OKT 23 Bakgrund
TILL PRESSEN : Blues i Mariehamn? En bakgrund.
Tom Eckerman kommer nu på söndag OKT 29, att berätta om och i bilder illustrera programmet Söndagskult: En resa i blues på Mariehamns stadsbibliotek. Elisabeth Ekman, Kurt Lindbom och Peter Hellsten spelar vid samma tillfälle blues på sitt sätt.
Runebergsdagen 2009 skriver Jan Kronholm i Nya Åland om när Elisabeth debuterade med sina bluestexter på svenska på Ålands konstmuseum i samband med Mariehamn Winter Jazz 2009.
”Eget Akustiskt. När Tom Eckerman, vinterjazzens konstnärliga ledare, ringde och bad dem medverka så uppstod en möjlighet att förverkliga tankarna” … att göra något på svenska och akustiskt av sånt dom spelat tillsammans i Kuttens bluesband tidigare.
Kuttens bluesband har spelar ihop sedan fan vet när, men Kurt vet väl bäst. Första gången Tom hörde Kurt var på Club Viktor i Socis Norra flygel någon gång runt decennieskiftet 1970. Där spelades blues med bl.a. Ralf Svenblad på bas. På Zeipels diggade dom stora killarna Cream.
Den 31.1.1971 fick Bolle Högnäs Paul Oliver-skivan ”The Story of The Blues” på sin 16-årsdag av gänget i källaren HPK på Köpmansgatan 16 i Mariehamn. Lite senare kom Tom nersläpandes med John Lee Hookers ”The King of Folk Blues” från varuhusets skivavdelning (Toms LP 73) och den gick het ett tag. Speciellt ”Fire at Natchez”.
Sommaren 1973 öppnades Arken. Efter Johan Scotts DJ-sejour i nattklubben tog Tom över i september när de andra dragit till Stockholm. En landsplåga på den tiden var singeln ”Så gick det till när farfar var ung” med Yngve Forsells Orkester med Elisabeth (Lundberg, sedermera Ekman) som en av vokalissorna.
På Pub Bastun hösten 1974 stod Peter Hellsten i baren och hivade öl innan även han drog till Sverige för att köpa full ranson på färjan hem. Bandet Röd Granit med Kurt, Tom Johans, Bertil Johansson, Leo Löthman och senare Bertil ”Möckelö-Elvis” Karlsson stod ofta för underhållningen på Bastun på 70-talet. Då hade väl bluesen blivit punk och Leo jojkade ståendes på huvudet.
Kurt reste senare till Vasa för att studera till lärare och frifräste där med Reflexbandet. Tom fick en LP med bandet som recensionsex. när han jobbade på Hbl och Yle. I början på 80-talet hade Peter och Kurt slagit sig ihop med Johan Karlsson och Niklas Dahlblom och bildat The Doctors som ”upptäcktes” av Eckerman i samband med en konsert på Maratonrock på Idrottsgården i Mariehamn.
Speciellt stort intryck gjorde låten Hemvete. Tom fick med sig en kassett med några låtar för ett radioreportage. Kassetten gav han till Atte Blom på Johanna Records i Helsingfors. I och med en spelning på Nordisk Weekend på Lepakko hösten 1982 fick The Doctors möjlighet att spela in en singel med låtarna Leo Fender och Full Ranson.
Hur Elisabeth kom till Mariehamn är ännu oklart för Tom, men det hade nog att göra med en österbottning som var med och styrde vikingfärjorna. Och även resten är historia. Kom och lyssna till mer vägkost på söndag.
Tom Tung Eckerman, 0403515839 eckerman@hotmail.com, tag gärna kontakt.
*****
Löven dalar konstaterar jag då jag går från Pizzeria Fantasia hem igen för att dyka in i infohögen kring ansökningarna. Diskande skulle kännas bättre.
Men jag tog mig genom dagen och på lite över tre timmar hade jag alla 9 utkast klara. Här ett:
Generell evaluering
Ansökan är väl gjord och även om det varit svårt att få in hela konceptet på det utrymme som ges på ansökningsblanketten, så ger bilagorna en bättre bild av hur det konkret är tänkt att projektet skulle genomföras. Planeringen verkar vara på mycket god väg och det är inte alltför många trådar som är lösa. Man har hittills gjort ett mycket gott jobb beträffande nätverkan i de länder som är involverade.
Nordisk dimension
Planen är att NNN skulle ske i tre länder, Danmark, Sverige och Finland, och i Finland är två datum redan spikade i Helsingfors och Tammerfors. Stallet i Stockholm är svensk kontakt. Ett ännu geografiskt bredare nordiskt deltagande skulle ha varit bra men det känns fint att man lyckats skapa tillförlitliga kontakter i Finland (Jag känner väl till deras högklassiga arbete).
Relevans
Till kulturfondens prioritetsområden hör kultur för och av invandrare och detta projekt sitter som hand i handske med de önskemålen. Interaktivitet är ett honnörsord och denna kommer att ske på många plan i detta projekt där man involverar olika nationella särdrag, man bekantar sig med den nordiskt nationella musiken samtidigt som man tar med sig musik utifrån.
Budget
Budgeten är realistisk beträffande förväntade utgifter och ger de deltagande någorlunda honorar och ersättning. På intäktssidan så räknar man med mycket stort nordiskt stöd med över 50 % av intäkterna från NKF och mer än 25% från KKN. Resterande intäkter utgörs av nationella transportstöd och 4800 € från inträdesavgifter som man får hoppas att kommer in från de inplanerade 9 konserterna.
Får ta och slipa vidare på ansökningarna imorgon, lätta på bördan.
***
Kanske imorgon, OKT 2014
Vet inte hur jag kom att tänka på Jimi Hendrix och hans låt I Don't Live Today. Maybe Tomorrow. För nog lever jag. Kanske det var det att jag ännu inte skrivit något här i bloggen idag men att jag ju kunde göra det imorgon, kanske. Avslutade gårdagens brev i morse, och skrev en blues. Kunde väl över föra det, sedan när jag kan och komplettera dagen senare med vad som hänt förut, ifjol, i förfjol, och på 80-talet. Men det har ju egentligen gjort för dom flesta dagar resten av månaden. Men inte vad som sker nu. Och det kunde jag. Formulera det som dykt upp idag när jag vandrat kring i Santiago. Lite av varje. Katedraler och bibliotek. Känslor och glömska. Ensamhet och frihet. Funderingar och underfundringar. Språk och uttryck. Intryck och livsfilosofi. Konsekvens i sentens.
Hej hallå mor Maj-Lis, här är det trångt i flygfåtöljen. Jag tar fram paddan och söker upp ett album med Peter Hägerstrand som ljuder ur hörlurarna just nu. Dränker barnskrik och knatter från elektroniska spel. Är uppe i en tub som drar genom luften på väg från Arlanda mot Madrid. Tre timmar kvar. Och Peter sjunger att tidevarv kommer och tidevarv gå.
För ett år satt vi tillsammans på ett flyg mot Manchester. Har blivit tre flygfärder sedan dess, med mellanlandningar. Ovanför molnen skiner solen. Fortsätt andas, sjöng han nu. Vi har inte setts sedan i söndags, och nu är det onsdag eftermiddag. Orkade mig på orkesterträning på kvällen. Vi var en hel del. Tre blåsare, Steven dök upp, men Börje var
borta. Inga trummor, men gitarr, bas och dragspel. Var länge sedan dragspelar-Stafen haft tid, men i söndags hann han, och i tisdags också med Lilly's tango-orkester på Odalgården. Dennis, Börje, Hanski och Christina var också med. Jag smet efter ett tag för avfärd skulle
förberedas, ja avslutas. Måndagen däremellan var lång. Lång på jobbet. Kommer knappt ihåg vad jag gjorde.
Skulle sammanfatta vad jag gjort i tid åt petimetern Maria Hägerstrand-M. Det dög inte, skrev hon nästa dag. Var bra med information men någon tidsprioritering hade jag inte kommit med. Det som Klövergruppen inbegärt. Jag svarade att hon kunde komma med tidtagaruret och mäta åtgången.
Klockan 15 hade vi möte med byggmästare Eriksson från fastighetsavdelningen. Var nere i bibliotekets källarvåning. Nu skall väggarna rivas mot betalning. Jaha. Och pensionärerna skall överlämna sina listor på fredag. Då är jag inte på plats.
Blev bråttom att fara hem och städa upp och packa ner sedan. Tog sin blodiga tid, men lite över 21 kunde jag bege mig till Dinos där finska rocklegenden Michael Monroe spelade och åbäkade sig på bästa sätt.
Var glad att jag kom och nöjd när jag gick. Tog taxi genom staden ner till hamnen och konstaterade att det var mer gula lindlöv på marken än i träden. På Rosella träffade jag Joakim Svensson. Maria Jonssons käresta. Vi drack kaffe och språkades.
I musikfrågesporten fuskade jag lite men var ändå bäst. Vann buffet och biljetter, igen!
Flickorna hade beställt tequila till 30-årsfesten nästa fredag. Dom hade varit nere i Malmö över natten och flyttat grejer i ettan på 29 kvadrat.
Jag var tidigare i Stockholm och åkte till Östermalmstorg och satt där och tittade på höstkvällen utanför Åhléns på en rosa långbänk.
Tills det blev för kyligt. Tog mig då till Texas Longhorn, där det blev nachos och Indian Pale Ale. Hann inte få i mig mycket innan dottern kom och efter att öl och chips var konsumerade, gick vi till Hemköp och handlade frukost.
Vaknade arla idag och steg upp och fixade frukost innan väckningssignalen ljöd. Anni tyckte att jag inte behövde. Du är ju gäst.
Jag sa, var inte så där. Hon kom sig iväg vid halv nie, och jag satte igång och gjorde två låtar.
Den första döpte jag till Sedan dess. Den går i dess-dur och är bra.
Försökte ladda upp den, men min version av dataprogrammet var föråldrat, så då laddade jag upp den senaste versionen och det tog tid.
Lång tid.
Så det blev att fara raka vägen till flygplatsen. Hann läsa lite DN kultur från elfte september medan jag väntade. Läste om Espmarks nya diktsamling Resa till det inre och blev inspirerad till att skriva tre
strofer på bussen ut.
strofer på bussen ut.
I kön till incheckningen träffade jag redan en bekant från längesen igen. Teshome, förmodar jag han heter. Har rötter i Etiopien och jobbar med tropisk rytmisk musik. Skulle dit jag också är på väg.
Till WOMEX i Santiago de Compostela. Och där landar vi om 4 timmar förhoppningsvis. Och i Spanien har dom €uro. Och nu till lite bilder: ️
��
Och matpaus! Och längre paus. Och det tog två personer 30 minuter att servera 5 personer. Iberia Express var ironi tyckte norrmannen bredvid. Jag fick efter många turer mig en vegetarisk foccacia till livs och en Mahou lyckades de också att få fram när Estrellan tagit slut liksom kaffet. Och finnen på andra sidan sa Madhouse. En unge på raden framför skrek det mesta av resan. Det var pinsamt för honom och alla andra med. MAD stod det på bagage-lapparna, det stämde sa grannen och Hullu sade jag.
https://soundcloud.com/tom-eckerman/madhouse
Här stannar jag till på söndag, även om det är lyhört. Får ta och somna in snart. Efter vaskandet blir det väl några sidor ur nobelpristagaren (2013) Alice Munros senaste samling Dear Life. Sägs vara spektakulär på baksidan. Nu ska här laddas.
*********
En ny dag randas och det ser ut att bli sol. Tog en dusch och förbereder mig för en tur på stan. Spännande. Får återkomma till helgen och berätta litet om vad jag upplevt och tyckt. Ha det utmärkt så hörs vi. Kram från sonen.
Skickat från min iPad
2003
What a bore att sitta i baren på ARN T2 igen och lyssna till italienska schlagers och tjuvlyssna på åländskor som inte säger något intressant.
Morgonflyget till Helsingfors ovan molnen där solen skiner. Möte på Konstsamfundet. Sedan vidare till Arlanda, Uppsala. Filmfestivalen har börjat. Det skall sjungas med Marie innan det på torsdag är dags att ta sig till Sevilla. Slits hit och dit men försöker vara här och nu. Som vikar ligger åkrarna i västra Nyland (måste det nog vara). Försöker fundera ut en plan för november. Har svårt att få det att gå ihop. Kanske jag helt skall ta och hålla mig borta från ön och istället ta emot gäster i lyan. Tids nog får vi se.
80s
Så ska det tjuras igen då och jag orkar inte glo på TV även om det är Tavernier, men han har tråkat ut mig förut i ”En söndag på landet” och just när ”Semesterveckan” började ringde B.
Kom aldrig riktigt in i filmen och lika bra det, men nu vrider magen sig och humöret är inte precis på topp, även om det finns vilja att göra nåt åt situationen från min sida.
Man blir smått skeptisk mot dessa alternativa läkare.
Det har jag varit för det mesta, men inte förbättras det av nuläget.
Det tog ett tag för J att somna.
Jag fick höra att jag inte sköter mig tillräckligt effektivt vid sängaläggandet, och jag blir pressad av det, men står på mig trots obehagen.
Nu skall det passas upp sägs det, för hon får inte göra nånting, och att ta det är svårt och bildar fnurror både hos henne och hos mig. Hon kan inte ta det lugnt. Känslan för tillfället är att jag inte får falla in i apatin för då går det snedare, måste veta vad jag vill, annars äter ångesten upp mig. /87
Kommentarer
Skicka en kommentar