SEP 21

 

Fredagkväll i MHQ. Tog en tur till Ettan. Här är det lugnt och skönt. Dagen flöt undan med läsning av Lundells Vardagar.  Promenad till Hemmet. Där var det lite ont i magen. Löste korsord. Gick mina 10 000 och fixade trist mat. 

Folk har hört av sig per telefon. Alla vill nåt. A har fått jobb, äntligen. Hon har joggat så benen värker och behöver hjälp med hyran. Hennes småkusin Micke H ringer ett flertal ggr innan jag till slut ringer upp. Det ska va vägmöte i Käringsund bredvid dödsboets tomt. Slipper undan genom att säga att jag ska på jazzkryssning till Åbo. Saeid ringer och vill berätta att det är Skördemarknad i helgen. Frågar om vi skall gå tillsammans. Slipper undan genom att säga att det är jazzkryssning. Ringer igen och undrar hur jag vill ha tillbaka femhundringen jag lånat ut. Jag säger ingen panik. Orkar inte ta beslut om hur och när. Säger att jag ringer sedan när jag vet. Slarva inte bort sedeln nu bara. 

Tar en dusch och tvättar. Blaj med frys och kylskåpet. Får ta och torka upp bekymret och rensa avloppet. Hoppas på det bästa. Det blåser upp. Folk dyker upp. En och annan. Tittar på Gokväll. Film, musik och middag. Huset har bestämt sig för att gå över till IPTV. Nya attiraljer att sätta sig in i. Hur ska man orka med det nu då? Hakar upp sig ibland, en kort sekund. 

Fredag kväll. Förra fredan var vi på Petsor. Så fint, så bra. Lade nät. Bekantade oss. Nu regnar det. Folk skyndar in. Har inte blivit fler kort nu. Kändes bra när dom kom, bara kom, naturligt. Väntar dock på nästa flöde. Det blåser upp. Stormen Knut lär va på väg. Undrar om det blir nåt gung på Grace imorgon, och om dom går iland i Långnäs. 

Och du där, i Kilpisjärvi? Eller tillbaka i Tromsö? Där jojken blandas med jazz hos Mari Boine. Hon spelade på Biblioteket i MHQ. Winter Jazz 2004, den ödesdigra 14nde FEB.  På jukeboxen på Ettan spelas Doors, Riders of the Storm....

80s

Hunden vandrar som en gammal säck.

Var ut med Rontti i natten, han var ivrig till bristningsgränsen på väg bort, men gammal och loj på väg hem. Kvällen gick åt till att glo på ”The Postman Always Rings Twice”, kanske bättre det än Chesterfield Kings på Tavastia. Billigare åtminstone. Men dyrare än att jobba vidare.
Riitta ringde i morse när jag lyssnade på harpmusik, hon var bekymrad över att blodet rann. Nu skall hon på koll imorgon för att se hur det står till med livmodern.  Jag skötte inget matinköp och det bekymrade mig på vägen hem från en hektisk kväll på jobbet, men så värst kritiskt blev det inte. Riitta hade skaffat knäckebröd. Vi lever knapert nu.
Dags att gå och sova, stiga upp från toastolen, rassa tänderna och skjuta allt annat på framtiden.   /87