Rullar den 21sta maj

Tomater i fönstret blommar. Små gula bland bladlöss. Skall föra den nånstans, till bibban, Saeid eller Nagu. Eller bara ut på gården. Eller byta jord, ge den större kruka och låta den vara inne. Bladen slokar, kanske den är som jag är. Solen värmer, steker. Läser Ny Tid och funderar. När ska jag ta ställning, skriva klart och tydligt, ta de svaga i försvar. Hitta tid och kraft att sätta det innersta på pränt. Analysera och reagera, agera.

Tog en tur runt stan till Kalmarnäs på cykel. Blev 10 km +. Kan behövas efter förkylningen. Före det in på Trobergshemmet, efter att ha städat upp lite. Bytt till rena lakan. Tömt diskbänk och diskmaskin. Väl tillbaka blev det "A Bottle of Britain" i trädgården, och Bluetooth med Thåström. Planterade lite krasse och kattgräs och kollade in semifinal. Matchen mellan Finland och Ryssland. Som Finland vann med 3-1. Får se om jag orkar med USA-Kanada eller vad jag skall ta mig till. Orkar egentligen ingenting. Hon tyckte jag skrev långt, och utan punkter. Men fick hjärtan i massor som singlade ner längs skärmen. Det är varmt, det är sol. Ska jag ändå ta mig ut? Eller bara lägga mig raklång?

Så rullar bilderna på nerifrån och upp på den digitala arenan i Aulinssalen.

//)(\\

Leker med ljuden i GarageBand och plötsligt är ångesten borta trots hettan.

::₩::

Solen skiner stint in genom kupéfönstret. Orden försvinner. Kommer kanske igen.

§§9¿¿

Tanken på att bo en vinter i LAS Palmas återkom när någon nämnde staden, ön.

S¡¡…„@

Kan inte se på långt håll när vi anländer till Norrköping, snart. Jag letar tecken.

{{<>}}

Svordomarna cirkulerar runt knoppen i svetten som droppar ner från pannloben.

Och om jag bara vetat att det skulle bli ett sådant helvete med detta ögoningrepp så skulle jag låtit bli tusen gånger. Att livet skulle vända neråt igen och att suicidala tankarna tränger på i mörkret. Och dagarna är långa tunga resor. Resor som tuggummi. Då inget riktigt intresserar och gubben är surare än vanligt. Ta sig igenom. Blir det bättre? Trodde på vägen från Kapellskär att det ljusnat, men på projektorduken var bokstäverna fortfarande oläsliga. Åh ögon, ingen vila. Förföll till kött, Cheeseburgers, på stationen i Stockholm. Funderar på skrivande och om jag gör det mest för skrivandes skull, eller för att förmedla. Och vem bryr sig. Och strömmen är låg. Intrycken rusar kring. Peter sju ger om barn. Att bara vara.

¿¿QUE¿¿

9% batteri och tänker på Timbuktu när bordsgrannen talar arabiska. Kunde vara han men är en ann. Var på Krogen och tog ett par öl. Köpte Toblerone och Snickers. Förfall förfall. Är nu uppe i 10%. Kanske skulle ta en Toblerone, innan den smält.

((₽§’"6}|>🇮🇳

Måste kanske förbättra min arabiska, nu när jag är uppe i 11%. När det stigit till 20 kan jag skriva en låt. Kanske Nostalgic Ramblings. Men det tar tid. Och med Indiens flagga på emoj så är det bara att gå vidare i druckenhetens dimmor. Rasa på i denna resa med mål. Nu inväntas 12.

áüœęūô

Å tolv vare här och tolv vare här och finns det nån som bjuder mer. Nere. Orterna sveper förbi och det spelar inte längre någon roll vad de heter. Det betydde något då för 40 år sedan. 45. Då när allting hände, trodde man och minns. Och tretton var det här, 13¡

Áßøæ

Så var det då fjorton och jag undrar hur många som ringer mej och pratar påsen han mitt emot, om regn och Mohammed. De två övriga läser tjocka böcker. Och jag skriver. Och ögonen tröttnar medan solen går ned. Hässleholm nästa. Det låter närmare målet. Det knorrar och knorrar, susar i dus. Och om jag kniper till ögonen sådan jag urskilja siffran 16 i övre högra hörnet. Kollar närmare. Det stämmer. Nu gick det snabbare. Snälltåg.

🔀🔀¥£$><~n~

Tecknen räcker inte till. Trodde jag skulle kunna placera ~ ovanpå n, men nej. N~. Så vi knorrar på. Målar på elskåpen, förskönar, förändrar. 35 minuter efter ordinarie tidtabell. Kanske en timme kvar+ och så var det sjutton sjutton sjutton. Och ett bra tag till 18 när kl är 21:08.

🌚️

Och detaljrik mörkare. Och det tar sin tid. Och vad var det du sade. Vad var det du varit med om Tom. Varit med.. Fyllt luften med meningar. Mening på mening. Inte lätt att förstå. Låt gå och låt det gå undan, ögonen blöder. Minns du det, minns du. Allt rabblande som tumultartat vällde omkring i Blooms huvud, i Jimmy Joyce penna. Eller använde han penna? Stryk och rätta men arton är nått.

🌲

Vill lyssna på nåt gammalt jag gjort. Vill göra det bättre. När 19 är nått. Får se om det sjunker ner. Procenten. Den som nådde 20 medan Anni ringde. Eeslöv nästa.

🐪🐖

Slutstation Malmö strax. Uppe i 26, och det är visst Triangeln som gäller. Punto.

D va D

Took a Walk Down Ursulines

Just To Remember and To Forget

The Missing Slowly at Work

As I Stroll Down These Quarters

Nights and Days Down Memory Lane

The roads have been driven

The days have passed by

Been a long time coming

I'm gonna give it all up and leave

Leave it all behind all on my own

All along the sweet street of Ursulines

As I'll go on a-missing her kisses

Like the Fool of Hearts 

That I am or was

D va D på svenska

Han tog sig en promenad ner längs Ursulines

Bara för att komma ihåg och glömma

Saknaden saktar ner men håller på

När han promenerar nerför dessa kvarter

Nätter och dagar på Minnenas bulevard

Vägar har körts

Dagar har gått

Har förekommit länge

Men han ska snart ge upp och lämna

Lämna det hela bakom sig

Längs den söta gatan Ursulines

När han går vidare

Saknar hennes kyssar där

Dumbom som som han

Är eller var

80s

32'36” rusade jag fram till i den sena kvällstimmen efter en dag som slitit lite hit och dit. J vaknade klockan 6 och senare framkom det att han hade pissat på sig. Bäddade undan spåren och sade sig inte kunna krypa under täcket igen när han bäddat så fint... Orkade mig upp först efter 9 trots att han höll mig vaken allt emellanåt. R hade redan flytt fältet och lagt sig i Ms säng. Vi gick ut på en längre morgonpromenad med hunden till hundparken och Himmelsberget innan det var dags att sätta igång med arbetet på huset igen som inte gick så värst mycket framåt idag trots att mycket drogs ner. På kvällen var vi och hämtade lampor till Rupi i Borgå hos Matti Jussila och det var ett lite lustigt besök. J spelade videospel hela tiden och vi blev bjudna på kaffe men jag hade lite svårt att få tungan att löpa. Jag är åter mer bekymrad över J och det känns lite sorgligt att se honom så håglöst splittrad.