Denna resa 20

Denna resa blir en test på vad man kan gå vidare med. 

Ett sätt att fånga tankarna i något annat, någon annanstans. 

Känns som en utmaning, men också som ett hot mot det invanda.

Va fan vilket va då invanda?

Denna osäkerhet dessa ångestattacker?

Måste bort nu.

Vårdagjämningen infaller snart.

Blev sönderpratad på filmfesten.

Lyckoberg och Jansson.

Gick bort tidigt.

Smått bedrövad.

Lade mig.

Sov ut.

Två sopande damer på Tanzania Street.

Lämnar festen på Indigo bakom mig. Går hem för att skriva efter en lång dag med snack. Med folk som uttalar sig, reciterar, sjunger och babblar på. Fick sova ut, men imorgon skall jag vara uppe till 10. Vara på plats. Hur länge jag skall hållas uppe är en annan sak. Det är litteraturdagar på gång och blues på Park och vår i luften även om det kylnar till. 

Flög raklång ner på Skolgatan nedanför Östernäs skola. Det var ett riktigt fall baköver. Jag föll som en fura på den hårda isen och fick mig en liten smäll i bakhuvudet också. Illamående, men inte tillräckligt för att ta mig till ÅHS. Var på väg med kläder till Neptunigatan och valde fel väg. Borde ändå ha tagit vägen bakom skolan. Stod och tvekade ett tag men den såg för isig ut.

Hittade jackan mor ville ha efter att jag ringt och kollat om det var den med papegojbrosch. Något besök blev det dock inte. Jag gick hem i smärtor och vilade mig på soffan fram till att det började bli svettigt och frostigt vid nio-tiden. Då satte jag i mig mediciner inkl. Imovane och sov natten ut. 

Under frukosten damp posten ner genom luckan och jag fick en skiva med Bassekou från Mali, för att jag prenumererat på Songlines. På 90-talet spenderade jag många dar med att lyssna på skivor som skulle röstas på till WMCE. Nice. Önskar att jag ännu någon gång kommer mig iväg till Bamako och Timbuktu, men jag börjar bli äldre och stelnar till.

MINNE

2019  2018  2017  2016  2015  2014  2013  CUBA 2012  2011 

MAARIANHOME-BREVEN # 14

Hemåt i lördagsnatten längs vägen till Golgata sjunger jag ett brev från Dylan till mig själv:

När du har tappat bort dig i snön

Och påsken infaller

Och dragningskraften inte försvinner

Försök då att inte hålla masken

För det finns hungriga kvinnor

Som skickar mess till mig

Om Du träffar heliga Anni

Tacka henne å säg att jag har frusit fast

Och att fingrarna är en knut

Jag orkar inte ta mig upp och ta ett skjut

Jag började med vitt, gick över till rött

Dränkte det med humle och malt

Nu tar jag allt

Alla sa dom skulle stötta mig

När tiderna blev hårda

Det var ett skämt, en fars

Så jag sticker tillbaka där jag kom ifrån

Det räcker nu, jag drar

Litteraturdagarna är över för trettonde gången. Succé som vanligt är helhetsintrycket med många höjdare. Invigningen och Skrå.
Lördagskvällen blev lite lång när programmet försköts. Ingen behövlig paus, 6 akter på raken med underbara mellanspel av Kjell, Ella och BraVa. Bra Va? Visst, underbart!

Katarinas Venuspassagen kommer att bli en klassiker, ett genombrott trodde Gustaf Widén. Jag tror att hans ord håller. Katarina Frostenson var vacker, ack så vacker, och hennes ord förtrollade. Blev uppmanad att höja och sänka mickstativet, och det gjorde jag gärna. Anders Larssons ”En liten man från norr” fascinerade, speciellt kvinnorna som flockades utanför Indigo för att få ett snack med honom. Jag gick dit, tog en mojito och snackade lite med bl.a. Pratar-Lasse, John G, och Fredrik E. 

 I Pity the Poor Immigrant. 

Tycker synd om stackars invandrarn

Som klampar sig genom leran

Fyller sin mun med skratt

Och bygger sin stad av blod

Vars visioner sist och slutligen

Måste splittras såsom glaset

Tycker synd om stackars invandrarn

När hans glädje förgås

1992

En kväll i flamencons tecken; Ketama och Camarrón, medan många Cuba libre sjunkit ner. Fredagskväll efter en dag av slitningar. Fick biljetter till Finnjet så nu är det mesta med resan redan avklarat förutom att räkningarna inte ännu kommit och att fortfarande 1500 km landsväg är okörda. Inte så farligt som 3000, men också mycket ”spännande” och intressant bortkapat. Får kanske stå ut med att Anni inte trivs alltför väl i bilen upp…

Vad göra av dessa dagar? Hur njuta av att inte behöva gå på jobb på morgonen. Hur få fatt i en tråd som kunde ge tillvaron mening och ekonomin stadga. Hur orka sammanfatta sig när man inte tycker sig fatta sammanhangen som man borde.

Heavy 80s

När man rattar på radion i köket kommer det program på franska. Förflyttas tillbaka till tiderna i Frankrike och det känns trevligt och lust väcks att höra mer. Men sedan tog det slut och på lokalradion spelas heavy, Dio och Hungry for Heaven. Det kan man väl lyssna på ett tag och fundera över hur det blir med John när han kommer upp i åldern, det tar väl fem år, men det går fort. I morgon skall vi till simskolan igen. Undrar vad för finurliga funderingar han har att komma med då?
Har suttit vid köksbordet och skickat iväg lite påskkort till äldre folk vi känner. Lite trögt har det varit idag, men jag fick Matchboll av Jörgen Rönnback läst, alltid ett plus, för det har jag ju tänkt göra länge nu.
Tröttnar på heavytramset och hittar Living Years med Mike and the Mechanics som man väl kan lyssna till ännu en gång. Tycker att jag tappat greppet på vad som kan tänkas appellera till de yngre ungdomarna på avdelningen. Det slog mig när jag var in på Grandi och köpte 4 kassetter och 6 LP idag. Går långsamt med gradun, men det framskrider.   /89