DECEMBER TOTALT
Fick ihop bilderna till Obscuras medlemsmöte, fick t.o.m. ner dem till 27. Förstår nu mer av det än jag gjorde tidigare. Vi var 10 st. som visade över 300 foton, så jag låg under medeltalet. Och jag vågade, men det var pirrigt. Men vågade som sagt, men det bränner ännu i kinderna. Luften tar slut, och blir till gäsp och oro. Skulle kunna ta mig en stor kall öl. Skulle kunna. Kan jag låta bli? Det är tisdag och det finns vatten i kylen. Svartvinbärssaft. Borde kanske ringa Anni.
Sedan blev det promenera av igen. Över 6000 steg längs Torggatan. Kaffe & munk på Julius. Uppför Öbergska backen. Brorsan inte i verkstaden. Fortsatte. Ringde Pekka inget svar. Ringde Joe. Skulle ringa tillbaka. Sökte skydd i Hamnterminalen. In i värme, ut ur rusk och vind. Pratade med jobb om vad som varit och vad som komma skall. Till slut några ord om regeringskris och bondjävlar. Gick vidare ner längs Esplanaden. In till bokhandeln och köpte Min ljusa stad (om Sally Salminen). Gav som present till mor. Det var julgröt på hemmet kl 17. Klarade av det fram till 20 över 18. U behövde nån som filmade henne imorgon bitti, så det blir kanske av. Åkte ut till Maxinge och kollade iPad-ställ. Blev några öl istället. Sedan hem igen och fixa med foton. Importera från stickor och hårdskivor.
Utled i slutet på året. Det brukar va så, verkar det som. Blir svårare att få ned nåt, orka med ända till slutet och börja om på nytt. Är vi på väg till puckelns topp eller ner i dalen som man skall ta sig upp ur?
Funderingar stör annan koncentration, stör avnjutandet av filmen Ida som Chaplin visade idag. Pawel Pawloski. Svårt med koncentration. Då infaller ångesten.
Jag gör låtar, försöker få dom klara. Hattar av och an. Beställde en resa till Helsingfors ikväll. Om två veckor bär det av. Då är det nästan jul.
Måste nog späda ut kaffet jag drack i caféet efter filmen..
Slocknade igår lite efter 21. Skulle bara vila inför Kobra. Vaknade vid tre. Sedan var det förkylt efter aftontoalett i vargtimmen. Var trött hela dagen, ur led.
Ur led är tiden: ve! att jag är den som föddes att den vrida rätt igen.
Lidandet att stå ut med. Klara av och vara galant.
Ett annat hotell, det här heter Grand Star. Problem med Wi-Fi. Får hoppas att det ordnar sig till imorgon. Behöver kolla in nästa anhalt till vettigt pris. Här står det 300 € per natt i receptionen och vi betalar 150 € för tre nätter via Booking.com. Nåt att fundera över. Hur har folk råd?
Självständighetsdagen kryper fram och i Lillehammer hoppar man backe. Var iväg till Trobergshemmet. Där visades en roadmovie från Kexholm vid Ääninensjön. Det var intressant. Dit skulle man fara när sommaren värmer. Här är det rått. Tog en tur via Torggatan, men var för nojjig för att stanna. Vad har jag där att göra. Tittade på böcker i bokhandelsfönstret.
Det fortsatte med Edvin Laines Okänd soldat från 1955. Hittade inte svensk text. Fick kaffe och kaka. Jag vet när jag skall ta mig dit. Simon ringde och ville höra läget. Jag hade signalen bortkopplad, men ringde upp sedan och förklarade att jag var lealös. Vi kom överens om att träffas nästa fredagskväll, i Godby.
Kom mig iväg på länk, men något fartrekord blev det inte. Däremot 18,9 km på en vecka söndag till lördag. I somras var det 22 km från måndag till söndag. Det värker lite i vaden. Blir det något nyårsrus? Får väl se. I ugnen gräddas rotgrönsaker. Sätter på lite frusna fiskbitar.
Vaknar i natten, somnar om, vaknar, ligger vaken, somnar om. Katton jamar, jag går opp och ger'en mat. Drar upp gardinen. Det regnar. Söker efter Early Morning Rain. Hittar den med Totta och skickar iväg den. Skriver att den påminner mig om turné, Göteborg, USA och Käringsund. Läser ut Coelhos Hippie och minns reseskildringar från ungdomen. Road to Katmandu och Liftare. Express till paradiset och Dalen där Buddha dör. Läser vidare tills det blir dags för frukost och att sätta ihop en spellista; Bastun45. Planerar WinterBastun. Katton slickar min hand så vi har blivit såta.
Tittar efter vad Åsa skrivit om se- och görvärt. Borde man gå in i Hagia Sofia. Fara till Chora? Eller bara va och skona värkande ben.
Fick tag i Turkey Daily. Istanbuls borgmästare satsar på omval för en tredje period. Har visst presidenten bakom sig. Vid tillkännagivandet skanderades fraser som anspelade på det som ropades vid protesterna i Gezi-parken. Everywhere is Taksim, everywhere is resistance. Gezi-supportrarna ställer upp bakom kandidaten för HDP, People's Democratic Party. Han var där när man anföll med bulldozers och tårgas.
Kollade in parken på andra rundan av promenaden igår. Dåligt skött och ödslig. Några ungdomar satt där och en man i min ålder drack öl. Öl som man slutar sälja vid 22 i butiken.
Men packad var stan, en stad som känns "modernare" än man trodde.
Ändå är den inte som S:t Petersburg, färgad av nyrikedom centralt.
Finns Starbucks och McDonalds och lyxhotellen glittrar, men det är folkligt.
När man vandrar ner för Istiqlal kan man inte låta bli att tänka på Ströget i KPH. Men fulla svenskar saknas och Istiqlal är bredare. Det är väl som det är mest, trångt. Lär vara 10 miljoner. Bosporen är Bosporen och nu finns det tåg som går under sundet. Var det Marmaray dom kallades?
Hur skall man vinkla denna dag? Någon essä lär det knappast bli. Inte såsom Johannes Salminen får till det, eller Leif Salmén. Morten Grenau leker med ljud som jag, men nån hit blir det inte än. Båring måndag har 17 visningar. Men jag jobbar på det. Och skall väl ta mig samman och gå till arbetsrummet. Klämma fram något nytt igen, om en timme. Kanske köpa en platta choklad för att få kraft och energi. Är låg på det nu. Orkade juståjust ta mig upp efter att ha somnat in vid 17 och vaknat vid 18, men somnat in igen. Där gick mer än timmar två. Kanske man skulle köra techno som Granau. Imorgon blir det sjukhus och gospel. Långsamma dagar. Grå som Fröding.
Dra vidare mot okända stränder så bekanta, så så. Jamen säg det då igen om du vågar, så att alla ryssar och kineser hör. Låt värken tona ut med hjälp av musik och muskelgymnastik a la Debussy då, så är du bussig. Åh alla tåg går som på räls och bra det, så att tanken inte spårar ur, hamnar i rännstenen, in da gutter.
Han vaknar vid 7:30 och smyger upp, klär sig, packar in två bröd och pussar henne hej. Cyklar Ålandsvägen ner. Hem till Alma. Förnedringen kommer från jobbet. Svaren och funderingarna. Gammalt groll. Och nu duger han, haha. Han får lust att säga att dom kan ta ansökan och sina beslut och torka sig. Det stinker under all deo och allt smil. Hon säger att han ska skriva. Får väl göra det eller ta mikrofonen med till psyket imorgon.
Summan av det hela, vad blir det? Tänkte ta och summera lite när jag
sitter här, på flygstationen i Helsingfors. Tänkte först göra det på planet över Atlanten, men blev för trött och det var trångt. Räknade ihop hur mycket jag gått sedan första augusti och det saknas visst 10 km i 1000. I Florida blev det 230 km och 286 km på cykel och en km löpning i veckan, på ett ungefär. Utegymmet var jag till rätt ofta. Situps och fotrodd. Simmade också ett par kilometer och mera i veckan.
Och hur många gånger var jag på väg bort. Rätt många. Det började då frustrationen på flygfältet i Tampa blev stor. Övertalades och stod ut. Var beredd på flykt i ett. Blev filmer på datorn och på bio. Orientexpressen och Tre affischtavlor utanför Ebbing Missouri. Blev konsert med Irma Thomas. Blev ett och annat poem. Utkast kanske man kunde kalla dom.
Blev inte mycket läst. Köpte en bok om poesi i Sarasota och kom hundra sidor. Köpte resekamera och objektiv på nätet (Black Friday), men tog väldigt få bilder och endast med mobilen.
#takeawalkinmyshoes + tre toner (e-moji), blev till projekt.
Blev två muséer. Ett med utställning om skyltar och så Dali-museet. Blev av, vad bra. Drack ingen sprit, inget vin och ingen öl på över tre veckor. Bara ett glas champagne för att fira 100 år med ryssar vid Sailboat Quay (St. Pete Beach). Skulle kanske blivit mer bilder om jag druckit. Gått ner några kilo och minskat midjemåttet. Skall bli intressant att se vad vågen visar hemma. Hos AS visade den 82,2 imorse. Tror jag var nere i 81,7...
Hjälpte till med att flytta, städa och laga mat och frukost. Tvätt och inköp. Köpte tork- och klädhängare. En hals-sjal med fjärilar från Dali-muséet. Bjöd till. Tre gånger i sängen blev det. Men jag vet ju vem jag vill ha. Men man får ta vad som ges. Föreslog att vi skulle träffas varannan vecka. Nästa gång vid nyår, och sedan runt den 19nde JAN. Hon pratade om att komma till Trettondagen. Om en halvtimme skall jag vara vid gaten. 20B. Borde ta och köpa nåt till frukost. Att beskriva det som sker omkring mig, får jag ta en annan gång. Såsom så ofta.
Malin hade kommit tillbaka från Irland o.s.v.
CD) Signatur: Orientation
Världsmusiklistan World Music Charts Europe är en lista som sammanställs av radioredaktörer Europa runt och det är den vi ska ta och titta på, eller rättare sagt lyssna till, under den närmaste timmen här. På första plats ligger nåt som inte är så nytt längre. För tredje månaden är det 4cd boxen ”Cuba I Am Time” som är i topp med kubansk musik från 20-talet och framåt. Till dom nyare spåren hör N.G. La Bandas ”La bruja Camará” från 95.
CD) N.G. La Banda: La Bruja Camará A13 6:53
En av 57 låtar på samlingen ”Cuba I Am Time”, ”La Bruja Camará” med N.G. La Banda som i slutet på 80-talet stod för det nya inom den kubanska musiken, visade på nya vägar, var den nya generationen som närmade sig New York-salsan men ändå kom med något eget. NG la banda finns förresten ännu och är mycket produktiva av sig... osv...
*12*
Tövlade till det igen med telefon.
Den första kameran var en Kodak Instamatic. Med den fotograferade jag bl.a. Dave Dee, Dozy, Beaky, Mick & Tich på Gröna Lund 66. Ungefär samtidigt köpte jag min första LP-skiva. Köpte den väl på Zeipels, där Kalmers hade skivavdelning. Eller så var det hos Hermanssons vid Bussplan? I varje fall var det Jormas, som spelat på Uncan. Sedan blev det After All (Soundtrack till filmen Livet är stenkul av Janne Halldoff) med Fabulous Four och Lalla Hansson. Den var samtidig med Sgt. Pepper's Lonely Heart Club Band, som lockade där i skivfönstret i Norrtälje sommaren 1967. Skam till sägandes så valde jag svenska Fab 4. Pengarna räckte ju bara till en LP, pengar som samlats in genom att samla tomflaskor i Västra hamnen. Jag var nog rätt blöt och sentimental. Dom stora killarna lyssnade på rå blues. En av otaliga eftermiddagar vid skivdisken på Zeipels lyssnade dom på Disraeli Gears med Cream. Jag förstod inte ett smack av musiken. Men omvälvande och fascinerande var den. Liksom omslaget. Ungefär samtidigt hade den lokale unga konstnären, Storken, utställning i Ålands konstmuseums lokal i källaren på Norragatan 2. Han spelade drömsk psykedelisk musik som visade sig vara tidig Pink Floyd. Kanske Saucerful of Secrets, med pärm av designfirman Hipgnosis, deras första skivomslag.
På Alandiafoto köpte jag min första systemkamera, kunde ha varit 1970, lagom till den första Ruisrock-festivalen. Den var rysk och klumpig och efter ett tag tröttnade jag på fotandet.
Men inför en höst i Europa, följd av pilgrimsfärd till mänsklighetens och den svarta musiken rötter, Afrika, införskaffade jag den lättaste systemkameran som fanns då, en Olympus OM1, och därefter en OM2. Tiden från 1976 till 1981 finns någorlunda dokumenterad, men sedan tröttnade jag igen fram till 1997 då en resa till Cuba resulterade i inköp av en Olympus mju:1. Därpå skaffades en mju:2, som tappades och sedan stals i samband med den första världsmusikfestivalen i Badhusparken, i augusti 1999.
Sedan blev det mest film med en Panasonic VHS och en Canon Digital 8. Och bilder på Nokias Communicator och N95 telefoner med Zeiss objektiv. Det tog ända till 2010 innan jag igen började fota och filma intensivt med en liten Canon Powershot i samband med ett nästan ett års alterneringsledighet 2013-14. Det gav mig också möjlighet att via Facebook och Blogspot (På det 57nde++=-) publicera foton och få reaktion till stånd.
Det var någon som i december 2013 skrev om ett foto på båken i Sjökvarteret: Som ett skivomslag. Är det Pink Floyds nästa? Och då blev det fart på det frö som redan legat där och grott. Våren 2014 gjorde jag utkast till närmare 400 påhittade omslag med mina egna fotografier som grund. Tack vare ett litet stöd på 900 € från Ålands kulturdelegation våren 2016 har jag planerat att under 2017 bearbeta och publicera en runda på 360 bilder på nätet och trycka upp runt 50 stycken på 3 millis dubbelsidig capaskiva i storleken 12" (30x30 cm).
Utdrag ur ansökan till kulturdelegationen:
Fotografier tagna sedan 1970 framöver utgör grunden för en serie med 365 bilder som bygger på konceptet LP-omslag. Idén till detta kom från det egna intresset för omslag i ung ålder, samtidigt med intresset för fotografi och musik. Hur många timmar har man inte stirrat på LP-omslag. Gått omkring och botaniserat.
Många av omslagen har en direkt koppling till Åland då många åländska musiker porträtteras, såsom t.ex Moxie, Mackan, Taxman Guy, Lasso, Mette, Perka, Totte, m.fl. Stadsvyer från Mariehamn utgör även de en del av materialet.
Mycket är taget utomlands, på resor, allt från Sudan till Havanna och Addis Abeba. Från svartvitt till färg.
Internationella artister som dokumenterats är bl.a. Tom Waits 1976, Ebba Grön 1981, Youssou N'Dour 2014.
Materialet kan ses som en retrospektiv utblick över mitt liv som fotograferande freelancer under 40 år.
50 stycken omslag är planerade att förstoras upp i LP format för att vara klara att som en serie ställas ut, preliminärt på Metro Records med tillhörande utrymmen i Magazin i februari 2017, i samband med en nordisk konstfestival. Ett brett nordiskt nätverk torde göra det möjligt att även ställa ut först och främst i Norden.
Det första utkastet till det första omslaget framställdes som födelsedagspresent i maj 2015.
Det huvudsakliga arbetet med projektet kommer att ske under en längre tjänstledighet hösten 2016. Upptakten till hela projektet skedde under alterneringsledighet under åren 2013-14. Det börjar bli dags att sammanfatta och utveckla.
Påhittade omslag kommer att kompletteras med redan producerade och nya baksidestexter, prosa, rubriker, poem och utdrag ur resebloggar. Detta material planeras att ges ut i tryckt form som del av en blädderbok hösten 2018. Detta projekt går under arbetsnamnet Testamentalt vol. 1.
Det går aldrig exakt som man planerat. Men jag har kommit en bra bit på väg. De första imaginära omslagen kommer att visas på skivaffären Poporama i Sittkoffs-gallerian under januari månad med början på Trettondagsafton 5.1. 2017. Vernissage kl. 15.00. Välkomna.
För en månad sedan var temat Söndag i sängen. Det har blivit mycket sänghäng sedan dess. Fram till slitage och ångest. Inte min så mycket, mer hennes. Jag flyter på och undrar hur det är. Vad som händer och vad som kommer att ske. Jag har tillförsikt, och tar det lugnt. Det ordnar sig, sa Timbuktu. Tar det lilla lugna nu, medans sjukskrivningen ännu gäller. Halvvägs, och så blir det jul och så vidare. Känns skönt med ledighet och att få rå om sin tid. Katten vänjer sig i ny terräng. Och jag med säng. Och nytt kvarter. Gick runt det i morse. Hittade Hellstones. Hon snäste ur sig att grannar inte intresserar. Dom dåliga dagarna fortsätter visst. Tar mig hem till maskinen och drar sedan vidare till Hemmet, Medis, Mariebad och Bibban. 5 timmars frånvaro. Och jag saknar, och längtar. I morse hade jag fått fatt i några ord, men dom försvann.
Fjärde dygnet utan tömning av magen börjar bli problem. Fibrer jaha. Upp och fixa gröt. Dricka saft. Röra på sig. Då får det väl ta sig. Vikten 82.8 med underkläder på. Hå hå. Deppig. Blir till inget det här. Ingen sprit. Ingen glädje. Men det kommer väl åter. Don't stop, thinking about Fleetwood Mac.
Stök - Blir det nåt av allt detta då? Toaletten blir tvättad. Text blir skriven. Katten dömd och morsan lite sur. Mörker. Ut till Lemland och kolla tall- och granris. Hål i fickan. Webbglögg. Kolla e-post. Äh. Nåja, orkar knappast bry mig. Liv till Sverige. Sjukhuset i luften. Endast en frukost kvar på Rosella. Ont i magen, blod. Inte slicka, det är över med det nu. Äsch igen. Nedstämd. Skrik och vrål. Måste få tag i fotona nu. Dag efter dag, natt efter natt. Kört. Hopp. Misstag. Kolla IBAN. Överför pengar. Ordning. Bank och konton. Hou hou. Christers Hits, R&B.
Hjärtats fågel - Han ligger med ryggen mot henne. Hon är trött, vill sova, och klart hon skall få det. Han måste hålla sina händer i styr. Har varit borta ett tag. Skrivit, spelat, simmat och redigerat. Kommer tillbaka sent. Vid 22. Och faller in i apati, rädsla och oro. Suggererar sig till tårar. Tänker på sången. Själen tung som sten. Går upp ur sängen och snyter snoren ur sig. Vägrar ta mer medicin. Somnar sedan, sover länge. Och när det ljusnar vaknar de upp och smeker varandra. Ger kraft att stiga upp och tillreda frukost. Han tror hon skall på jobb till 11. Hämtar tidningen. Släpper ut katten. Fixar mackor. Och hälsar henne välkommen på frukost. Berättar att han gråtit, nåt som han tänkt hålla inne med, för att inte utöva utpressning.
Hungry - Hjärtat slår, dagen går så sakteliga. Dåligt med sömn. Långsamma timmar. Men hängde med och fixade almanackor. Var på besök och har städat upp i köket, acceptabelt. Men hjärtat är hungrigt, och själen med. Men annars är det väl det som det är. Mitt-i-december, långt till augusti. Men vi kämpar på, katten och jag, vi står ut. Efter The War on Drugs blir det Willy Nile på vinylen och El Pea. Så dyker Springsteen upp. Hungry Heart, Dancing in the Dark, Darkness on the Edge of Town. Saxen kallar och jag vill ta det lugnt. Dricka glögg och bara vara. Klockan har slagit 20 och det är tisdag. Och ingen bok blir skriven idag, men text kommer, med näppe och nöd.
Långtlångt tidigare. Julkorten är skickade och nu börjar även de första ramla in, Fick paketen till mor gjorda och de är satta i ett stort paket klart att skicka iväg. Sitter på toaletten igen och det rinner och det stinker. Vore kanske tid att göra något åt det, har pågått väl länge. Hela året har jag fisit. Är dessutom så trött, så trött. Vad mera denna onsdag i december? Läste böcker på jobbet för att få tiden att gå, nya bilderböcker, helt skönt att sjunka in i dem. Imorgon är det mer konkreta ting på gång. Besök på Kirjastopalvelu, bokvalsmöte, diskussioner med den nya kultursekreteraren och en kväll att serva kunder under.
*17*
På dagen låg Slemmern blank, så blank att den måste fotograferas på lunchen. Det var halt på plankorna men det var det väl värt. Blev fina foton men problem med att få in i rätt arkiv. Finns för mycket trassel i systemen, externa hårdskivor och stickor.
Igår var viken i uppror, eller luften kanske mer, det blåste friskt från sydväst och S tog kontakt och undrade om hon skulle slänga sig på soffan eller dra ut på promenad.
Vi gick om varann och träffades vid mattvätten sedan, i blåsten. Vad är det som är på gång? Låt det vara, låt det komma. Det finns en dragning, och jag är svältfödd. Tittar tillbaka på hur det var för ett år sedan och i april. Hur det blev med förhållandet. Kan jag förklara. Har inte klarat av det i "talterapin", bara snusat, men vad var det jag sa? Borde transkribera, och skriva nytt. Historien om telefonen och kameran i Lübeck bl.a. Men det hinner jag väl med om det är viktigt.
*18*
Jobbar på med fotona. Skall väl producera mer text också. En långversion och så en kortare som ryms på en A4:a. Gjorde utkast idag. Och tittade igenom Ettrigt. 129 sidor. Ska skriva ut dom snart. Kolla lite först kanhända. Tröttheten gör att allt känns lite skit igen. Texterna undermåliga, bilderna oskarpa. Pengarna väck, 350 € skulle hon ha till operation av feminina feliner. Tror nog inte
![]() |
Joe Mascis, Nosturi, Helsingfors |
Asiasta kukkaruukkuun som du brukar säga, så mår jag lite bättre nu, det har varit rätt tungt emellanåt. Försöker ordna upp lite saker, en i taget, peu-en-peu. Har börjat promenera 7 km per dag och då blir det bättre flyt på tankarna. Väger 81,5 och är nöjd med det. Köpte lite vitamin- och mineralpiller för män 55+. Kanske dags att gå och lägga sig med Tove Jansson snart. Lånade hennes romaner från bibban. Hennes första roman från 1974 heter Solstaden, och utspelas i Saint Pete. Hon skriver lättsamt. men jag har lite svårt att koncentrera mig på texten. Igår somnade jag med boken klockan 21. Vaknade vid 2 på natten och återupptog läsandet. Tänkte att jag kunde läsa ett litet tag när jag ändå inte fick fatt i sömnen igen.
Hittade en pod och dit gick 45 minuter lätt.
En kommentar på nätet till en av begravningsplatserna var denna:
To find the secret of death is to seek it in the heart of life.
An owl whose night bound eyes are blind unto the day cannot unveil the mystery of light.
Open your heart into the body of life; then shall you find the spirit of death, for life and death are one.
The fear of death is the trembling of a shepherd when he stands before the King whose hand is to be laid upon him in Honour.
To stand naked in the wind and free the breath from its restless tide so it may rise and expand and seek God unencumbered.
Love is truly known!
Undrade vem som skrivit detta och kom efter lite efterforskning fram till att det var Kahlil Gibran som skrivit om döden i Profeten (1923).
Och vad är väl att upphöra att andas annat än att frigöra andedräkten
från dess rolösa vågrörelse och låta den stiga uppåt och vidgas och söka Gud, fri från alla hinder?
Endast då ni dricker ur tystnadens flod, skall ni verkligen sjunga.
Kahlil Gibran borde jag läsa mer av. Det finns där på nätet och lite läste jag i natt.
Natten hade flutit undan och plötsligt var klockan 7. Tänkte att jag tar mig en tupplur så stiger jag upp vid 9 sen. Höpsis, vaknade av att du ringde kl 13. Kokade gröt och kaffe och tog itu med att redovisa utgifter för fotoutställningen. Det hade blivit missförstånd. GE-foto hade skickat räkning på över 900, men den skulle vara 300. Så det blir att gå dit imorgon tillsammans med kassören och reda ut saken i butiken.
Nej nu måste jag nog ta mig samman och krypa under täcket med Tove. Hoppas du sover sött och vaknar upp pigg på min namnsdag, årets kortaste dag, och längsta natt, DEC 21. Vi går mot ljusare tider.
Dan före julafton och det har fixats och förberetts för framtiden. Varit på banken och hört oss för om satsningar och förändringar. Kapitalet ökar, kontot används. Mat och dryck införskaffats. Bilen är tvättad. Bastu igår och 1 km i bassängen. Sov ut till halv tolv. Måste lappa fickor och förstärka knappar. Katten sover, dottern frågar efter tidning. Verkar inte som jag skrivit värst mycket förr om åren. Men, efter koll, så fanns det bra dokumenterat. Missade ifjol att det var så i den allmänna stressen. Imorgon är det julafton. Skall väl hinna med lite före den och julfriden. /2016
"Mjältsjuka eller spleen (från en. spleen, mjälte) är ett folkligt namn på en svår depression eller melankoli (jämför musikstilen och sinnesstämningen blues och vemod). Namnet har sitt ursprung i (humoralpatologins) uppfattning om mjälten som säte för den "svarta gallan". Mjältsjuka brukade framför allt drabba personer av bättre börd, och ansågs under en period "fint" att ha. Med nutida språkbruk kan det motsvara psykos eller bipolärt syndrom".
Han lekte fram en månadssång på Garage Band. En grund att gråta gråstarr till, som en stare i april. Spirituellt med mjälte, då vemodet bedarrat. Jo han kom sig ut på löptur och hälsade på sin gamla mor. Det var den dagen det. Behövs väl inget mer, egentligen. Tiden läker?
Har varit på rehab i Florida säger jag till Leila Hartell när jag kommer gående i mörkret på genvägen mellan Styrmansgatan och Folkhälsan. Säger att jag gått, cyklat och simmat. Och bara druckit ETT glas champagne med ryssar (!) på självständighetsdagen. Berättar om jul och nyår, barn och dyra båtar. Flyg och besvär. Borde ta mig an det och firman.
Det regnar, så promenaden blev lite kortare än tänkt, men ändå alldeles tillräckligt lång. Når säkert maraton imorgon, på den femte dagen. Vågen visade 81,5 och jag höll mig från att köpa öl på Varuboden. Blev yoghurt, ost och mjölk. Orkar nog inte gå på Whatclub i regnet, så då blir det heller inget frestande med sprit. Det börjar visst bli kamp.
Tusan att jag inte skall kunna ta mig ut ur denna dysterhet. Gräver bara ner mig under täcket och förvärrar läget. Hoppar av. Säger nej. Magen svider och mardrömmar avlöser varann. Från det som varit, inte det som komma skall. Vad skall då komma. Ingenting. Och jag tänker inte bromsa sjukdomar, tänker jag i dysterhet. Jag vill bli av med det långsamma lidandet. Svär och förbannar stillsamt. Men måste ändå bjuda till. Kanske skulle ta och städa upp i köket, hämta in katten och bjuda till igen. Vara glad för det jag har och göra något av det. Det verkar alltid vara lite så här vid den här tiden på åren. Bara att ta det lugnt då och inte ge upp. Bjuda till. Raka sig. Tömma diskmaskinen. Borsta tänderna. Bädda sängen.
Det blir inte som man tänkt sig. Tänkte att jag skulle ha haft tid att göra ett prov på en idé där jag skulle sammanfatta de senaste 5 åren i ett förkortat sammandrag.
Saeid kom in när jag börjat sätta ihop dagens text. Och sedan kom Svenna och vi smakade på kinesiskt vidrigt brännvin. Vid nie kom första delen av isländsk musikhistoria.
Var till Lustans två gånger och nu svider det i ansiktet. Var och visade upp mig på Hemmet. På kvällen slog rodnaden ut.
En dag i sänder, får se vad som händer, säger jag till Håkan i hörnet av Kaptens- och Styrmansgatan. Det rimmar. Får gå hem och skriva upp. Eller skriva ner. En dag kvar till nyår. Den nästsista är rätt dyster. Bakfull och trött skall jag fånga den tills kvällen. Ser tillbaks på 10-talets sista år.
09-02 Att fläka ut sin själ09-03 Ny vecka, ny höst09-04 Flashbacks från 200509-04 I exil på jobbet + Nyan 1992-9409-05 Sommaren 2003, flashback juli09-05 TÅ 199409-05 Frågor från M09-06 Flashback augusti 200309-06 September 200309-09 Trött09-10 Fortfarande trött





















































Kommentarer
Skicka en kommentar