MAJ 30 Grönt

Och den strålande framtid är svår. Studenterna strömmar ut ur dörrarna, släpps ut i det kuliga vårvädret. Har blivit bjuden till Kalmarnäs och Öhbergsvägen. Far först till Ida på Kalmarnäs. Får se hur det blir sedan. Om man tar sig till Siri i stan eller bara ut till Östernäs för att vattna tomaterna.

Det blåser så jag tar Saeids bil, istället för att cykla mig svettig och trött. Borde väl hålla igång, men benen värker efter gårdagens länk som gick sisådär. Gick ner på stan med Mia efter att hon röjt upp lite i köket och på vardagsrumsbordet. Bäddade och satte på tvättmaskinen och ljus kavaj.

Milka ringde på vägen ner mot Julius och frågade om ögon och om jag skulle komma dit. Vi får si sa jag, men läget är lite kritiskt med mor just nu, skall till läkare på Gullåsen på måndag och sedan får vi se vidare. En dag i taget.

Gick till Hemmet och där var det förvirrat med ormar, möss, fönster och allmänt yrande om det ena och andra. Ibland med men ställvis långt borta. I Nagu kyrka och vid Dollys säng hade hon ramlat.. Måste ansa naglarna, borsta tänderna och byta kläder.

VAR

Oron tröttar. Det är sent på jorden. Ekelöf? Löven spricker och äppelblommen lyser som värst. Datorn krånglar. Har matat den med för mycket text. Den tuggar Vintervåren '13. Steg upp vid sju, åt frukost och lade mig på soffan i dvala. Vaknade 10.45 och då var det för sent att sätta igång med att delta i stadsvandring. Men satte igång med att ordna bland lådorna och tömde en del. Det blev Tomlådor. Vid lite före två skulle jag iväg till mor som fick sin nya rullstol. Spänt och hårigt. Hon var trött. Var där i två timmar och for sedan hem för att tömma maskiner. Efter några lådleveranser tog jag mig till hemmet igen och satt där en timme och hjälpte till. Irriterat emellanåt. Gårdagen var uppfylld av morgonmötet och med vad det återgav. Blev erbjuden bibliotekarieplats nästa sommar. Sofia berättade om vad hon gjort och hon har gjort det bra. Svennarnas reaktioner på mina frågor och påståenden om främst nätet tröttade och fick mig att fundera över va det egentligen är för fel. Är det verkligen mig det är fel på? Lars verkar inte må nåt vidare och känns tvär i sin roll mot mig. Men det skulle han ju inte medge. Kjell har fullt upp med att försöka vara chef och dela ut order. Får se hur det blir med det fortsatta samarbetet. Bådar inte gått. Borde börja sammanfatta de fyra förgådda månaderna som jag kallat Vintervåren '13. Det kan jag göra i morgon bitti hos Leif men också i en lite längre text, kanske i ett brev under helgen. Ett brev i skärningen. #stream

Tar väl till Timbuktus Grönt igen och konstaterar att det rimmar på skönt, att det gick att uppdatera bloggen från Rosella igår, så var det gjort. Får redigeras senare. För jag sov ut, sov ut, sov ut från tidig kväll till sen morgon, denna sista vardag på ledigheten. Kom mig för att ringa om nyckel nu vid elva, så kan jag ta mig in på måndag morgon, när jag ska ta mig in. Huvudvärk har det varit och katten är glad. Sitter här och spinner vid mig när jag låter orden flyta ut, flyta ut. Efter sömnen. Och utdragandet på timmarna i sängen, och jag konstaterar om igen att det inte är några klokheter jag får ur mig så jag funderar på junipaus, men kanske ändå inte, får se då, nu är nu. Spinn, spinn.

MAARIANHOMEBREVEN #

2005-05-30 TIM

I continued to make programs for Åland Radio/TV. I called my monthly show ”Varma vindar” and played tropical music from Africa, The Carribean, The Americas and Europe. In 2002 there was no need for my services at the local radio anymore and I decided to fully concentrate on my work as Cultural director. Of course it has been hard for me to stay away from my global and international interests and I have annually been arranging Mariehamn Winter Jazz & Blues in February, since 2000. I also try to present exotic culture during Kulturnatten, annually, the second Friday of August. Have had bands and artists from Cuba and Africa and the USA visiting the island and they have been well recieved. My family has also travelled quite widely visiting Lanzarote, The Gambia, Cuba and Goa in India.

On February 18, 2004 I turned 50. We had planned to go and celebrate the anniversary in The Gambia, a state which co-incidently celebrates its independence the very same day. On Friday 13th the doctor called, as we were making our travel preparations, and asked my wife to come to the hospital and bring me along. He told us that Riitta had cancer in her womb and that we would have to cancel the cruise to Gambia, Senegal and the Cap Verde Islands. She had to be operated on in Turku and got radiation there for 26 times last spring. In the summer of last year she was supposed to have been well and started to work as a kinder-garden-teacher in September. She did not enjoy the work very much and had started to get pains in her back. The doctors in Åland told her not to worry and to pop painkillers. We decided to make the cancelled cruise after Christmas and left Hellsinki for The Gambia on the very day that the devastating effects of the Asian Tsunami were unravelled. Kristiina Cruises’ ship Kristiina Regina (ex Bore, built in Oskarshamn Sweden 1962) waited for us in the harbour of Banjul and left the following night to Dakar, Senegal and stayed there for two days. On New Years Eve the ship headed for the Cap Verdean islands of Sao Vicente and Praïa.

You will find out more about our adventures in the attached letters to my Senegalese, Finnish-Canadian, Danish-American and Swedish-American friends.

80s

Försöker sluta röka och har inte klarat av många timmars pauser, även om mina egna Marlboros är slut. Det finns ännu ryska Trojka och Chris Form 1, kanske tänkta för galna beundrare av Keke. Landet jag bor i äcklar mig och ändå är det vackert, nu. Min värld är isolerad, rör mig mycket lite och träffar få människor. Naturen gör starkare intrång då. Läste kvinnotidningen Q från pärm till pärm idag, nästan. En artikel om amning blev överhoppad och annat skummade jag. Tidningsmässigt är den bra för artiklarna är lagom långa och ändå informativa och analyserande. Visst blir det pang på rödbetan ibland när något gått för långt, men jag tror mina allmänna referensramar accepterar den ilskan. Läste att Göran Tunström har tio maskinskrivna sidor per dag som nedre gräns. Jag hankar mig fram med 10 rader. Ändå mer än ingenting. Jag vill få fatt i det skrivna uttrycket. Skriva på och sedan kritisera. Inte kritisera först såsom det för det mesta är.