AUG 12
När hon somnar spelar han Song for Zula eller Stay.
Hon vaknar till Love is a Loosing Game.
Rusar upp och säger att det blivit mycket drucket.
Hon stannar inte och han vet inte om han vill.
Väcka till liv gammal smärta.
Lana del Rey, namnet är bekant, men inte musiken. Låten heter Radio och det kunde väl vara soundtrack till radion som jag så sällan lyssnar till nuförtiden. Ytterst sällan, eller mycket. The Radio Days are Over, men fortfarande skulle jag kunna tänka mig att göra radio. Plocka ihop reportage, musikreportage. Men det blir så litet av min vilja. Men idag var jag med i Sommarpanelen och det kändes väl OK även om man undrar varför man frivilligt utsätter sig för internt tryck. Turister, bus och politik var ämnena. Albin Dahlin drog. Spelade lite Stoltenberg som taxichaufför. Ny vecka på jobbet, sista hela på ett tag. Sommaren har varit tillräckligt lång. Kanske nåt att fira med en Gammeldansk. Lars vill engagera mig i Kulturnatten, men jag är motsträvig, och han är spänd och besserwisseraktig. Han har ju engagerat Sofia. Låt honom va det då, jag behöver inte spela med. Tycker synd om karln och spelet han måste spela, och inte visa att han kan ha fel även om dom är uppenbara. Skall bli skönt att slippa se hela ruljansen snart, hösten ut.
Anni kom imorse och for med kvällsbåten. Vi diskuterade kameror och hon var och hälsade på farmor, som ville hon skulle gå för att inte försena sig. Vad nu det skall vara ett uttryck för. Ringde henne och kollade läget. Det var väl lugnt efter badet. Ringde även John, och han ringde tillbaks när han slapp från jobbet. Dokumentärprojekt på gång på jobbet. Och Milka har varit på jobb en vecka. Och jag visar intresse där jag ligger på soffan och glor på VM i fri-idrott från Moskva. Är lite less.
Synonymer till späkning:
späkelse, tuktan, botövning, askes
Tar två mackor och en kaffe vid 6 efter att ha vaknat tidigt igen. Blev 5 timmar sömn. I wanna wake up with you. Var ut både på länk och cykeltur igår och lyckades hålla mig från alkoholen. Och ingen mat blev det igår kväll, men en banan. På dagen stekta champinjoner dock.
83,4 visade vågen imorse. Och idén med sax som penisfodral växer. Var och spelade mellan 22.30 och 23.15. I can't give you anything but love.
Och undrar på vad hon funderat för mycket på och hur jag skall göra med lunchen idag. Kommer hon, skall jag hålla mig borta. Och när skall vi ta en promenad. Med M alltså. Skall kanske låta augusti tona ut. Det var den tiden jag tänkte mig, den tid vi har på oss.
Sedan blir det med snack med Leif i början på september. Och hela tiden bygger jag upp min berättelse om tre veckor den heta sommaren 2014, om hur det var att vara kåt och minnas alla förhållanden. Skriva brev till Bö. Renskriva dikter. Berätta om mamma. Göra Spotify-lista. Kan jag göra det på jobbet? Får se hur det känns. Det får inte försvinna. Har inte tid att kära ner mig. Inte bli desperat som sommaren 2006, den värsta i mammas minne.
Undrar om det inte är värre nu?
80s
”Sairauden takia” är jag inte på jobb idag. Vad fattas mig då? Barnvakt och geist att göra något åt det.
Resan tillbaka var längre tidsmässigt än resan upp. Klarade oss undan mekaniskt krångel men for via Savitaipale för att hälsa på Simo och sen fastnade vi i köerna söder om Lappträsk. Jonte somnade inte och vid kvällsmålet på Lappträsk busstation slog han ögonbrynet mot bordskanten och fick en stor blånna.
Råkade ut för ett störtregn vid ankomsten till Helsingfors så jag körde hem Riitta. Kom hem först vid 1-tiden efter 9 timmar på väg. Orkade mig upp och förde Jonte till Gunnel men somnade sen om och steg upp först klockan 2 utan någon större inspiration att göra något.
På vinden lägger en gubbe kakel i tvättrummet och i Varuboden frågade Mary om jag tänkt efter hur jag vill ha det, men ännu står jag på ett ben. All denna osäkerhet äter upp mig: studier, bostad och förhållanden. Orkar inte riktigt greppa nånting.
Den tolfte augusti ja, det kunde lika väl vara den tolfte september så sommaren har varit lång. Igår fyllde Jonte 3 1/2 år och nu sover han sött uppe på laverin. Jag var och tömde sista maskinen i stugan och oroade mig lite över att han skulle vakna medan jag var borta men han sover djupt och tryggt. En natt sa han ”Va sa du?” i sömnen så nog händer det då också. Bearbetning av meddelanden från omvärlden. Riitta berättade att han sa minä för en tio dar sen och på fredan kom det igen. Hon har fin hand med honom. Hon är nog den kvinna som har mest koll på vad hon gör och vågar ta upp livet till behandling, ifrågasätta.
Chri har i stort sett missat den här sommaren med honom, till stor del i alla fall. Han känner sig hemma på Solbacken igen, men längtar nog efter mamma. Med glädje tar han emot förslag när de ges och han vill att det skall hända och ske. ”Vad ska vi göra?” är en mycket vanlig replik, och ”Pappa!” säger han utan att ha något annat att säga än just det. Visst lever jag med honom även om jag ibland upplever mig som en stor drömgångare. Om jag kunde bli hans drömfångare, ge honom det han behöver, mer än jag kan nu.
Hela byn sover nu i augustimörkret, enstaka stjärnor ligger inbäddade på himlen.
Gapiga ungdomar med Salukis trampar fram på vägen och dollargrinen kör på den raknade vägen. Och här uppe på kullen sitter jag långt borta från allt det som försiggår i denna by, jag flaggar med byke på tork. Accepterad men inte hyllad som en fullvärdig medlem i denna gemenskap, om det nu finns någon sån, en tillfällig gäst.
Går då upp i min laveri och läser några rader ur Blue Fins kamp mot havet och kämpar mig långsamt vidare mot min fil.kand. Vet inte hur jag skall göra med morgondagens jobb. Hade tänkt mig ringa Janne Kaila i kväll men kände inte för det, så det blir inte heller nu nån båttur eller träff. Vet inte heller om jag skall fara in till Brändö och hjälpa till med flyttningen av Pellava i morgon kväll. Jag vill så gärna ge Jonte tid och ro, men gör jag det genom att inte göra något överhuvudtaget här, smita från kontakten eller dra ut på promenad i environgerna? /85
Resan tillbaka var längre tidsmässigt än resan upp. Klarade oss undan mekaniskt krångel men for via Savitaipale för att hälsa på Simo och sen fastnade vi i köerna söder om Lappträsk. Jonte somnade inte och vid kvällsmålet på Lappträsk busstation slog han ögonbrynet mot bordskanten och fick en stor blånna.
Råkade ut för ett störtregn vid ankomsten till Helsingfors så jag körde hem Riitta. Kom hem först vid 1-tiden efter 9 timmar på väg. Orkade mig upp och förde Jonte till Gunnel men somnade sen om och steg upp först klockan 2 utan någon större inspiration att göra något.
På vinden lägger en gubbe kakel i tvättrummet och i Varuboden frågade Mary om jag tänkt efter hur jag vill ha det, men ännu står jag på ett ben. All denna osäkerhet äter upp mig: studier, bostad och förhållanden. Orkar inte riktigt greppa nånting.
--------o----------
Den tolfte augusti ja, det kunde lika väl vara den tolfte september så sommaren har varit lång. Igår fyllde Jonte 3 1/2 år och nu sover han sött uppe på laverin. Jag var och tömde sista maskinen i stugan och oroade mig lite över att han skulle vakna medan jag var borta men han sover djupt och tryggt. En natt sa han ”Va sa du?” i sömnen så nog händer det då också. Bearbetning av meddelanden från omvärlden. Riitta berättade att han sa minä för en tio dar sen och på fredan kom det igen. Hon har fin hand med honom. Hon är nog den kvinna som har mest koll på vad hon gör och vågar ta upp livet till behandling, ifrågasätta.
Chri har i stort sett missat den här sommaren med honom, till stor del i alla fall. Han känner sig hemma på Solbacken igen, men längtar nog efter mamma. Med glädje tar han emot förslag när de ges och han vill att det skall hända och ske. ”Vad ska vi göra?” är en mycket vanlig replik, och ”Pappa!” säger han utan att ha något annat att säga än just det. Visst lever jag med honom även om jag ibland upplever mig som en stor drömgångare. Om jag kunde bli hans drömfångare, ge honom det han behöver, mer än jag kan nu.
Skarpa linjer
smala skuggor
grå konturer
Damm, torkat vatten
damm och stoft
stoppar flödet
bygger broar
människohand
och ödslighet
över detta
svävar
- moln
Hela byn sover nu i augustimörkret, enstaka stjärnor ligger inbäddade på himlen.
Gapiga ungdomar med Salukis trampar fram på vägen och dollargrinen kör på den raknade vägen. Och här uppe på kullen sitter jag långt borta från allt det som försiggår i denna by, jag flaggar med byke på tork. Accepterad men inte hyllad som en fullvärdig medlem i denna gemenskap, om det nu finns någon sån, en tillfällig gäst.
-----o-----
Går då upp i min laveri och läser några rader ur Blue Fins kamp mot havet och kämpar mig långsamt vidare mot min fil.kand. Vet inte hur jag skall göra med morgondagens jobb. Hade tänkt mig ringa Janne Kaila i kväll men kände inte för det, så det blir inte heller nu nån båttur eller träff. Vet inte heller om jag skall fara in till Brändö och hjälpa till med flyttningen av Pellava i morgon kväll. Jag vill så gärna ge Jonte tid och ro, men gör jag det genom att inte göra något överhuvudtaget här, smita från kontakten eller dra ut på promenad i environgerna? /85
Kommentarer
Skicka en kommentar