SEP 1
Halvvägs över havet. Hösten är här, så jag kan börja med att titta tillbaka på den fina sommar som varit. Det gjorde jag när jag gick omkring i solen i Stockholm, spatserade och funderade. Var glad för att jag denna sommar fått uppleva många av mina svenska favoritartister, Timbuktu, Lundell och. Maggio. Och att det varit jazz på Alandia och i Korpo. Och Hackejazzen. Och Fishbait och öl på Stallhagen. Och jazzsöndagar på Ångbåtsbryggan och lite trubadurer på Dinos terass. Och gamla och nya bekanta. Romantik och frustration. Och jag har skrivit, fotograferat och spelat. Gått, sprungit och cyklat. T.o.m. seglat, mest för motor.
Nu ser jag fram mot en suverän höst med Jazz Finland i Helsingfors. Winnerbäck på Alandica, och Womex i Santiago. Saxspel med Edward. Fotoutflykter och möten med Obscura. På jobbet skall jag få en del gjort åt Modellstaden, sjukhusbiblioteket och musiken på bibblan. Det blir fullt upp med allt. Det rullar väl på med mamma, kvarnstenen jag skall släpa på. Gör det så gott jag kan, med respekt och övertygelse. Gör gott. Hur det blir med kärleken vete fan. #stream
Viimeinen syksy?
Jag går in i en ny månad, en ny årstid och åldras. 2012.
Vad hösten för med sig skall jag försöka dokumentera här i detta hitintills låsta rum.
... och sedan går jag ut på staden denna regniga lördag.
Det kommer att bli en lång höst, fyra månader av skrivarmödor, smärtor och överraskningar. Skall man orka leva fullt ut eller bryter sjukan in och ut. Det blir nog en massa snack och en och annan resa får man hoppas. Nere vid Alandica fryser beach-volley-spelarna, och publiken, i det regnråa vädret. Det är vernissager på gång och jag har lovat ställa upp som barnvakt i Östernäs. Det är Ted som skall vaktas när Robert och Annika vill gå ut och lufta sig. Känns bra att kunna vara till hjälp.
Är glad för att jag hittade på att jag kan fortsätta mitt skrivande här i Maarianhome-bloggen. Behöver inte ladda ner Open Office. Det försökte jag mig på, men tröttnade efter ett tag. Det maccar till sig.
Är glad för att jag hittade på att jag kan fortsätta mitt skrivande här i Maarianhome-bloggen. Behöver inte ladda ner Open Office. Det försökte jag mig på, men tröttnade efter ett tag. Det maccar till sig.
Viimeinen syksy - sista hösten, var ett album där titelspåret refererade till att det var 70-talets sista höst, och att man sedan skulle åldras 10 år. Pelle Miljoona & 1980 kallade Petri sitt band då. Sista hösten bär något ödesdigert med sig. Skall man orka hösten ut. Vad döljer sig bakom nyåret?
Och jag hattar över till FB för att kolla vad folk gillar de nya fotona. Det brukar vara så att dom själva finns med eller att någon vän märkt att de blivit taggade. 31:a augusti 2007 gick jag med i Facebook
Verksamheten det första året var stillsam. I slutet på juli 2008 skapade jag ett konto på YouTube
Det är egentligen bara det senaste året som jag lagt material dit, men desto mer. Är uppe i runt 9000 visningar. Och över 11 000 vänner fick jag efter ett par års träget tryckande på MySpace.
Och så bloggarna på Blogger då.
Sedan förstås: http://host77.blogspot.com/ som jag hoppas skall följas upp av skrivande denna höst. Länkarna verkar inte funka direkt i den publicerade texten. Det får jag jobba på.
En reseberättelse per brev hösten 77.
Lång titel på en lång resa. En resa tillbaka men framförallt framåt. Nu har 35 år gått och vi lever i en annan värld, en annan tid. Då får man ta sig samman, samla pinalerna och ge sig ut på långpromenad till Östernäs. Like it.
September 2013
Det kunde ha varit Jasmines, men det blev Earth Wind & Fire, som jag såg genom tårar i februari 1982. Och den här hösten skall gå åt till att titta tillbaks, men utan tårar. Kallblodigt betraktande kanske, på en postúm höst, på ett decennium tillbaks på ett halvsekel tillbaks, tillbaka till 1963.
2003
En vecka på Klortriptyl och ledig från jobbet till 8.12. Osäker vad detta kommer att innebära. Det borde övas sax och teori, men solen på balkongen och ett litet paket Marlboro inleder denna första officiella höstdag. Väntar på att VVS-mannen skall infinna sig vid lunch och kolla /tömma den lutande varmvattenberedaren.
Det har varit tunga ångestfyllda veckor sedan jag senast skrev och jag har gett upp så mycket som kunde bli gjort. Besök på Medimar har resulterat i medicin som jag hoppas skall börja verka. Förra torsdan var jag i Uppsala och registrerade mig och det blev huvudvärk och det kändes som om ögonen stod i skallen. Tvivlar på min kapacitet att verkligen klara av vad jag föresatt mig.
Men jag måste sluta vrida mig i sängen och ta tag i mitt liv som känns så meningslöst. Meningen finns i familjen. Körde Anni till skolan, gamla skolan. Hon skall ut på lägerskola och verkar kunna ta det riktigt bra.
Nu måste jag också visa att jag duger nånting till. Att planerna inte bara är ett hugskott som jag fick i vintras när jag trodde mig vara stark och kapabel att bryta upp och få nya perspektiv. Tvivlet måste bekämpas genom görande! Går väl och klinkar lite på pianot, lär mig kvintcirkeln och försöker hitta harmoni mellan ackorden.
80s
Idag var Johns första längre dag i plugget och jag var och hämtade honom och förde honom till Sannaparken. Kändes nog lite bittert att behöva lämna honom där men att stanna kvar och kolla kändes också fel. Sedan gick dagen i ett huj med mycket mycket jobb och fullt upp hela tiden tills det var dags att ta tåget via Pasila 20.04 och hem till nyheter och serien "Den sjungande detektiven".
Idéerna kryper på mig, men än har jag inte greppat nån helt. Har tänkt mig skriva om barninspelningar till Husis och om Sandkulla bibliotek både på svenska och finska till lämpliga forum, Kirjastolehti, Svenskbygden?? /87
Kommentarer
Skicka en kommentar