22 låt gå på
Det ska droppas morgon och kväll. Och nu är det kväll. I tre veckor från imorgon. Skall bli skönt att domna bort. Att se så här dimmigt är inte angenämt. Ger huvudvärk och strålning. Ljuset strålar. Cykla hem klarade jag av. Glömde nyckeln, så lämnade cykeln, olåst. Den var kvar. S ordna så att Alma kom ut. Skrev en låt: Panic @ The Clinic. Och en text. Paniken på kliniken stör trafiken ... Den får jag kanske ta mig an imorgon. Hoppas jag får sova ut.
Är vitt en färg? Tja vad säger man när dagen rusar iväg med en. Målade vitt på morgon efter dåligt soven natt, igen. Seminarium på Alandica. Innan det munk på Julius. Och Viktor hette ju Toves far. Han som skulpterade Julius S. Sedan Story Sharing på bibban och kvällssits på Indigo och till Park via bakdörren. Raafalls. Voi vittu, e vitt en färg?
Bekymrad kanske inte var det ord jag använde, som hon sa var ovanligt nuförtiden. Jag hör till en annan tid, har ett annat perspektiv. Blandar ord och breddar vokabulären. Hon kommer inte igång på morgonen, men jag kommer in. Så dagen blir bättre än den annars skulle blitt. Fredagen. Fixar undan pokaler och projektor till Obscura. Gamla mediciner till apoteket. Väntar på att arbetsdagen skall ta slut. Det är snigelfart igen och jag försöker få appen Pratsam Reader att funka. To no avail. Nej. Får ett argt mejl från Elspeth som Lars sedan kommer in och diskuterar. Frustrerat. Sköljmedel och dammsugning står på tur när dagen nått så långt.
Snart dags att dra till Bio Savoy för att kolla filmen Budapest Hotel och äta lite choklad. Idag har det varit mycket Shantaram och har 100 sidor kvar. Ifjol vid den här tiden var vi visst till Prag och det finns det inte mycket skrivet om. Men bilder förstås.
När jag kommer hem från Savoy vill katten sitta på tangenterna tills vi blir osams. Hon fräser till och är ej nöjd med att bli placerad på sängen. Filmen iofs väldigt bra. Anni tycker den är fantastisk. Måste läsa vad det stod i recensionen i dagens tidning, sen.
A har promenerat längre än jag, än så länge, trots att jag var ut Sviby korta med M och på promenad på stan med mor och köpte kemikalier, lyfte pengar och tittade på den röjda ÅCA-tomten.
Och sedan sov jag på soffan också och är lite uttråkad och borde göra mer. Men jag hinner väl. Får ta det som det är.
Señor, can you tell me which way we’re going, Lincoln County Road or Armageddon?
Hola señor, que tal, comment allez-vous, buena sera, how do you do. Ay Dios, Amparamé!
En dag av spänd målmedvetenhet går mot midnatt och jag flyter in i minnen, nu och för alltid.
På morgonen. Det blev inte boleros på lördag kväll. Inget funkade riktigt. Paladaren vi hittade var inte den bästa, sur service, italienska maffiosos med unga horor och kall mat. Ay, mujeres me vuelven locos.
Soy todo.
Soy un hombre sincero,
de donde crecen las palmas
Soy songo, soy son
Un pajazo
Lagrimas
En alma
Inte konstigt att så få förstår.
Tom Hetzon
80s
Öppningsfrasen försvann nånstans i sömnighetens dimmor. Sömnigheten, ja den beror på att jag sovit en timme så här på lördag kväll och är på väg att fortsätta. Grannarna satte igång med sitt buller och bröl så jag vaknade redan ½ 7. Hade det varit lite tidigare hade jag gått upp och sagt till att nu är det nog stört. Kom mig på detta vis upp tidigt och iväg till Linjamäki med John för att sakta få lite mer gjort på Rupi. For iväg tillbaka kl. 2 för att hinna till Hattfesten på Steinerskolan dit vi for tillsammans med Jonas, Anna och Bö. Jag hade en lampskärm på huvudet och väckte väl en viss uppmärksamhet med den i det störiga vimlet. Det känns längesen det mesta redan och redan är tankarna inriktade på morgondagens tomma vila. /89
Kommentarer
Skicka en kommentar