är verkligt bra. Jag ger honom mitt jo, tonlöst.
Kommentarer
Skicka en kommentar