Morgonen den tolfte

Imorgon är det festival.

USA 2017

Morgon i Mariehamn

Förtvivlan var ordet jag sökte. Dök upp vid matsalsbordet på ÅCS idag, till slut, efter att jag varit till Hälsocentralen och promenerat med Mia. Ragnar Stolt lovade skicka ett intyg på att jag inte kan resa imorgon kväll. Blir inget HJK-MIFK. Orkar inte, ser inte. Blir inte bättre. Dimmigare. Ändå sitter jag vid datorn dagen lång. Rensar Hotmail-kontot. Skriver till John, och beklagar mig över att vi inte skall kunna träffas. Funderar över hur jag skall gå till väga med betalningen av operationen, de 5000€ utöver de 190 jag redan betalt. Måste väl höra av mig till Kyösti i Åbo. Grämer mig. Vill inte bli lurad på syn och stålar. Vill bli ersatt. Ersättning för sveda, för värk.
Laddat upp inför månadsmötet som Obscura har på Kulturfabriken ikväll. Hade tänkt gå hem och vila lite innan dess, men skall väl hinna med en tur till Hemmet först också. Arbetsdagen tar snart slut, och jag vet inte om jag borde vara sjukskriven, för i form är jag inte. Kanske gör nåt fel. En demenssjuk patient hade fått med sig en bok från Akademiska sjukhusbiblioteket. Borde se till att den skickas tillbaka.

80s

Ja det gäller väl att klara av skrivandet här på tåget mellan Sthlm och Uppsala om det alls skall bli nåt skrivande. En flanerardag i Sthlm med hettande kinder och svett under armarna blev det. Att Ågren var påtagligt närvarande gjorde att förmiddagen blev tung att ta och blockerade väl lite av resten av dan.

Igår jobbade jag duktigt, höll öron och sinnen öppna för det som sades om CD-Rom och barnverksamhet i Huddinge och försökte även undvika att alltför mycket referera till hur ”vi” har det i Vanda.

På kvällen åt vi hos Tommy som gjorde kinesmat och gav oss sedan ut på en promenad med obekväma skor. Var in på Cityhallen och kollade Aptricket, dom spelade där och det var inte så värst kul. Förutom att jag hade svårt att gå så kände jag mig även själv obekväm och det gör jag ännu. Måste alltså ta mig genom tillvaron medvetet och motsträvigt.   /89