OKT 4 Cyklade
Kunde kanske ta och spela lite före det, på biblioteket. Borde ha gjort det redan.
Tog vägen hem från posten. Konstaterade att det tog ont i knäet, men inte såå ont.
Ville äta pizzan som Mahmoud lämnade. Visade sig vara medwurst, men låt gå för det då.
Tre flaskor rödvin fick vi i oss. Han fick prata med damen på telefon. Hon hade skrattat för första gången på lång tid.
Jag är inte så språkig av mig. Vet inte vad man skall ta sig till. Blev att titta på videos på skärmen. Sedan slocknade han och jag tassade på ett tag till.
Vaknade vid 11, klinkade gitarr i brist på annat. Föreslog sedan beskärning av passepartout på lokalen. Sedan besök på Hemmet där mor sov. Svampplockning på gång.
Peter, gode vän.
Jag cyklade runt de norra delarna av vår stad, 16 km idag.
Jag håller på att komma i form och skala några kilo från kroppen, det den kan umbära. Funderade på att skriva ett brev till dig, för att reda ut lite vad vi behöver veta och ta med oss när vi drar om 20 dar.
Till England, Wales och London.
Och jag började minnas. Vet faktiskt inte när jag var i London första gången. Det var nog -72 eller -73 på mina första interrail-resor. Då, när jag kom in till Victoria station och beställde fish & chips till frukost.
Men nej, egg & bacon skulle det va!
Med säkerhet vet jag att jag var i London 8.1.1974, på Trafalgar Square, för det finns vykort på det.
Jag skrev:
Hej morsan! Jag sitter på ett vandrarhem i London nu och vilar. Sökte en timme innan jag hittade det. Det regnar. To-.
Jo det regnar i England så man skall klä sig efter det. Jag beställde bara plats för handbagage, så det gäller att tänka till. Det går ju att ta med sig mer än 10 kilo. Det kan man göra på Arlanda. Men jag tänkte klara mig med en så liten kappsäck som går att ta med sig i kabinen.
Sedan fortsatte jag från England till Frankrike, Spanien och Marocko. För nästan 40 år sedan. Blev bestulen på tåget mellan Meknes och Fez, men det är en helt annan historia.
Nästa gång jag var i London var nog sommaren 76. Bodde i en squat i Islington tillsammans med en irländsk vän, Paul, som studerade till tandtekniker. Såg Vinegar Joe på en pub och spydde ut genom taxifönstret.
Och sen då? Hösten 77. Den där 8-månaders resan som jag skrivit första hälften av. På bloggen "Behöver man ensamhet så är det bara att gå upp i bergen. En reseberättelse per brev hösten 77"
Där skrev jag:
M! Havet är grönt idag. Ett piskande hav som i förrgår var grått. När jag vandrade tillsammans med Mona längs havspromenaden var vädret vackert vackert. Det är det idag också, även om man vanligtvis inte kallar regn för vackert väder. Genomblöt sitter jag på ett kafé vid stranden igen. Stelt ställe med en jukebox och ett stort porträtt av E II och prins P i färg, omgärdat av en starkt röd neonslinga. Jag ville ta foto av det. Var det som lockade mig hit igen. Det är sista helgen stället är öppet så jag bestämde mig för att ta en promenad efter regnet och avsluta brev till Roope. Lämnade Inga och Paul spelandes Scribble, eller nåt liknande. Så började det regna igen. It’s the end of the season.
Sedan blev det Frankrike, Genève, Aten, Kairo och Juba i Sudan. Men det är en annan historia som det till hälften går att läsa om i ovannämnda blogg.
Sedan blev det inte så mycket London på ett tag. Passerade förbi två gånger på väg till Dublin där jag hade vänner och spenderade vinterveckor hos. Men sedan sommaren 87 blev det både London, Irland, Cardiff och Wales. Riitta ville förlova sig och jag sa att skall vi göra det skall det ske på en magisk ö. 7/7 87 förlovade vi oss i Bray, norr om Dublin. Jag läste engelska och behövde praktik, så jag fick stipendium och begav mig till biblioteksskolan i Aberystwyth för att gå på sommarkurs. Skippade kursen men var med på en veckas Studytour of English Libraries i York, Oxford och London. Det här skrev jag 25/7
Tunnelbanan i London, här glor vi alla i smyg på varandra och tjuvtittar på varandras märkesvaror, böcker, jeans, väskor och skor. Stationerna svischar förbi på den blå linjen. Nästa Holborn, kanske, eller Covent Garden eller Russell Square, rentav. Det gungar och drar i tunnlarna och det är redan King’s Cross / St. Pancras. Nån läser The Great Gatsby, hon gör det, runt 20 och sårskorpa på näsan, Reebok skor, Mandarina Duck väska, Rifles jeansjacka. Gungeligunggung i tuben. Tupelo på Sonyn, regn i lurarna och fet bas. 3 stationer kvar innan Finsbury Park. Vad det nu kommer att visa sig vara. Hon gäspar öppet bakom solbrillor. Indiern håller ett paketkuvert i famnen och petar sig mellan muschen och borren. Tittar upp och blir kåt i akten. Gamlingen gungar sakta med, han har gjort det förut, det syns att han är på väg mot en destination. Arsenal nästsista. Och vi smygtittar öppet på varandra, munnarna är stumma medan ögonen fladdrar.
En sommardag, en eftermiddag i Finsbury Park bland en massa frustrerade Londoners som gillar musik; Siouxie & the Banshees mest kanske. Gänget har tankat ordentligt, speciellt de som stannat utanför, liksom jag, som inte är värst intresserad av att stå och trängas i ett supertent hela dagen lång. Tiden flyter undan medan bilderna snurrar förbi, tankeminnen och nyheter.
Bredvid tennisplanen, där bollarna studsar sitt karakteristiska ”plock” och i bakgrunden Ramones ”Sheena was a punkrocker” eller nåt annat liknande. Oh o let´s go, let’s go yeah plock plock. Solen skiner i London för omväxlings skull eller nåt liknande. Dessa förunderliga omgivningar med sina förunderliga tankebanor när det går utanför det vanliga... det oväntade för dem, för oss.
Det blir en lång väg tillbaka så jag tar av mig skorna och vädrar mina rödsprängda fötter.
Och nästa band börjar. Kan det vara Wire? Vakterna sitter och spänner sig med sina krigshundar och solen har gått i moln. Tennisspelandet fortsätter, dom svettas och blir röda om kinderna. Det är en lat lördagseftermiddag. En hund skäller, ett tåg går förbi. Jag öppnar en burk Heineken. All burköl smakar mest burk. Jag somnade nästan, men är inte tillräckligt nödig för att pissa offentligt, men en stinkfis dränks av mullret från högtalarna.§
Det är visst Psychic TV som låter så här slipade. Tankarna vandrar till Irland och Oregon och när jag tittar upp tänker jag på hur vakterna kroppsvisiterade varje betalande. Det börjar kyla till så varför inte vandra ”hemåt”. Det är en bra bit, minst en timmes promenad, jag kan detta nu. Det var helt OK.
Alla dessa fotografiska syner, här och nu och igår på film. Var och såg ”Mitt liv som hund” med Colleen. Vi har en viss dragning till varann. En dragning som jag blir osäker på emellanåt. Vad är det? Tröttar jag henne eller finns det genuint intresse? Det ligger och väger. Jag är glad över att ha träffat någon likasinnad.
Den gula bollen studsar, basen hoppar och vinden kyler. Nån med en kamera undrar intill. Strosar störd omkring när jag upptäcker honom. Det är ensamt men behövligt. Det skrivs.
När jag kom tillbaks till skolan så begav jag mig ut runt Wales liftandes och tog reda på allt jag kunde om landsdelens historia och nutid. Det blev ett 45-minuters radiodokument "Dåtidens nutid". Finns sparat, finns bevarat.
Postcard daterat Aberystwyth 6.8.87.
Kära mor. Är tillbaka i Aberystwyth och mitt visakort hade kommit så allt är under kontroll. Tack!! Har varit en vecka i norra Wales bland får, berg, slott och forsar. Har haft det bra och solen skiner. Imorgon far jag söderut och om lite mer än en veckas är jag i Danmark. Ha det fint. To-.
Och ett vykort till.
Cardiff 11.8.87
Hej igen. En av dom sista dagarna i Wales. I huvudstaden Cardiff. Bor hos studerande som jag fick lift med igår. Tur! På fredag tar jag båten till Danmark. Herrgården på kortet (Fyfield Manor, Blackwell´s rare books, Abingdon, Oxon, Oxford) var vi bjudna till på biblioteksturen i England. Allt väl här, hoppas på det samma där. To-
Läste Roald Dahl under den här tiden. Jobbade på min avhandling som blev klar först 91, när mannen redan dött. Men jag ville fara till Cardiff och titta på hans barndomstrakter som han skrivit om i sin biografi BOY. Sedan träffade jag honom på Göteborgs bok- och biblioteksmässa i slutet på augusti. Då träffade jag också Ludde genom mina danska vänner. Han bodde i Haga i Göteborg och jag fick bo hos honom. Vi hade en fin kväll på krogen Linneus tillsammans med Hylander, Bäckman, Strömholm, Näslund och Lundell. Sen drog vi till Yah-ki-dah i Trädgården.
Ludde och jag har varit goda vänner sedan dess och det är hos honom i Alvik vi skulle kunna övernatta onsdag till torsdag innan vi drar vidare till Arlanda, därifrån vi skall fara kl. 10.00.
Jag har skrivit ut biljett åt dig med. Så det du behöver är pass och pengar. Tandborste och kläderna på kroppen. Du kan ju ta med några skivor. Kan vara bra att ha som tack.
London ja. Mellanlandning någon gång på väg till USA i början på 90-talet.
Och sedan tog det ända till 2007-8, måste det ha varit. Anni och jag var där och hon hade fullt sjå med att komma in till Vicoria för att se Bloc Party, !!! och Red Shoes. Vi gick och gick. Tate och Retro Beyond. Måste ha varit i februari för jag fyllde år. Vi har också varit till Berlin och Paris.
I Berlin var jag första gången på WOMEX. Sedan har jag varit på WOrld Music EXpo i Stockholm, Sevilla och Köpenhamn (3 ggr). Skall bli kul att träffa vänner och kolleger igen. Har lovat bjuda Sampo Laurikainen på en Ale. Sampo jobbar på Savoy Teatern vid Kaserngatan. Han fixade biljetter år mig och min son John nästa torsdag, då Piirpauke och Humbalax spelar där. Är alltså i huvudstaden torsdag kväll 10/10 och på fredagen fram till 18.02.
Kanske du har möjlighet att komma och kolla? Borde väl träffas och snacka om hur vi gör med det praktiska ditresandet. Kommer du att vara i Mariehamn ända till vi far efter premiären på Hertiginnan?
Jag ser verkligen fram emot att få göra denna resa med dig och höra dina reaktioner. Manchester och Liverpool är för mig okända storheter som det skall bli fint att sniffa på. Om det nu blir så? Det är ju också upp till dig vad du vill göra med den tid vi har på oss. Det blir väl en vecka, som det ser ut nu?
4.10. Fredriksbergs station i väntan på nästa eltåg till Myrbacka. Missade just föregående tåg, det är höstdis, en sån morgon som man har lust att ge sig av, bort. Nu är allting redan rött och löven faller (en smula). Skall hålla sagostund på biblioteket i Myrbacka för daghemsbarn. I onsdags var det bara två stycken i Korso, förutom Jonas och Anna som kom med på slutet.
Chri skall iväg till Åland nästa vecka. Igår morse var vi hos psykologerna igen. Kom väl inte fram till något speciellt. Chri höll på med att jag måste ha bil och kritiserade mitt "auktoritetsbehov". Så värst mycket snack om Jonte och hans värld (blev det inte). Riitta höll brandtal på natten om barnuppfostran och mångfaldens skadliga inverkan. Jag kände mig stött av hennes aggressivitet. Hon försöker föreslå att Jonte skall börja i eurytmik en gång i veckan, på onsdagar, medan det för mig är alldeles för besvärligt med tanke på vägen, transporten. Hon pratar sig varm och jag känner mig påträngd. "Nä int' nu igen" Då vill jag inte dra i konfliktens minut, göra slut på den pina som samlevnaden obönhörligt påtvingar parterna.
10.30. På en busshållplats väntande på buss mot Dickursby. Har haft sagotimme för 6 barn från daghemmet Timotej. Läste om sparvungen som föll ut ur boet och om Ole Jakob i stan. Förvirrade bort mig vid Myrbacka station men lyckades dock hinna, samtidigt som gruppen för de små också förvirrat sig. Här tornar 10-våningshusen upp sig och det regnar höst. Samma känsla som ifjol: Om ändå hösten var till ända. Måste ha missat bussen. Pisset tränger på. En buss syns i fjärran, men det var fel nummer. Det är resväder som sagt, men när jag satt i tåget och tänkte på de dagar jag dödat i väntan på förändring, kändes det allt annat än lockande. London, på jakt efter natthärbärge som inte blev av och tåget mot Holyhead i natten, ur balans, frustrerad. Nu lyckas jag ändå fungera enligt ett program och raspla idéer om hur det borde vara, på väg på det sättet. Känner mig dock inkörd på en säkerhetsväg där inga större risker behöver tas. Känner del i min inställning till Jormas reformkrav på avdelningen, nu sen han blivit avdelningsföreståndare. Ett förhalande av verkligheten
Så sitter jag här igen i "barnens hörna" som Anna uttryckte det, här på Solbacken. Jonte har somnat med vissa besvär och jag har läst "Indien - en vinterresa" och före det "Dalen mellan bergen" av Thiele till slut. Försökte ringa Riitta och berätta Glasberget som gonattsaga men det var inget svar innan hon ringde upp efter en halvtimme och berättade att hon kommit hem till en våning fylld av rökande och drickande 15-åringar och en uppkäftigt skrikig dotter. Känns bra att vara hemma och ledig, Imorgon blir det ingen resa till Janne Kaila för han skall fota och kanske lika så bra det. Lugn och ro. /85
Tre flaskor rödvin fick vi i oss. Han fick prata med damen på telefon. Hon hade skrattat för första gången på lång tid.
Jag är inte så språkig av mig. Vet inte vad man skall ta sig till. Blev att titta på videos på skärmen. Sedan slocknade han och jag tassade på ett tag till.
Vaknade vid 11, klinkade gitarr i brist på annat. Föreslog sedan beskärning av passepartout på lokalen. Sedan besök på Hemmet där mor sov. Svampplockning på gång.
Mariehamn 4/10 2013
Peter, gode vän.
Jag cyklade runt de norra delarna av vår stad, 16 km idag.
Jag håller på att komma i form och skala några kilo från kroppen, det den kan umbära. Funderade på att skriva ett brev till dig, för att reda ut lite vad vi behöver veta och ta med oss när vi drar om 20 dar.
Till England, Wales och London.
Och jag började minnas. Vet faktiskt inte när jag var i London första gången. Det var nog -72 eller -73 på mina första interrail-resor. Då, när jag kom in till Victoria station och beställde fish & chips till frukost.
Men nej, egg & bacon skulle det va!
Med säkerhet vet jag att jag var i London 8.1.1974, på Trafalgar Square, för det finns vykort på det.
Jag skrev:
Hej morsan! Jag sitter på ett vandrarhem i London nu och vilar. Sökte en timme innan jag hittade det. Det regnar. To-.
Jo det regnar i England så man skall klä sig efter det. Jag beställde bara plats för handbagage, så det gäller att tänka till. Det går ju att ta med sig mer än 10 kilo. Det kan man göra på Arlanda. Men jag tänkte klara mig med en så liten kappsäck som går att ta med sig i kabinen.
Sedan fortsatte jag från England till Frankrike, Spanien och Marocko. För nästan 40 år sedan. Blev bestulen på tåget mellan Meknes och Fez, men det är en helt annan historia.
Nästa gång jag var i London var nog sommaren 76. Bodde i en squat i Islington tillsammans med en irländsk vän, Paul, som studerade till tandtekniker. Såg Vinegar Joe på en pub och spydde ut genom taxifönstret.
Och sen då? Hösten 77. Den där 8-månaders resan som jag skrivit första hälften av. På bloggen "Behöver man ensamhet så är det bara att gå upp i bergen. En reseberättelse per brev hösten 77"
Där skrev jag:
M! Havet är grönt idag. Ett piskande hav som i förrgår var grått. När jag vandrade tillsammans med Mona längs havspromenaden var vädret vackert vackert. Det är det idag också, även om man vanligtvis inte kallar regn för vackert väder. Genomblöt sitter jag på ett kafé vid stranden igen. Stelt ställe med en jukebox och ett stort porträtt av E II och prins P i färg, omgärdat av en starkt röd neonslinga. Jag ville ta foto av det. Var det som lockade mig hit igen. Det är sista helgen stället är öppet så jag bestämde mig för att ta en promenad efter regnet och avsluta brev till Roope. Lämnade Inga och Paul spelandes Scribble, eller nåt liknande. Så började det regna igen. It’s the end of the season.
Sedan blev det Frankrike, Genève, Aten, Kairo och Juba i Sudan. Men det är en annan historia som det till hälften går att läsa om i ovannämnda blogg.
Sedan blev det inte så mycket London på ett tag. Passerade förbi två gånger på väg till Dublin där jag hade vänner och spenderade vinterveckor hos. Men sedan sommaren 87 blev det både London, Irland, Cardiff och Wales. Riitta ville förlova sig och jag sa att skall vi göra det skall det ske på en magisk ö. 7/7 87 förlovade vi oss i Bray, norr om Dublin. Jag läste engelska och behövde praktik, så jag fick stipendium och begav mig till biblioteksskolan i Aberystwyth för att gå på sommarkurs. Skippade kursen men var med på en veckas Studytour of English Libraries i York, Oxford och London. Det här skrev jag 25/7
Tunnelbanan i London, här glor vi alla i smyg på varandra och tjuvtittar på varandras märkesvaror, böcker, jeans, väskor och skor. Stationerna svischar förbi på den blå linjen. Nästa Holborn, kanske, eller Covent Garden eller Russell Square, rentav. Det gungar och drar i tunnlarna och det är redan King’s Cross / St. Pancras. Nån läser The Great Gatsby, hon gör det, runt 20 och sårskorpa på näsan, Reebok skor, Mandarina Duck väska, Rifles jeansjacka. Gungeligunggung i tuben. Tupelo på Sonyn, regn i lurarna och fet bas. 3 stationer kvar innan Finsbury Park. Vad det nu kommer att visa sig vara. Hon gäspar öppet bakom solbrillor. Indiern håller ett paketkuvert i famnen och petar sig mellan muschen och borren. Tittar upp och blir kåt i akten. Gamlingen gungar sakta med, han har gjort det förut, det syns att han är på väg mot en destination. Arsenal nästsista. Och vi smygtittar öppet på varandra, munnarna är stumma medan ögonen fladdrar.
-oOo-
Bredvid tennisplanen, där bollarna studsar sitt karakteristiska ”plock” och i bakgrunden Ramones ”Sheena was a punkrocker” eller nåt annat liknande. Oh o let´s go, let’s go yeah plock plock. Solen skiner i London för omväxlings skull eller nåt liknande. Dessa förunderliga omgivningar med sina förunderliga tankebanor när det går utanför det vanliga... det oväntade för dem, för oss.
Det blir en lång väg tillbaka så jag tar av mig skorna och vädrar mina rödsprängda fötter.
Och nästa band börjar. Kan det vara Wire? Vakterna sitter och spänner sig med sina krigshundar och solen har gått i moln. Tennisspelandet fortsätter, dom svettas och blir röda om kinderna. Det är en lat lördagseftermiddag. En hund skäller, ett tåg går förbi. Jag öppnar en burk Heineken. All burköl smakar mest burk. Jag somnade nästan, men är inte tillräckligt nödig för att pissa offentligt, men en stinkfis dränks av mullret från högtalarna.§
Det är visst Psychic TV som låter så här slipade. Tankarna vandrar till Irland och Oregon och när jag tittar upp tänker jag på hur vakterna kroppsvisiterade varje betalande. Det börjar kyla till så varför inte vandra ”hemåt”. Det är en bra bit, minst en timmes promenad, jag kan detta nu. Det var helt OK.
Alla dessa fotografiska syner, här och nu och igår på film. Var och såg ”Mitt liv som hund” med Colleen. Vi har en viss dragning till varann. En dragning som jag blir osäker på emellanåt. Vad är det? Tröttar jag henne eller finns det genuint intresse? Det ligger och väger. Jag är glad över att ha träffat någon likasinnad.
Den gula bollen studsar, basen hoppar och vinden kyler. Nån med en kamera undrar intill. Strosar störd omkring när jag upptäcker honom. Det är ensamt men behövligt. Det skrivs.
När jag kom tillbaks till skolan så begav jag mig ut runt Wales liftandes och tog reda på allt jag kunde om landsdelens historia och nutid. Det blev ett 45-minuters radiodokument "Dåtidens nutid". Finns sparat, finns bevarat.
Postcard daterat Aberystwyth 6.8.87.
Kära mor. Är tillbaka i Aberystwyth och mitt visakort hade kommit så allt är under kontroll. Tack!! Har varit en vecka i norra Wales bland får, berg, slott och forsar. Har haft det bra och solen skiner. Imorgon far jag söderut och om lite mer än en veckas är jag i Danmark. Ha det fint. To-.
Och ett vykort till.
Cardiff 11.8.87
Hej igen. En av dom sista dagarna i Wales. I huvudstaden Cardiff. Bor hos studerande som jag fick lift med igår. Tur! På fredag tar jag båten till Danmark. Herrgården på kortet (Fyfield Manor, Blackwell´s rare books, Abingdon, Oxon, Oxford) var vi bjudna till på biblioteksturen i England. Allt väl här, hoppas på det samma där. To-
Läste Roald Dahl under den här tiden. Jobbade på min avhandling som blev klar först 91, när mannen redan dött. Men jag ville fara till Cardiff och titta på hans barndomstrakter som han skrivit om i sin biografi BOY. Sedan träffade jag honom på Göteborgs bok- och biblioteksmässa i slutet på augusti. Då träffade jag också Ludde genom mina danska vänner. Han bodde i Haga i Göteborg och jag fick bo hos honom. Vi hade en fin kväll på krogen Linneus tillsammans med Hylander, Bäckman, Strömholm, Näslund och Lundell. Sen drog vi till Yah-ki-dah i Trädgården.
Ludde och jag har varit goda vänner sedan dess och det är hos honom i Alvik vi skulle kunna övernatta onsdag till torsdag innan vi drar vidare till Arlanda, därifrån vi skall fara kl. 10.00.
Jag har skrivit ut biljett åt dig med. Så det du behöver är pass och pengar. Tandborste och kläderna på kroppen. Du kan ju ta med några skivor. Kan vara bra att ha som tack.
London ja. Mellanlandning någon gång på väg till USA i början på 90-talet.
Och sedan tog det ända till 2007-8, måste det ha varit. Anni och jag var där och hon hade fullt sjå med att komma in till Vicoria för att se Bloc Party, !!! och Red Shoes. Vi gick och gick. Tate och Retro Beyond. Måste ha varit i februari för jag fyllde år. Vi har också varit till Berlin och Paris.
I Berlin var jag första gången på WOMEX. Sedan har jag varit på WOrld Music EXpo i Stockholm, Sevilla och Köpenhamn (3 ggr). Skall bli kul att träffa vänner och kolleger igen. Har lovat bjuda Sampo Laurikainen på en Ale. Sampo jobbar på Savoy Teatern vid Kaserngatan. Han fixade biljetter år mig och min son John nästa torsdag, då Piirpauke och Humbalax spelar där. Är alltså i huvudstaden torsdag kväll 10/10 och på fredagen fram till 18.02.
Kanske du har möjlighet att komma och kolla? Borde väl träffas och snacka om hur vi gör med det praktiska ditresandet. Kommer du att vara i Mariehamn ända till vi far efter premiären på Hertiginnan?
Jag ser verkligen fram emot att få göra denna resa med dig och höra dina reaktioner. Manchester och Liverpool är för mig okända storheter som det skall bli fint att sniffa på. Om det nu blir så? Det är ju också upp till dig vad du vill göra med den tid vi har på oss. Det blir väl en vecka, som det ser ut nu?
Broder, vi hörs.
Din vän,
Tom
80s
4.10. Fredriksbergs station i väntan på nästa eltåg till Myrbacka. Missade just föregående tåg, det är höstdis, en sån morgon som man har lust att ge sig av, bort. Nu är allting redan rött och löven faller (en smula). Skall hålla sagostund på biblioteket i Myrbacka för daghemsbarn. I onsdags var det bara två stycken i Korso, förutom Jonas och Anna som kom med på slutet.
Chri skall iväg till Åland nästa vecka. Igår morse var vi hos psykologerna igen. Kom väl inte fram till något speciellt. Chri höll på med att jag måste ha bil och kritiserade mitt "auktoritetsbehov". Så värst mycket snack om Jonte och hans värld (blev det inte). Riitta höll brandtal på natten om barnuppfostran och mångfaldens skadliga inverkan. Jag kände mig stött av hennes aggressivitet. Hon försöker föreslå att Jonte skall börja i eurytmik en gång i veckan, på onsdagar, medan det för mig är alldeles för besvärligt med tanke på vägen, transporten. Hon pratar sig varm och jag känner mig påträngd. "Nä int' nu igen" Då vill jag inte dra i konfliktens minut, göra slut på den pina som samlevnaden obönhörligt påtvingar parterna.
**********
Het Prick
Sanddesign (i en förhalad verksamhet)
återtecknade konturer (steker in)
Med resa i blicken mot (moln... obefintliga)
andra verkligheter (uppåt, innåt)
kolla på Allah (fint be het)
o-la-la
jag är här (mittimellan) på kornet
omgiven av tecken (singlande höstlöv)
i sanddesign (tornet)
**********
10.30. På en busshållplats väntande på buss mot Dickursby. Har haft sagotimme för 6 barn från daghemmet Timotej. Läste om sparvungen som föll ut ur boet och om Ole Jakob i stan. Förvirrade bort mig vid Myrbacka station men lyckades dock hinna, samtidigt som gruppen för de små också förvirrat sig. Här tornar 10-våningshusen upp sig och det regnar höst. Samma känsla som ifjol: Om ändå hösten var till ända. Måste ha missat bussen. Pisset tränger på. En buss syns i fjärran, men det var fel nummer. Det är resväder som sagt, men när jag satt i tåget och tänkte på de dagar jag dödat i väntan på förändring, kändes det allt annat än lockande. London, på jakt efter natthärbärge som inte blev av och tåget mot Holyhead i natten, ur balans, frustrerad. Nu lyckas jag ändå fungera enligt ett program och raspla idéer om hur det borde vara, på väg på det sättet. Känner mig dock inkörd på en säkerhetsväg där inga större risker behöver tas. Känner del i min inställning till Jormas reformkrav på avdelningen, nu sen han blivit avdelningsföreståndare. Ett förhalande av verkligheten
-o-
Så sitter jag här igen i "barnens hörna" som Anna uttryckte det, här på Solbacken. Jonte har somnat med vissa besvär och jag har läst "Indien - en vinterresa" och före det "Dalen mellan bergen" av Thiele till slut. Försökte ringa Riitta och berätta Glasberget som gonattsaga men det var inget svar innan hon ringde upp efter en halvtimme och berättade att hon kommit hem till en våning fylld av rökande och drickande 15-åringar och en uppkäftigt skrikig dotter. Känns bra att vara hemma och ledig, Imorgon blir det ingen resa till Janne Kaila för han skall fota och kanske lika så bra det. Lugn och ro. /85
Kommentarer
Skicka en kommentar