AUG 26

Ödesdigert 

känns det 

här nere 

i gropen 

i tvivlet

När bilderna försvunnit från externa hårdskivan.

När man inte längre alls orkar.

När filmerna kastats i papperskorgen bort.

När allt tar slut.

När man känner sig skuldbelagd.

När man inte kan slita sig.

När sorgen lägger locket på.

När det känns, men alltför lite. Tack och lov för det.

När nostalgin får en att tänka framåt, drömma sig bort.

När man bara vill dö och tror att överdos kan vara sättet, det rätta, passliga. Dö vid 62 som Hemingway.

När man inte längre orkar bjuda till.

När man vill domna bort.

När nejet står där och retas.

På eftermiddagen var det kräftskiva på Lågskär. Jag kom in lägligt vid 17 och satt med en timme. Åt, drack och sjöng. Bekantade mig med gänget. Det åldriga. For sedan till Nauticals altan, tog en Stella Artois, kollade mobilen. Stack i pausen efter att ha pratat med Lasse F. om solobesök på äldreboenden. Tog vägen via Select hem. Köpte Lakumix och en burk Karjala. Mixen är redan slut.

Till Berlin skall jag inte fara på ett tag, när jag skall ut och ta luft. Har suttit inne för länge nu. Hela kvällen och redigerat bilder från sommaren till Krauses Tom Tung. Men nu är det gjort, även om det kan redigeras, när den tiden är inne.
På sjukhusbiblioteket var jag. Tog mig dit mellan regnskurarna. Och hon kom tidigt idag. Gav sig tid och vi pratade hastigt. Sedan kom hon igen och lånade en bok som jag rekommenderade, Erlend Loe, dotterns favorit. Vet inte riktigt hur hon kände. Det kändes lite stelt. Jag kunde ha gett henne en kram, men tyckte inte det passade. Och det fanns inte i luften. Sen vid snabblunchen satt hon mitt framför mig i blickfånget på avstånd vid ett bord med arbetskamrater.
Men vi stötte ihop vid brickdisken och jag sa att jag hade bråttom till banken, dotterns studielån siddu. Och hon hastade iväg.
Ut i regnet på cykeln och sedan tillbaka och på rond och till Odalgården, Tvärsan, ÅCS, Trobergshemmet och hem där jag märkte att katten saknade mat, så det var bara att hämta, och fixa lite åt sig själv med.
Och sedan kvällen lång vid datorn och YouTube, och FB, och Tumblr, innan jag vid lite över tio gick till Ångbåtsbryggan som var stängt i regnvädret.
Och Maria tar kontakt och jag letar efter hennes påståenden om att M varit ohövlig mot mig och att hon förstått hur svårt jag måste ha haft det.

Säsongen avslutades med Kåhreafton på NauticALTAN och inleddes väl med Lindarnas dag. Kalla kårar. Det blev kyligt i aftonsolen när man somnat på soffan och försenat tog sig ner till Västra hamnen, inte Västerhamn. Bakdäcket på cykeln är på väg att spricka, så det gäller att få ett nytt ytterdäck snarast. Kylan sitter ännu i, och näsan rinner av rätt torftig poesi och en aning hattigt program. Men det är över nu. Sommaren är kort, såsom det sjungs. Och det är en lättnad. And the rest is silence.

80s

Sent på natten och jag sitter och lyssnar på Dahls föredrag. Borde nog lägga mig nu för imorgon är det studio och tidig väckning. John till dagis. Det löper men det är så mycket jag vill ha gjort.
Stora beslut: Igår natt bestämde vi oss för att skaffa barn.   /87