Yr vers 18. dagen i rad (mars)

Frågor i ett kör En kö av frågor Radar upp sig Bakom nästa hörn Fråga mig inte Ställ mig inte upp Mot väggen av Frågor på rad Ännu En i raden Av frågor med svar Kräver skärpa Krav på svar Säger ja ja Ja Men nej till slut Det räcker med Denna räcka Av svar i Försvar iSlut för Var för

Första månaden på det sextionde har gått och mina planer på att illustrera året borde fortsätta. Helgen är över och rapporterad i pressen. Inte för egen del men för andras. Jag ligger lågt. Idag låg jag till nie. Måste väl skärpa mig framöver, men behövde nog vila ut lite. Ruccolan har redan börjat sticka upp och jag går ivrigt och tittar efter om rajgräset skall visa livstecken och riset spricka ut i mössöron. Ej ännu. 

The Pencil, Washington D.C. Sept 1990

Otavalo, Ecuador, JAN 1990

Helsingfors 2018

MAARIANHOME-BREVEN # 12

Herre je vad höll jag på med? Försökte visst leka Charles Bukowski. Skickade jag faktiskt detta? Har svårt att tro på det nu på 20-talet... Sjukt. Kanske bäst att låta det bero helt och hållet, eller styckevis och delt. Dom kunde nog ha spärrat in mig... 

Kära Personal.

Är idag sjukskriven sista dan. Mår lite dåligt ännu, men det går väl över. Illamåendet torde bero på att jag igår drack 2 cl Jameson hemma,

innan jag tog 20:15-bussen in till stan och Indigo där det blev ett stop Newcastle och en halv flaska rödvin. Delade bord med Nilla Hanson och senare kom Anthony Johnson och slog sig ner, efter att han ätit och spelat gitarr till Nillas sång. Anthony känner jag sedan tidigare, han var här med Carlos D´l Puerto och Bohemio Latino. Han är professor i engelska, litteratur och imagology vid Oulun Yliopisto. En skicklig musiker och bred forskare.

”If dogs run free, why don´t we, skip the rules of time”.

Alma vågade sig inte så långt ut på isen så vi gick tillbaka till henne och tog oss hem uppför backen. Hon med pingla runt halsen och Ånni befriad från sin rem. Tog bara en liten slurk whiskey ute på isen, men det smakade inget vidare. När jag lade mig ner på soffan och skulle lyssna på John Wesley Harding i lurarna började världen snurra, och jag fick ta och byta soffa, hålla igen.

***

Var ut på balkongen och tog en Camel. Riktigt Fargo-väder konstateras. Hunden blev kvar och kollar in flingor. Vi var en liten tur på isen där nordan låg på och snön hade byggt drivor som Ånni dök in i med begär. Fantastisk hund och vän. Vi blir mer och mer bundna vid varandra. Och snart är vi jämngamla. Han blir 7x7 den 6 april. I sommar är han förbi mig.

Nu skiner solen och han blickar trånande ut mot vägen där det kan komma löpande tikar gående. Han blir som galen när han får ”the smell of a bitch” i nosen. Vi passerade avfallsinhägnaden på väg till stranden. Där stod Leif och en av Petterssons pojkarna och språkade om strömmarna under isen vid Gripen, utanför nåt som brukar kallas Svanholmen. Man kan nog köra med en Massey Ferguson, MF, på isen där också påstod Pettersson och Wärners höll med att han kom ihåg nån som gjort just det. Det går också att köra fyrhjulingar, men de måste vara mopedregistrerade med brickor. Kul att stöta på riktiga Östernäsbor. Pettersson har vuxit upp i huset väster om vägen mittemot oss (där Avancia-killen nu bor) och hans föräldrar bor vid vår östra tomtgräns. Numer lever endast modern, fadern dog ifjol. Han hade MS så det var en lättnad att han slapp pinas mer i denna verklighet.

Asko Lilja ringde och ville veta vem som spelat in Moanin'.
Jag berättade att det var Bobby Timmons och Jon Hendricks som skrivit den, och Art Blakey & His Jazz Messengers som först spelat in den. Senare har även många andra tagit tag i den. Asko äger 70 cent för tillfället och är i skriande behov av ett jobb, när studierna är klara i maj. Jag lovade snacka med Micke om han behöver semestervikarie. Vi snackade musik som vanligt, bl.a. om behovet av ett stadigt komp och att trummor och bas kommer med fills, när det behövs, men annars håller sig till grundrytmen.

Oh Mercy! Everything is Broken.

Leena U ringde från bibban och sa att Sven Nilsson var på plats
och ville snacka kulturpolitik med mig. Jag sa att jag kommer till 3, när han och Päivi Jokitalo skall diskutera på scen. En timme senare blir det invigning och kl. 18 stadens mottagning på Stadshuset.
Kl. 20 brakar det loss för dom lite yngre, ser själv fram emot eMiL, försöker få Anni med. Får se hur jag orkar själv. Skall vara uppe i gryningen imorgon bitti och hålla i presentationen av åländsk litteratur. Vet inte om R orkar komma på supé, vi få se...

På tisdag är jag på jobb igen om allt visar sig vara bra med min mentala hälsa. Skall till läkare kl. 12 och har möte med kulturpolitiska kommittén kl. 16. Uppgifterna rasar över mig, men jag skall försöka få undan en hel del före påsk. Under påsken skall jag försöka skriva ihop en skrivelse till hovrätten i Åbo och be Camilla Nordberg föra upp ärendet på en högre nivå. Det kan bli dyrt men den risken får man ta. Bara jag nu orkar och inte brakar.

Endel tycker att jag inte skall bråka med myndigheterna mer. Men dom rådbråkar ju mig, så jag känner det som om jag måste gå vidare. Mitt rykte kommer aldrig att få upprättelse, men jag vill bli befriad från anklagelserna att jag kört full. Jag kör inte full! Men jag är alltid berusad. Berusad av livet, musiken och poesin.

Efter påsk är jag på jobb tisdag-onsdag. Torsdag-fredag har stadens ledningsgrupp vårseminarium i Stockholm. Efter det har jag 17 dagar semester. Skall på nordiskt kulturchefsmöte i Torshavn 19-21 april.
Därefter kommer jag på jobb några dagar. Det är en månad till dess så det hinner hända mycket.

Situationen här hemma är svår. Riitta mår både fysiskt och psykiskt dåligt efter första dosen cellgift. Nästa får hon dos på onsdag och de följande i mitten på april, början och slutet av maj och den sista och sjätte lagom till midsommar: Då jag tar semester, 4 veckor.
Svårt att sia om var vi befinner oss då, men om allt går väl drar vi västerut, söderut och österut.    

Jag känner att jag varit rätt så personlig i detta brev men så är det ju också ett ”personal letter”. Hoppas ni klarar av helgen med samma bravur som de senaste 6 gångerna. Så många gånger har jag varit med. Man kan konstatera att litteraturdagarna är årets höjdpunkt för biblioteket. Vårdagjämningen inträffar då och vi går in i sommartiden med snö på axlarna. Men den skakar vi av oss och tror på en ny vår. Marie bebådelsedag är senare i år, tror jag, måste kolla upp. Men påsken är tidig. Har ännu inte fått till stånd att plantera gräs till påsk men det skall vi väl försöka hinna med imorgon, lördag. Jag upplever det som viktigt. 

Var ett väldigt fint firande av Nawruz i tisdags utanför på parkeringsplatsen. Elden värmde i den bittra vinterkylan. Jag dansade också persiskt och hoppade över den brinnande elden och önskade att det år som kommer skall vara ljust och lyckligt. 

Jag orkar inte med fler år som det senaste med ifrågasättande av bibliotekschefens nödvändighet, två cancerfall i familjen och mina sjukskrivningar. Jag vill få njuta av livet utan allt detta. Men vill det sig riktigt illa kommer jag att bli ruinerad, satt i fängelse och dö. Det är inte helt mörkt ännu och det sägs att den mörkaste tiden är alltid den som föregår gryningen, sunrise, koitto, el amanecer.

Låtom oss hoppas att gryningen snart är här och att vi går mot en ny vår med tillförsikt. En riktigt fin vårdagjämning och helande sommartid önskar jag er alla.

Tom The Bossman (18/3 2005)

Howling 80s

Hunden ylar i köket, försöker be om barmhärtighet, behoven tränger väl på. Men jag orkar ej med honom, schasar iväg honom till Miras rum och stänger dörren. John borde vara här, men är i Åbo, har fastnat i nåtslags filmvirrvarr. Och jag har ont i halsen men det har redan blivit bättre. Är sjukskriven t.o.m. Måndag. Chri försöker haka upp sig på att jag är sjuk, men jag protesterar och är besviken över att han inte kunde komma... känns meningslöst att försöka upprätthålla en kontakt när dissonanserna är så skarpa däremellan...

Hur fylla denna sjukdomstid... vila. Var redan i morse till hälsocentralen men fick tid först till klockan 3 så jag for och höll min sagotimme, men gav mig sedan hem... Läste Noak's bror och sov. Var på undersökning och får veta resultat i morgon... fick vänta i över en timme utan nämnbar orsak på att bli petad i halsen... Först läste jag ut Danny men sedan började irritationen jäsa... Fick heller inte ut pengar på posten, irriterande det med, trots att det var postgiro. Svenskt. Gick hem och läste mer: Max Lundgren och tittade på Roxy i TV och Studio studio. Hela tiden försöker jag undgå att röka. Hela tiden nästan. Har ej tagit ett enda bloss idag. Hur länge skall jag stå ut?  /88