JUNI 28 Mitt i

 

Vaknar i denna kropp

Den släpar sig upp

Är med ännu ett tag

Inväntar skinande dag

I undergångens leende

Mitt i allt skeende

I denna skepnad

Insvept i korvspad

Det mulnar till efter en smått solig lördag som till en början var trög. Blev lite onödigt rödvin efter hemkomsten från Bob Wayne och Dinos inatt. Men sedan tog jag mig till Hemmet. Vi var på en lång promenad med mor i solen. Lätt blåst. Gick längs stigarna nedanför Badhusberget där vi varit förr och plockat blåbär. Då jag var andsjuk och borreliablåst. Filmade, men satte ännu inte ut det. Kanske om en månad. 
Skickade ett utkast av Going Goa till Simon med devisen Snart är det juli igen. Ligger på, det fixar sig. Nu ledigt till tisdag. Det verkar bli seglats imorgon. Och jag fortsätter med att spela Dylan.

2003

Efter en afton spenderad på Bakken där det mesta är rip-off. Av lite värde, mest nostalgi kanske, jag var ju där på klassresa 1970.Dagen var en väntan på att nästa ting skall hända, tills vi skall vara ensamma här, tills vi skall dra ut och se på stan. Var till Nörrebro och tittade på den lokala exotiken. Läste lite Norwegian Wood av Murakami som jag kanske kan komma in i nu.

80s

Hemma igen efter Uppsala och Stockholm, inbunden och småsur. Vet inte riktigt vad jag skall ta mig till. Vädret är ostadigt. Hunden gnäller och dammsugarn går.

-o-

Regn och apati. Efter att ha läst boken om Andy McCoy tog jag mig samman och ringde några samtal. Till Kaj för att få reda på bostad i Göteborg (ej ännu klart), Bö på Nötskär och Liselott Forsman som ej svarade. På dan var jag in till stan med Johns regngrejer och gjorde en avstickare till Brunnsparken där Keba spelade medan jag talade med Mika, Heikki (som blev far för 6 dar sen) och Tapio. När Marcia Ball Band började gjorde regnet det likaså och jag drog hem. Nu drar timmarna iväg. R. kommer kl. 23.

Tomheten efter John är stor och jag lyckas inte riktigt fylla den med nånting. Det står still.

-o-

Och jag går ut på ytterligare en promenad och förvånar mig över att jag inte riktigt kan njuta av grönskan och lummigheten här i Kottby. Sätter på kaffe och önskar jag kunde komma igång. Igång med barnkassetterna, men medvetenheten om att jag blir avbruten släcker gnistan att starta.

Tre veckor med min son och jag har nog kunnat ge honom nånting som är bra för honom. Ett förhållande till mig och ett förhållande till en annan värld än mammans och asfaltens. Vattnet börjar koka medan jag väntar på bättre tider. Aktivare tider. Livstid.   /87