AUG 9 i 8

 

EFTERTANKE I TRE

I

Hugad på hugskott

Ägnad åt upptåg

Lupen eller betäckt

Öppen för skratt

Besatt eller sansad

Hursomhelst glad

Inkommande utfall

Infall dock helst

Helst omedelbums

Orden de bubblar

Snubblar på tungan

Ingen retur eller ånger

Så gå ut och var skön

Må vindarna smeka

Din lekamen amen

II

Berusningen brusar

Brottsjöarna susar

Hamrarna slår an

Strängar som spänns

Återkomst och drag

Tirader av slag

Böljande blå

Glänsande grön

Skimrande regnbåge

Skuttande och slö

Bankar himlen på

Svallande svalka

Massiv törst

Stor är kärleken

Leken ett omen

amen

Svetten svetsar

Sig i minnet

Rinner nerför

Upphör tvärt

Utan smärtor

Sinnesfrid

III

Vart ska du gå?

Dit orden leder:

Längs stigar

Banor och böljor

På strador gator

Över myr och mo

Via ängar och bäddar

Genom vatten luft och eld

Nedför forsar och fall

Under och ovanför is

Solen skiner starkt i Mariehamn som dansar. På Miramarparkens scen så till den grad att jag däckas, går hem och vill upp. Dricker kaffe. Katten kryper upp på mitt bröst. Det är djurens dag, Mordhundarna på gång. Skulle man dra till Flunderviken. Ta en cykeltur till Trobergs? Löpa när det blir svalare. Låta dagen gå.
Igår var H här och fixade vinyl till förstärkaren och koppling till högtalarna. Vi hade en trevlig kväll med varandra. Pratade och drack öl. Blev sedan Dinos dit nojsiga A kom med Järvinen som bjöd på mera öl. Blev en hel del och det kändes i morse. Får se hur det blir.

Överståndet, ett ord man kanske kunde skriva en text över. En associativ. Att nu är första jobbdagen efter semestern överstånden. Orkade med sex timmar, sedan fick jag nog av att inte göra något och lade mig iväg hem för att läsa Hbl och sova. Sov till lite över 17 och kände mig redo för att så sakta ta tag i aftonen. X ville jag skulle komma och kramas innan hen far till Österbotten i natt. Skall väl så ske så småningom. Borde fixa mat till katterna och vara glad.

Inför prästerna

Småler

Våra barn

Över syndaflodens logik

Likt sång

Satan nu raderade jag fel version av dagens text. Det kommer så konstigt med dubbelpubliceringar. Utdrag ur Khadaffiboken 8/9 1987 skulle det stå under texten. Och att Morrissey spelar på Flow och att How Soon Is Now valts till Smiths bästa låt i Mojo och att man borde sätta en slant på doterns konto så hon kan ha lite kul på festivalen i Hfrs i helgen.

Så for hon då. Jag på jobb redan 8. Sedan skjuts till flyget. 

Robertz ringde och ville jag skulle dokumentera, 

när han filmar video med drönare.

2003

I gräset på lördagsvakt vid Övernässtugan. Har snart gått hälften av tiden som jag tänkte mig att kunna skriva testamente under, sammanfatta denna sommar som min sista tid på denna jord. Våga titta riktigt på vad det är som sker med mig och få reda på vad är det som gör att jag inte orkar ta tag i livet och leva det med njutning...
Solen skiner, värmer ryggen. Stor man går förbi, tittar in genom fönstret. Jag blir störd av det här på gräsmattan och kanske skulle ta och gå in och vakta.

- Läste igenom anteckningar från sommaren 87, från irrfärder i Wales och det var inte mycket det gick att få ut av det. Svårläsligt och förvirrat. Värdelöst alltså. Och när jag vaknar upp på morgonen så vill jag bara fortsätta sova, men jag tvingar mig upp och kommer igång med att måla fönstren mot gatan. Nåt att glädja sig åt, liksom att man kan göra något åt att äta idag. Veckan har varit tung och förlamad. Fick iväg ett uselt budgetförslag på torsdagen. U var svår. Kom försent på jobb, vill ha löneförhöjning, vill inte ha utbildning... Tycker och tror vi har god rapport. Men vem har jag det med?

Ken Day tittade in på jobbet med fru just innan SD och TD skulle in. Dom kom med kritik över budget. Berättigad, men kanske inte framförd så pedagogiskt riktigt. Sökte stöd av varandra. Jag stammade och blev virrig. "Allt är ett enda virrvarr" blev resultatet av den konfrontationen. Nån gång måste det ju ta slut. Jag kan inte hålla på och uppehålla skenet. Sväller och stelnar och finner ingen orsak till att vilja leva vidare. Få orsaker skall jag väl säga. Är rädd för att dom inte skall vara tillräckligt starka för att motivera mig för att hålla mig uppe och återfå tron på att livet är värt att leva. Nu tränger sig hungern på.

80s

Söndag och jag vaknade av att solen sken klart in genom fönstret.
Vände mig och somna om i korta omgångar. Beslöt mig för att läsa lite ur ”James and the Giant Peach”. Kom nästan igenom den.
Ett par vandrade förbi och började snacka evigt liv med Wendy och John. Jag tog min walkman och spelade in lite pladder.
Väl igångkommen tog jag itu med att fixa ett gångjärn på hönshuset.
Tvagade mig ute i gräset och nu lyssnar jag på ”Knocked out loaded”.
Inget att spela in. Försöker med ”Back in the Highlife”.
Ella sover och John kom just in från nåt projekt vid hönsgården. Han värmer upp gårdagens mat. Går väl ut på en promenad ner till byn så småningom. Skall försöka hitta cigs, rulltobaken kräver för mycket drag.
Hårväxten i näsan är vild. Jag drar ut strån i den mån jag lyckas. Dom är rätt rotade. Fryser om fötterna och har svårt att hitta på något att skriva.

Inför prästerna

Småler

Våra barn

Över syndaflodens logik

Likt sång

(87)