OKT 21 Inväntar
Tar en söndagsmorgonpromenad i MHQ. Inväntar avfärd och måste få allt klart. Sköter bankärenden, packar. Köper biljett. Skriver. Lyssnar till Songlines-platta, där det visst skall finnas nåt från Ghana med. Tänker på Jordi och på att han brukar vara där. Att jag meddelat honom att jag nångång kunde komma dit. Det slår det att kanske i januari? Får undersöka.
Hi Life Hi.
Söndag betyder träning med bandet; Sega Snubbar eller Gubbar. Spelning på Parks barnfondsgala 9.11. i princip bekräftad. Väntar bara på trumbesked. Det är väl jag som skall pusha på. Och sedan 40-årsjubiléet, för Träffpunkt Ungdom på lördagen 10.11. Struktureringsmöte nu på tisdag. Det börjar fyllas upp.
Skulle kunna titta på Beck på TV, men avstår för skrivandet, ikväll.
Igår kväll blev det till att titta på Beatleskväll på SVT. Och sedan en film på det. På Klinten. Och Alma lägger sig rakt framför mig och stör skrivandet. Jag får väl ge henne nån minut då...
Snubblade på saxfodralet. Det kunde ha gått riktigt illa. Tårna svider, borde pissa och klippa naglarna...
Igår kväll blev det till att titta på Beatleskväll på SVT. Och sedan en film på det. På Klinten. Och Alma lägger sig rakt framför mig och stör skrivandet. Jag får väl ge henne nån minut då...
Snubblade på saxfodralet. Det kunde ha gått riktigt illa. Tårna svider, borde pissa och klippa naglarna...
Away from Her hette filmen.
Så var naglarna klippta, pissandet återstår. Snart har vi katten på skrivbordet igen. Och det känns lite anspänt. Ny vecka väntar.
Och så var hon här då igen. Slickar min hand.
80s
Man kan ju undra varför man låter det gå så långt att allt kliar och ens uppenbarelse äcklar en så till den grad att man har lust att hålla sig undan och inte har lust med nånting. Ja jag menar varför väntar jag på att det skall bli bastu först imorgon och att jag därför stinker idag. Futtigt är det jag fått gjort och det tynger även om jag inte borde låta det betynga. Det kommer ju fler dagar och min resolution är stadig... Usch så tjattret i TVn sänkte mig, (ännu mer) när jag kom hem, ingenstans alls att ta vägen och där ligger (låg) dom och bredde ut sig. Nu ligger R där instängd i Tunströms Tjuven efter att jag kritiserat hennes val av frisyr åt mig det senaste halvåret. Har andra det så här, eller ännu värre? Ja jag har svårt att sätta mig in i Nalles historier ibland och märker att jag fladdrar ut och har fullt upp med att hållas kvar eller styra över till nåt annat på ett hövligt sätt. Hövligt, vilka ord jag begagnar! Groddammen tjattrar på allt intensivare när dörren öppnas och matte kommer in i köket för att kolla om hundmaten i ugnen blivit klar.
När det är svårt att ta emot så borde det finnas utrymme för att ge ut.... men tanken flackar som alltid. /88

Kommentarer
Skicka en kommentar