SEP 3

Ny vecka, ny höst. Sov till 12.47, eller rättare sagt det var då jag steg upp. Vaknade gjorde jag till klockan 7.50. Öppnade datorn, skrev ett meddelande till jobbet: SJUK. Saknar röst. Feber :(.
Klockan har passerat 14.02 och jag bestämmer mig för att ta tag i skrivandet för att uppfylla löftet om att skriva varje dag. Hur jag orkar är en annan sak. Jag väljer i alla fall att sätta igång datormusiken vid Thåströms Smaken av dig. Sedan går det vidare till "S:t Anna katedral", kanske min favorit från Thåströms senaste verk "Beväpna dig med vingar". Eller var det "Samarkanda" med sina bilder.  Den var det nog, som är min favorit.  
Thåström hänger med i min värld. Det är ett tag sedan Finlandsturnén med Ebba Grön våren 1982.  Ett tag sedan Pimme stod och vrålade Urpo Yyyylönen i poolkällaren i Ylioppilaskylä i Turku.  Lite över 30 år. I år såg jag honom igen på Cirkus i Stockholm. I slutet på februari. Var det rent av skottdagen. Han körde över oss med maskinmusik. Slutade med Sönder Boulevard. Då kom några tårar. Det tar ont. Tar ont att minnas och leva med och fortsätta leva. Upptäcker att jag orkar gå in i musiken igen, orkar lyssna, känna efter. Det har varit lite av och till med det på senaste tiden, och det är det kanske nu också, av och till.
Jag försöker göra min egen musik. Till planerna hör att göra ett höstprat av de texter som jag kommer att producera denna höst. 
Det får inte bli den sista, men kan kanske kallas det senaste när pratet är klart. Ett 60-90 minuters verk där det inte finns nåt annat än min egen musik. Den kan utgå från det jag lyssnar på, men skall bli något eget som integreras i texterna, i berättelserna. Arbetsnamn: Höstprat. Och sedan skall jag sammanställa sånt som ligger och skräpar i skåpen. När jag hinner, och när styrkan finns, orken. Det har jag gjort förr. Scannat bilder, fört över texter.  Det finns kassetter att överföra, redigera, illustrera, publicera, arkivera. Det finns bilder, det finns ljud. Vill skapa nytt med det gamla i botten. Arbeta vidare med bloggarna. Se till att resedagboken från 1977  kommer på pränt och blir till bok som print on demand. Skall fråga Johnny om råd, kanske anställa honom. Få ordning på Saieds krisade ekonomi. Få hjälp med mina sargade känslor. Få plats hos en KBT-terapeut? Det börjar kännas som tidig höst.
Fylld av intentioner, och så vet man att det brakar i november. Men förhoppningsvis inte fullständigt, slutgiltigt. När Patti Smith går in i Tarkovsky (The Second Stop is Jupiter) kommer jag på att jag måste sköta om mina kvinnor; mor, dotter och särbo. Upprätthålla kontakten, överraska positivt, bjuda till. Där finns det mycket att göra, och jag gör det, men det kan göras så mycket bättre.
Och sedan vännerna från förr som man borde kontakta närhelst dom kommer upp i tanken. På FB finns Ludde och Bö. Och Bolle och Dennis med. Och så Monika som försvinner gång på gång och dom som är ännu längre borta. Juan Carlos, Simo och Hessu som inte finns på FB. Och Kjell i Uppsala som finns men som slunkit undan. Honom tror jag att jag skall kontakta och höra hur det är. Fråga om han sett Eva eller Emma. Det gör jag och tar sedan en paus.

Det finns så mycket att pyssla med här. Damm som skall sugas, diskmaskin tömmas. Tvätt tvättas. Texter om Pub Bastun tecknas ned.

Den dök upp i morse från ingenstans, eller så inte, Rialto. Funderade vad jag skulle skriva i ett mejl utgående från låten. Att den slog mig när Den vassa eggen var ny. När Bö valde att spela den i radio för att den var så vacker. Led med Ulf i hans skilsmässovåndor. Det var Chans och En ängel på isen. Det var starkt. Inte ett ont ord i Gamlas.
Men jag var egentligen nyförälskad. Hade inlett ett förhållande på sommaren som resulterade i samboende i Gamlas. Och jag led av separationen från min son.
Jag är en obotlig romantiker. Kollade upp vad ett rum på Hotel Danieli kostar i slutet på oktober. 380 € natten. Där rök den drömmen. Så kär och galen är jag inte. Men jag kunde ha varit det under min värsta mani.
Men ut i Europa vill jag. Gärna med någon, men visst går det bra ensam också. Jag får väl bida min tid. Jag skickar iväg en fråga i chatfunktionen; Hej Susanne är du tillbaka på Åland nu? Får se om jag får napp och vilken slags.

Blir vintern hård i år?

2003

Och regnet faller sakta, snart faller bladen. Pappren lägger sig i högar. Massor med papper som fyller skrivbordet. Måste reda upp i högarna, slänga allt, inte drunkna... En dag med skadeinspektion, promenad till butiken med störd störande hund. Lite noter och iväg till stan för den vanliga sessionen med psykoterapeuten. Ett något lättsammare sinnesläge än på senare tid. 7+ och funderingar över meningen och snusade på nyfikenheten. Man ville ju veta vad som hände i den stora världsromanen. Hur det gick och regissera själv.

Var in till FPA och kollade mest för sakens skull. Åkte hem på cykeln och spelade i över en timme så att underläppen är räfflande öm... Väntade på rörmannen som aldrig kom... For till Möckelö och försökte få ansvar med murkna golv. In på jobbet och kollade e-post. Skrev till Simons och lade fram en idé om hur det kanske kunde bli. Snackade med R rätt länge om vad jag snackat om på dagen. Ringde sonen. Dottern ringde. Drack lite öl och sökte adapter till hörlurarna. Inget resultat. Hittade kvitton, slängde lite papper. 100 sidor med krampaktigt grepp. Svårläsligt men skrivet.

80s

Bastad med lite värk i benen. Sprang från Dickursby idag och även om jag gick rätt mycket, kanske en kvart av tiden, och tappade bort mig så att vägen blev längre än jag tänkt mig så tog det bara en timme och tjugotre minuter och förtifem sekunder att komma hit hem med 5 tomflaskor i nävarna. 4 ölflaskor hitta jag på Forsbyvägen och en jaffaflaska köpte jag i en kiosk när törsten slog till i det soliga varma höstvädret. Och visst har jag känt av det, att jag sprang, hela kvällen och dessutom gäsp därtill. Har sett på TV-program som vanligt, slöat bort en kväll igen trots att jag tänkte skriva lite katalogkort. Skjuter på det, penninglösheten knackar på, ja men visst. Men nu drar sängen mer.