DEC 18 Mörker
Jag vet allt om sömnlöshet, säger Vit Päls. Det var han vi satt med i augusti / september på Eriksdalsbadet, på Popaganda.
Allt detta beroende. Beroendet av frid från oro. Beroendet av närhet. Beroendet av droger. Beroendet av sprit. Oberoendet av cigaretter. Oberoendet av död och pina. Oberoendet av kunna säga nej och ja. Beroendet av nät och kommunikation. Beroendet av musik. Beroendet av beröring, doften och smaken av dig i min mun. Beroendet av frågor och svar. Beroendet av oberoendet av beroendet. Vad beror det på? Låt det bero.
Vaknade vid 5. Det blev fem timmar sömn. Och överallt ett jävla mörker. Publicerar Radar II i mörker. In the Darkness at the Edge of Town. Följer upp med mer Springsteen, Badlands; Racing in the Streets, Dream On..
MODELLERNA 21.2.1999 / Tal vid stadens födelsedag
- Högt ärade damer och herrar. Det är trevligt att se att så många har visat intresse av att komma hit till Mariehamnsgalleriet idag och ta del av en kort presentation av den nya broschyren över vitrin 3, 4 och 5.
- Välkomna till stadens 138. Födelsedag skall ni också vara, det är staden som bjuder på kaffet.
Den broschyr som blev färdig här under veckan är den andra som ges ut. Tidigare finns det en lite tunnare översikt över de byggnader som finns i vitrinerna 1 och 2 och liksom den nya broschyren delas den ut gratis till intresserade gäster här i Galleriet. Den som vill kan dock bidra med en slant för att trygga modellbyggarnas fortsatta verksamhet.
- Det är alltså Mariehamns stads kulturnämnd som bekostat tryckningen och gett ut den nya broschyren över de till staden donerade 5 modellerna över tjugutalets Mariehamn. Jag som tjänsteman har ännu inte någon del i att den nu aktuella broschyren kommit till, det var ett beslut som gjordes före mitt tillträde i somras. Men jag känner mig ändå ärad över att få vara med och presentera resultatet av det beslut som kulturnämnden gjort.
Största äran skall nog ändå Mariehamns pensionärsförenings underavdelning Nybyggarne ha som med stor entusiasm genomfört projektet så här långt och fått till stånd någonting som vi alla som medborgare i Mariehamn kan vara stolta över.
Det praktiska arbetet med den nya broschyren har utförts av Ulrika Back som stått för faktainsamlingen och texterna. Med faktagranskning har stadsarkitekt Folke Wickström bidragit och han har också i broschyren skrivit en inledande essä om utvecklingen av Mariehamns stadsplaner.
I översikten får vi bl.a. veta att det redan på 1550-talet var aktuellt att grunda en stad på Åland men att det tog till 1859 innan Georg Theodor Chiewitz fick i uppdrag av tsar Alexander den andra att författa en stadsplan för Mariehamn på Öfvernäs bys marker.
Av de två alternativ som Chiewitz lade fram föredrog han själv en som innebar att Mariehamn skulle byggas som en tät och hög stenhusstad. Men eftersom kostnaderna för att bygga i sten var tre gånger så stora som att bygga i trä lyckades staden erhålla en 30-årig dispens från stenhusbestämmelsen och det blev således så att det var Chiewitz alternativa förslag som var det som i praktiken blev det som fick ligga till grund för byggnadsutvecklingen i Mariehamn. Helt och hållet höll man sig inte till Chiewitz planer och bl.a. arkitekterna von Heideken, Röösgren och Bomansson arbetade vidare på den ursprungliga stadsplanen och utvidgade den.
Allt detta står alltså att läsa i Folke Wickströms inledande text om Mariehamns stadsplaner men jag skulle ännu vilja ta och citera lite mer ur Wickströms text för han avslutar sin intressanta beskrivning av utvecklingen med att diskutera gatunamnen i staden och konstaterar till slut att:
"stadens äldsta gatunamn (138 år gamla) är Parkgatan, Strandgatan, Torggatan, Hamngatan, Södragatan och Norra gatan samt Östra, Västra och Norra Esplanadgatorna, med små justeringar i stavningen".
Det var vid en omfattande utvidgning av stadsplanen genomförd 1938 av Bertel Jung som sen Brunnsgatan blev Ålandsvägen och Bergsgatan Öhbergsvägen för att nämna några som finns med i dom vitriner som nu är färdiga.
Jag har inte tänkt ta och gå in så väldigt mycket på de olika vitrinerna här och ni kan ju själva läsa och tillsammans med andra diskutera innehållet i den nya broschyren men några personliga reflektioner tänkte jag ändå göra innan vi helt och hållet går över till att dricka kaffe och diskutera.
- Vitrin 3 som upptar kvarter II, IV och VIII i stadsdel D, alltså de som sen 1957 kom att kallas Kvarnberg upptar en stor del av broschyren. 24 byggnader vid nuvarande Storagatan, Torggatan, Södragatan Ålandsvägen och Parkgatan presenteras med ursprungsritningar och ibland tidenliga foton som jag tycker tillför en hel del mer i jämförelse med den första broschyren (där det ju bara fanns ritningar). 8 av husen finns fortfarande kvar och största delen är k-märkta.
Stadsarkitekturkontorets utlåtanden främst över de byggnader som finns kvar ger också broschyren ett extravärde. Annars tycker jag att dom korta anekdoter som berättas om invånarna i husen gör läsningen extra sprittande. Speciellt historien om Folkskoleinspektör Frans Bertell på Södragatan 4 är något som fastnat i minnet, ja det var ju så att Bertell enligt utsago hade ett mycket distingerat utseende och långt pipskägg och det sägs att lärarna i stadens skolor bad sina elever att alltid hälsa ordentligt på folkskoleinspektörn och eftersom han alltid gjorde en speciell svepande gest med sin hatt när han hälsade på folk så såg traktens skolbarn till att få hälsa på honom ofta, ibland flera gånger om dagen.
I Broschyren finns det också kommentarer över de 25 byggnaderna i vitrin 4 som förutom hus vid de redan nämnda Torggatan, Ålandsvägen och Parkgatan också tar upp hus vid Mariegatan, Skillnadsgatan och Öhbergsvägen. Och det är faktiskt hela 20 byggnader som ännu är bevarade av dessa 25 även om man sällan bevarat uthusen som hörde till de flesta. Många har också byggts om. Två hus utanför stadsplanen finns också med, Övernässtugan som ännu finns kvar och fattighuset som revs redan 1928.
Broschyren fungerar som ett utmärkt uppslagsverk genom att när man rör sig i dessa kvarter kan man få reda på vad många av dessa tjusiga hus har för historia. Så är det t.ex. med det hus som Hellmans byggde år 1900 på Mariegatan 13, ett hus som min inflyttade hustru speciellt lagt märkte till och som vi sedan slog upp. Då fick man veta att det på den stora tomten odlade potatis och andra grönsaker och att bärbuskarna var många.
I Vitrin 5 finns det inte så många hus och endast ett finns kvar, och inte helt och hållet. Där fanns det både bryggeri och bastu. Här rör det sig ju om Strandgatans norra del. Själv kommer jag ännu ihåg dom här trakterna för att Café Strand på 60-talet var tillhåll för stadens ungdomar och att man med mjölkkanna i hand kunde gå dit och köpa köttsoppa på torsdagar.
Industribyggnader med köttkontrollstation, oljemagasin, slakteri och garveri befann sig då på dom norra utmarkerna som idag är Kaptensgatan 1, Styrmansgatan 4 och Skarpansvägen 23.
Jag vet att nybyggarna har fortsatt att bygga och man inom staden försöker hitta en permanent lösning på var man skall hitta lämpliga och värdiga lokaler att placera ut de modeller som konstrueras nu eller är under planering. Själv skulle jag vilja se hur de såg ut här i kvarteren runt omkring. Något jag speciellt minns var att vi tog oss ner till hamnen där man lossade koks och att vi småkillar då kunde tigga oss till en skjuts ut åt landet med lastbilar som körde ut till bl.a. Kalmarnäs.
Det har sagts att biblioteken utgör mänsklighetens minnen och det är dom också men i lika hög grad tycker jag nog att man måste se inte bara det som är tryckt som minnesbevarande utan det finns också på andra sätt att försöka få perspektiv på tillvaron. Och här där modeller, bilder och text förenas i det projekt som Nybyggarne så förtjänstfullt drivit ges det faktiskt tillfälle att tänka tillbaks men kanske också lära sig nåt om de villkor som vi medborgare har och har haft i denna stad..
Det är genom mycket forskningsarbete som man fått till stånd både modeller och de broschyrer som nu finns tillgängliga så nu är det bara för oss att ta tillvara det som bjuds och själva utforska vitrinerna och broschyrerna.
Och vem som varit med och byggt finns förtecknat längst bak i broschyren och jag hoppas att några av dom är på plats idag och kanske kan berätta lite mer om forskandet och det praktiska hantverket med att få modellerna till stånd här i miniatyrstaden Mariehamn.
Funderar på att gå ut, fotografera mörkret. Ljuspunkterna. Klockan hinner bli över 7. Snart ringer klockan. Och agendan fylls, dagens agenda fram till havet. Stiger ombord kvart i tolv, kvart före midnatt. Det lär vara -6 ute, kanske stiger redan. Men solen den stiger upp först vid 1/2 10. Och på Cuba går man mot midnatt med hopp om att kylan med USA skall ta slut. Världen runt dödas människor i draman och attentat. Och i det eviga kriget. Mörker.
Lydpoesi och lite matematik
Numerologi och tid
På det 57nde++=-
(Pluss Pluss Lika med Minus)
Instagram ett år 365 bilder
300 skott = 366 klipp
8 x 8 = 54
360 grader
111 ettriga diktát
12 x 12 = 144
(dussin x dussin = gross)
MWJB X + MMX
TU XL
1999
MODELLERNA 21.2.1999 / Tal vid stadens födelsedag
- Högt ärade damer och herrar. Det är trevligt att se att så många har visat intresse av att komma hit till Mariehamnsgalleriet idag och ta del av en kort presentation av den nya broschyren över vitrin 3, 4 och 5.
- Välkomna till stadens 138. Födelsedag skall ni också vara, det är staden som bjuder på kaffet.
Den broschyr som blev färdig här under veckan är den andra som ges ut. Tidigare finns det en lite tunnare översikt över de byggnader som finns i vitrinerna 1 och 2 och liksom den nya broschyren delas den ut gratis till intresserade gäster här i Galleriet. Den som vill kan dock bidra med en slant för att trygga modellbyggarnas fortsatta verksamhet.
- Det är alltså Mariehamns stads kulturnämnd som bekostat tryckningen och gett ut den nya broschyren över de till staden donerade 5 modellerna över tjugutalets Mariehamn. Jag som tjänsteman har ännu inte någon del i att den nu aktuella broschyren kommit till, det var ett beslut som gjordes före mitt tillträde i somras. Men jag känner mig ändå ärad över att få vara med och presentera resultatet av det beslut som kulturnämnden gjort.
Största äran skall nog ändå Mariehamns pensionärsförenings underavdelning Nybyggarne ha som med stor entusiasm genomfört projektet så här långt och fått till stånd någonting som vi alla som medborgare i Mariehamn kan vara stolta över.
Det praktiska arbetet med den nya broschyren har utförts av Ulrika Back som stått för faktainsamlingen och texterna. Med faktagranskning har stadsarkitekt Folke Wickström bidragit och han har också i broschyren skrivit en inledande essä om utvecklingen av Mariehamns stadsplaner.
I översikten får vi bl.a. veta att det redan på 1550-talet var aktuellt att grunda en stad på Åland men att det tog till 1859 innan Georg Theodor Chiewitz fick i uppdrag av tsar Alexander den andra att författa en stadsplan för Mariehamn på Öfvernäs bys marker.
Av de två alternativ som Chiewitz lade fram föredrog han själv en som innebar att Mariehamn skulle byggas som en tät och hög stenhusstad. Men eftersom kostnaderna för att bygga i sten var tre gånger så stora som att bygga i trä lyckades staden erhålla en 30-årig dispens från stenhusbestämmelsen och det blev således så att det var Chiewitz alternativa förslag som var det som i praktiken blev det som fick ligga till grund för byggnadsutvecklingen i Mariehamn. Helt och hållet höll man sig inte till Chiewitz planer och bl.a. arkitekterna von Heideken, Röösgren och Bomansson arbetade vidare på den ursprungliga stadsplanen och utvidgade den.
Allt detta står alltså att läsa i Folke Wickströms inledande text om Mariehamns stadsplaner men jag skulle ännu vilja ta och citera lite mer ur Wickströms text för han avslutar sin intressanta beskrivning av utvecklingen med att diskutera gatunamnen i staden och konstaterar till slut att:
"stadens äldsta gatunamn (138 år gamla) är Parkgatan, Strandgatan, Torggatan, Hamngatan, Södragatan och Norra gatan samt Östra, Västra och Norra Esplanadgatorna, med små justeringar i stavningen".
Det var vid en omfattande utvidgning av stadsplanen genomförd 1938 av Bertel Jung som sen Brunnsgatan blev Ålandsvägen och Bergsgatan Öhbergsvägen för att nämna några som finns med i dom vitriner som nu är färdiga.
Jag har inte tänkt ta och gå in så väldigt mycket på de olika vitrinerna här och ni kan ju själva läsa och tillsammans med andra diskutera innehållet i den nya broschyren men några personliga reflektioner tänkte jag ändå göra innan vi helt och hållet går över till att dricka kaffe och diskutera.
- Vitrin 3 som upptar kvarter II, IV och VIII i stadsdel D, alltså de som sen 1957 kom att kallas Kvarnberg upptar en stor del av broschyren. 24 byggnader vid nuvarande Storagatan, Torggatan, Södragatan Ålandsvägen och Parkgatan presenteras med ursprungsritningar och ibland tidenliga foton som jag tycker tillför en hel del mer i jämförelse med den första broschyren (där det ju bara fanns ritningar). 8 av husen finns fortfarande kvar och största delen är k-märkta.
Stadsarkitekturkontorets utlåtanden främst över de byggnader som finns kvar ger också broschyren ett extravärde. Annars tycker jag att dom korta anekdoter som berättas om invånarna i husen gör läsningen extra sprittande. Speciellt historien om Folkskoleinspektör Frans Bertell på Södragatan 4 är något som fastnat i minnet, ja det var ju så att Bertell enligt utsago hade ett mycket distingerat utseende och långt pipskägg och det sägs att lärarna i stadens skolor bad sina elever att alltid hälsa ordentligt på folkskoleinspektörn och eftersom han alltid gjorde en speciell svepande gest med sin hatt när han hälsade på folk så såg traktens skolbarn till att få hälsa på honom ofta, ibland flera gånger om dagen.
I Broschyren finns det också kommentarer över de 25 byggnaderna i vitrin 4 som förutom hus vid de redan nämnda Torggatan, Ålandsvägen och Parkgatan också tar upp hus vid Mariegatan, Skillnadsgatan och Öhbergsvägen. Och det är faktiskt hela 20 byggnader som ännu är bevarade av dessa 25 även om man sällan bevarat uthusen som hörde till de flesta. Många har också byggts om. Två hus utanför stadsplanen finns också med, Övernässtugan som ännu finns kvar och fattighuset som revs redan 1928.
Broschyren fungerar som ett utmärkt uppslagsverk genom att när man rör sig i dessa kvarter kan man få reda på vad många av dessa tjusiga hus har för historia. Så är det t.ex. med det hus som Hellmans byggde år 1900 på Mariegatan 13, ett hus som min inflyttade hustru speciellt lagt märkte till och som vi sedan slog upp. Då fick man veta att det på den stora tomten odlade potatis och andra grönsaker och att bärbuskarna var många.
I Vitrin 5 finns det inte så många hus och endast ett finns kvar, och inte helt och hållet. Där fanns det både bryggeri och bastu. Här rör det sig ju om Strandgatans norra del. Själv kommer jag ännu ihåg dom här trakterna för att Café Strand på 60-talet var tillhåll för stadens ungdomar och att man med mjölkkanna i hand kunde gå dit och köpa köttsoppa på torsdagar.
Industribyggnader med köttkontrollstation, oljemagasin, slakteri och garveri befann sig då på dom norra utmarkerna som idag är Kaptensgatan 1, Styrmansgatan 4 och Skarpansvägen 23.
Jag vet att nybyggarna har fortsatt att bygga och man inom staden försöker hitta en permanent lösning på var man skall hitta lämpliga och värdiga lokaler att placera ut de modeller som konstrueras nu eller är under planering. Själv skulle jag vilja se hur de såg ut här i kvarteren runt omkring. Något jag speciellt minns var att vi tog oss ner till hamnen där man lossade koks och att vi småkillar då kunde tigga oss till en skjuts ut åt landet med lastbilar som körde ut till bl.a. Kalmarnäs.
Det har sagts att biblioteken utgör mänsklighetens minnen och det är dom också men i lika hög grad tycker jag nog att man måste se inte bara det som är tryckt som minnesbevarande utan det finns också på andra sätt att försöka få perspektiv på tillvaron. Och här där modeller, bilder och text förenas i det projekt som Nybyggarne så förtjänstfullt drivit ges det faktiskt tillfälle att tänka tillbaks men kanske också lära sig nåt om de villkor som vi medborgare har och har haft i denna stad..
Det är genom mycket forskningsarbete som man fått till stånd både modeller och de broschyrer som nu finns tillgängliga så nu är det bara för oss att ta tillvara det som bjuds och själva utforska vitrinerna och broschyrerna.
Och vem som varit med och byggt finns förtecknat längst bak i broschyren och jag hoppas att några av dom är på plats idag och kanske kan berätta lite mer om forskandet och det praktiska hantverket med att få modellerna till stånd här i miniatyrstaden Mariehamn.
1980: Skiter i allt och domnar bort för att vakna vid 0:21.
Fucking 80s
Än en dag och jag vill inte skriva för jag tycker inte jag har nåt att skriva om. Klockan har just passerat midnatt, det visade uret i text-TVs nyheter efter att programmet om Island Records 25 år som jag såg den senare delen av. Vi var hos grannarna Liisa och Paolo till dess. Riitta kom vid 8 och sa att de bjudit in oss. Jag låg på sängen och vilade mig efter att ha diskat mig igenom en ordentlig hög. Lyssnade på ”12 sånger” av Lundell och drog mig motvilligt upp från sängen och ringde till Pekka för att förhöra mig om hur han förhöll sig till att vara julgubbe. Drog en nit. Kunde tänka mig det. Har varit struligt med honom och julen här hos oss. Jag har varit emot men gav med mig, men då hade det redan hunnit avstyras och så. Vi gick till grannarna sen och satt där och det var rätt gemytligt, småsnack om uppenbara ämnen; språk och jobb. /87
”Hem” igen efter mållösa promenader i småstaden där man stöter på gamla bekanta som undrar vad man sysslar med. En kort redogörelse räcker och sen en motfråga. Småtrevliga kommentarer om den andres förehavanden skjutes in. Sen skiljs vägarna för att gå mot nya redogörelser. Kastar i mig kaffe och sen vidare. Till slut blir det för tungt med kringflytandet. Stegen styrs mot middagsmaten som ligger trekvart i framtiden. Några telefonsamtal har bekräftat omvärldens intresse. Det ena en förklaring som redan är klar, det andra ett meddelande om att någon vill ha en förklaring. Jag har mina förklaringar men dessa är för vaga och jag väntar på att domen skall falla, att hundhuvudet skall placeras på/om min hals.
Hämtade passet, ännu så länge obefläckat. Lusten att ge sig av är minimal, men avfärden är nu för en gång bestämd. Blir mera ett tvång än lusta. Ett tvång som skall ge nånting av vidd i motsats till tryggheten i skymundan. Flykten och längtan blandas ihop till något molande och skrämmande som endast kan få sin utlösning i avfärden. Den höstmörka dystra blåsten skjuter in varningar om jävelskap som ändå måste trotsas. 16.45.
En ensam kväll i stadens barer, först en starköl på bistron, slank snabbt ner på en utsatt barstol med en världsfrånvänd attityd. I Sabinas Bar rann det långsammare, en TV fångade uppmärksamheten. Stimmet ökade under Sportnytt där Finlands hockeyseger över Sverige lättade på stämningarna och visar vart Åland hör, Finland alltså. Ramlade in i någonsorts världsfrånvändhet i det lokala, ut i rymderna. Betraktarrollen kräver ingenting förutom det direkta närvarandet. Och hoppet om en utväg som inte tas på de villkor som omgivningen bjuder. På något sätt har rebellrollen etsats in i mig, en rebellroll som inte kräver aktion utan ett stilla tigasittande med en aura av onåbarhet och det retar och arbetas upp. Vid 9-tiden drog det ut, bort från lägenhetens fyra hotande väggar där skrivararbetet borde tas itu med. Men flykten lockar. Trycket tränger ut. Efter mindre än 12 timmar i vaket tillstånd är det för tidigt att sjunka in i sömn igen och nattens timmar borde slösas bort eller fångas fast, konkretiseras i konkreta verk som kan visas upp – novellanalysen väntar. Vid pass 23.55. ///80
IMAGINÄRA SERIER
No numbers
 |
| Serie Hav |
 |
| Serie Bok |
 |
| Serie Selfies |
 |
| Serie Blues |
 |
| Serie Selfie |
 |
| Serie Åland |
 |
| Serie Åland s/v |
 |
| Serie Åland |
 |
| Serie Grafitti / Wållz |
 |
| Serie Utomlands |
 |
| Serie Åland s/v |
 |
| Serie Festival / Ruisrock |
 |
| Serie Fat / Major |
 |
| Serie Selfie |
 |
| Serie Afrika |
 |
| Serie Åland Utomlands |
 |
| Serie Indien |
 |
| Serie s/v |
 |
| På väg mot Ghana |
Kommentarer
Skicka en kommentar