Fumlar den första mars
Och så konsten. Konsten att kunna. Att uppleva, ta emot. Den som hänger där på väggarna. Står i givakt. Utanför Art Museum of NSW ligger ett verk av Henry Moore. Jag ser det direkt på stilen. Huvudet är helomvänt, ansiktet blickar bakåt. Jag känner genast igen det som är distinkt och bekant, Picasso, Monet, Bacon och Van Gogh. Hittade några australiensare som jag gärna vill se mer av. Tar mig nog dit igen. Imorgon visas iransk film. Ett tillfälle till retur. Och aboriginernas pointillism är en njutning för ögat. En källa till inspiration.
Ny månad ny stad. Befinner oss nu i Kannur, 97 kilometer norr om Calicut, som vi tog tåget från igår eftermiddag. Jag kände mig då tillräckligt kurant för att orka ta tågturen hit. Min mage råkade ut för det som de flesta får, turistdiarré.
Jag hade tänkt fotografera stranden på morgonen efter att jag skrivit klart mitt förra brev. Satt nere i receptionen och läste tidningen då det blev tryck på och snabbutryckning till toa. Så det blev till att inhibera planerna på avfärd norrut med ett dygn. Jag kurerade mig på hotellet medan Simon sprang ute och kolla skeendena.
Idag har det varit ombytta roller. Vi kom hit och hittade med hjälp av en artist ett rum på ett hotell nära järnvägsstationen för under 10€. Men bara med dubbelsäng. Vi fick en madrass inkastad som Simon sa att han kunde ligga på eftersom jag varit sjuk...
Vi tog en kvällspromenad mot stranden men orkade inte så långt. Det blev för mörkt framöver. Men en öl orkade vi med i källaren till ett finare hotell. Intog sedan middag på en sylta närmare vårt rum. Jag ville ha ris för att binda upp vätskorna i magen och nåt vegetariskt. Fick wokad blomkål till. Gott! Men vattnet vågar vi inte dricka om det inte är förseglat i plastflaska. Simon blev erbjuden kött. Och till det fick vi båda nybakt flatbröd.
Vi hade begärt rum utan luftkonditionering men med fläkt som snurrar på och väsnas, konstant. Och Simon ville titta på filmkanaler på TV. Så jag somnade in i dubbelsängen och vaknade till vid två och släckte ner, men lät TVn rulla på. Vaknade emellanåt i olika ställningar i jättesängen. När det ljusnat och jag vaknade till ordentligt sade han sig ha sprungit på WC hela natten. Jag hade inte märkt nånting trots att det kändes som jag sovit mycket lätt och oroligt.
Så jag begav mig ut på egen hand för att upptäcka staden som var en blandning av gammalt och nytt, stort och smått. Gick ut i riktning mot en beach som skulle ligga 1,7 km bort. Tänkte att det kunde vara en lämplig motionsrunda. Kom ut i lugnare kvarter med militär-förläggningar, villor och tornhus i fjärran. Det var lugnt såhär på lördagen, inga tjoande barn vid skolorna.
Men det blev snabbt varmare. Kom till slut fram till stranden som var inhägnad och hade inträde på 2 rupier (0,25 cent). Det var torrt och rätt öde. Sökte desperat efter vatten. På stranden hyrde man ut utrustning till glidflygning under ett tygtak. Det blev hett i sanden. Hittade till slut vatten vid utgången på andra sidan. Tog en annan väg, som visade sig vara genväg, tillbaka. Köpte en banan i ett stånd vid vägen. Var en stekbanan och hård. Men jag tuggade på och tänkte att det var bra för magen.
Hällde vatten ur flaskan över huvudet för att kyla ner mig. Gick in i en butik med ayurvedapreparat och frågade efter nåt för magen. Doktorn tog emot i skilt rum och skrev ut recept efter konsultation. Visade sig bli en vätska örter som skulle intagas före maten tre gånger om dagen och tabletter efter maten. Tar in det ett tag framöver, det kan väl aldrig vara till skada. Hittade också några bullar och en vattenflaska och köpte en veckotidning, India Today, för att kolla in vad som pågår i intellektuella kretsar här.
Inte mycket jag orkade läsa denna heta eftermiddag på ett hotellrum i staden Cannuore i norra Kerala där temperaturen är närmare 40 än 30 idag.
Kommentarer
Skicka en kommentar