Funicular den tionde

Sammanfattning Pt 2: Tror det är torsdag eller kanske tisdag Om det nu spelar nån teater som dom Säger som hakat upp sig mindre modigt Men jag bryr mig absolut inte om ord Konjunktioner konvulsioner eller ens Revolutioner så länge du lämnar mig Ifred från situationer uppkomna av Forna bitterheter som ännu finns kvar I det som kan kallas ***** Snabba snarlika svar är allt ni har Att komma med medan jag fundrar Så att alla hinner gömma nyckeln Som jag inte inte skulle få göra Utan att behöva förklara mig som Den värsta förbrytare signalerar Nej nej tack förstå mig inte rätt Sånt är inte det som behövs i Stapplande staplar på rak rad Och ännu mer av det goda kan Han knappast tacka nejnej till en Gång är en gång och kommer Aldrig att komma igen så vårda Dagen som en grav mot kvällen ***** 

Vaknade upp med sendrag på morgonnatten. Sen var det förkylt. Funderade över Kodak Instamatic och Alandia Jazz. Kom pengar från Kulturfonden och nu gäller det att sätta programmet. Slutgiltigt. Har inte blivit att skriva nåt i gruppen, trots föresatser. Det är mycket jag borde ta tag i här i lägenheten. Det verkar råddigt. Men mest skall jag väl titta på ansökningarna. Tänk att det kan ta emot så mycket. Det är jobb. Fredrik Erlandsson skriver om modal musik i sin krönika och Mia klipper ut Fred Forsells krönika åt mig. Och en Kodak Instamatic ligger i bokhyllan hos Bolle. Och jag vet inte hur jag fick för mig att den skulle ha släppts 66. Det var ju tidigare. Men det var väl 66 jag fotograferade DDDBM&T på Grönan och tog ett snap av mamma och Alea på en bänk nånstans. Borde skanna. Jag snacka om morsan. Ur radion kom musik musik, en häftig grej. Och Stig Vig gick och dog. Och Håkan Lagher har skrivit en bok om Dylan. Knäppte en telefonbild av den och Alma på sängen igår natt.

APRIL 11

FUENGIROLA 

6.3.92

Hej Mamma!

Riitta gick ut och gå med Anni så det är frid i huset. Jag har städat lite och diskat och tänkte ta och skriva några rader innan dom kommer tillbaka.. Här har inte hänt så värst mycket sedan sist, inga tänder ännu... I söndags träffade vi ett ungt pr med en två-årig flicka och 4 månaders baby. Riitta hade träffat mamman förut i bastun men i måndags var hela familjen ut och gick på strandpromenaden och vi var på kaffe tillsammans. I tisdags var vi hos dem i Calahonda 30 min härifrån. Dom bor i Kuopio annars. Till helgen kommer vår bekanta med tvillingarna hit. Vi far till Gibraltar tillsammans på måndag. På söndag skall vi gubbar på tjurfäktning. Idag tittar vårsolen fram efter långa tid efter bara disiga och fuktiga dagar. Näktergalen sjunger och nu efter regnen börjar det frodas riktigt på allvar här. Vi har börjat planera hemfärden men vet inte riktigt hur vi skall göra. Jag tycker Riitta skall fara med småttingarna med flyg med det vill inte hon så vi får väl se hur det blir. Jag har varit lite krasslig men är nu på bättringsvägen. Hunden växer till sig och morskar till sig även om hon ännu ser upp för stora skällande hundar. Jag köpte två CD-skivor och en flaska rom för en del av pengarna jag fick av dig till födelsedagen. Riitta hälsar att hon trivs mycket bra här och att farmor nog inte kan förstå hur mycket Anni växt och blivit duktig och blivit duktig. Hon ser också fram emot att komma och hälsa på i sommar. Ha det så bra. Många varma hälsningar T--

EDIF LAS TERRAZAS

c/ BAMBU PORTAL 2-1°A

TORREBLANCA DEL SOL

29640 FUENGIROLA

MALAGA ESPANA

Ja jag fortsätter väl då med nästa brev.

22.3.92

Hej.

Tack för brevet som kom i fredags. Det var längesen det kommit post, vet inte varför det inte fungerar med efterförsändelserna från Pohjolagatan.

Det är söndag kväll även om det inte spelar å styr roll. Vi har varit på vift hela dagen. Var först på loppmarknaden där vi köpte Loli och hittade lite kläder åt Anni. Träffade också Kokkonens där och medan de var i kyrkan och packade vi ihop picknickkorg som vi sedan alla avnjöt på en badstrand i solen. Kokkonens är från Kuopio och vi kommer att resa tillsammans med dem ända till Tyskland där vi tar båten och dom kör landsvägen genom Sverige. Dom har också hund men den är så gammal så de tänkte ge den sista sprutan här. Vi kommer att köra tillsammans upp till Madrid, Spaniens huvudstad och därifrån sätta bilarna på tåget till Paris och åka liggvagn själva Sparar in mycket köande och krafter på det sättet. Från Paris till Travemünde är det inte så långt att köra och vi har gott om tid. Den 23 är vi i Paris och 26.4. och på kvällen går båten och i Helsingfors är vi 28.4. på dagen. Allt är klappat och klart så långt, biljetterna är redan köpta. Vi har fullt program den närmaste månaden. Imorgon far vioch hälsar på tvillingfamiljen, stannar där över natten och far alla tillsammans och besöker slottet Alhambra där visst Rolf Björkman också varit tyckte jag du sa. På fredag får vi gäst. Simo, Annis gudfader kommer och stannar en vecka och när han far kommer Mira och Jussi på besök en vcka och sedan börjar Stilla veckan med processioner och annat katolskt som hör ihop med påsken här. Och sedan far Pekka Kokkonen och jag för att vara med om öppnandet av Expon i Sevilla och nästa dag bär det sedan hemöver.

Anni växer till sig och drar sig fram som en sälunge här på golvet. Hon har också börjat med nya ljud dag: da-da-da och andra radiramsor, men hon sitter inte ännu, men äter bra och sover om nätterna för det mesta, men med dagssömnen kan det vara lite si och så. Hon älskar att bada bastu och plaska med vatten.

Som sagt har det inte funkat med posten så inga räkningar har kommit hit så jag vet inte hur mycket min Visa är (borde vara runt 6000) Skall också betala av 1000 mark som förra månaden som lån. Jag tror det är 1000. Kan vara mindre. Sen borde det också ha kommit studielånsavbetalning. och räntor som du kan ta reda på på banken om du vill. Jag börjar ju jobba (med semester) 6.4. så april månads lön borde komma in på mitt konto 1.4. Nu vet jag inte hur det är med de nya skattekorten men jag hoppas dom tar efter gammalt så att åtminstone det mesta av Visa-räkningen kan betalas om du lägger lite till. VISA räkningen är det viktigaste, dom andra kan vänta tills vi kommer hem om du inte har möjlighet att hjälpa med att fixa dom nu så att vi sedan under sommaren kan betala tillbaka.

Vi har haft riktigt sommarväder här nu och har t.o.m. gått och bränt oss så smått. Det är svårt att riktigt veta vad man skall sätta på sig för att inte få för varmt eller kallt men visst är det skönt med värme och sol.

Det var sorgligt att höra om Evi men man får hoppas att det ordnar sig till det bästa. Hälsa!

Det känns lite ovant att inte hela tiden vara på jobb. även om vi nog har mycket att stå i med när det gäller Anni och det känns bra att vi har möjlighet att vara lediga för hennes behov. Jag skall väl försöka att göra lite program om Spanien för radion det är lite svårt att tänka på sånt just nu.  Det vill inte riktigt smälta ännu men vi får hoppas att inspirationen kommer.

Det känns bra att resan hem redan är så klar och att Kokkonens kör samma väg som oss. Han, Pekka, förstår sig mer på bilar än jag och fixade faktiskt bilen när den vägrade starta fgrån Gibraltar och vi blev tvungna att skuffa igång bilen. På väg hem därifrån var vi bjudna på soppa till dom och då såg Pekka att en kabel var lös. Han kör själv Mercedes och har lastbil i Kuopio som han har lagt upp över vintern för att kunna vara här på samma sätt som vi med fru, pojke 1/2 år och flicka 2 år.

Vi var och hälsade på hyresvärdar i förra huset när dom var här en vecka nu. Vi räknade ut elkostnaderna, 1200 för 1 1/2 månad !!!

Vi har inget hört från John. Det är synd att han inte ens har tid att prata med dig i telefon. Så viktiga saker har han inte för sig och kompisarna väntar nog om dom är något att räkna med. Nå dom lever som dom gör där på Stenhuggaregatan och det kan man inte göra så mycket åt, varken här eller i Helsingfors tyvärr!

Hoppas att du fått vara frisk och att våren kommer med värme och sol även dit. Jag hör av mig ännu innan vi far men till dess: Ha det bra!

Många varma Medelhavshälsningar.

                                                                 T--

MAARIANHOMEBREVEN # 25

  

Clark’s Mootel, Strongs, Chippewa Co, Michigan 2005-04-10

Tjena mors!

Så sitter jag då här i Michigan, nästan på gränsen till Canada. Det är nästan exakt en vecka sen jag lämnade Tommys lägenhet på Borgargatan i Sthlm och begav mig västerut. Allt har gått utmärkt hela tiden, men det tog ett tag att komma in i rytmen. När jag landade i Chicago var klockan bara 12 här, men 20 där. Somnade in hos bekanta vid ca. 16 och vaknade vid midnatt. Gick en femtimmarspromenad i det nattliga Chicago och kom direkt in i stan. Bor en halvtimmes gångväg söder om Chicagos centrum. Hann uppleva en hel del på de fem dagar jag var där. Cyklade och såg mig kring. Berättar mer om det senare. 

***

När jag kört förbi Eckerman och tagit av på en huvudväg kom jag till Strongs där jag valde att ta in på komotellet för det var billigt och bra, 30 dollar natten, men lite kallt. Jag var så trött att när jag skulle sätta nyckeln i bildörren för att flytta den så satte jag i rumsdörrsnyckeln. Jag behövde alltså sömn och det fick jag. Sov i fyra timmar. Satte klockan på ringning så att jag inte skulle komma in i en riktigt fel rytm igen. Nu är klockan 11 i Finland, alltså 4 här och jag måste knyta mig igen. Fortsätter att skriva imorgon. 

Din Son 

Skin in the 80s

Jahapp, händerna svider efter avflagnad hud. Kanske det var oljan på Riittas cykelkedja som fick till stånd hudsprickningen. Jag misstänker det. Vi är ännu inte inne i lövsprickningen. Nej men jag sjuder lite har lätt för att bli förbannad, irriterad, halvt ursinnig.
Dagen gick ju nästan helt åt till att få grejs till loppmarknaden på Kärppä, få dit och få därifrån. Riitta lyckades väl sälja en hel del och jag blev av med Johns första böcker, en leksak, loftor och bilstol. Böckerna ångrar jag att jag sålde bort, men gjort är gjort och glöms väl snart. Affektionsvärde, ja.
Spenderade lite tid i stan med John. Gick omkring runt senatstorget, åt glass på Fazer och cyklade längs stränderna.
Var på kvällen med Riitta på ”Tillvarons olidliga lätthet” eller hur det nu var. Såg den och var väl nöjd med att ha gjort det, men kanske inte så värst mycket mer. En regression på tre timmar in i en annan värld med vissa verklighetsanknytelser, speglingar till eget liv och historiska fakta.
   /88